HÄllbar utveckling Àr en vision som hela vÀrlden efterstrÀvar att uppnÄ. HushÄllsavfallshanter-ing Àr ett sÀtt för att uppnÄ en hÄllbar samhÀllsutveckling. Bra kunskap, information och sam-verkan mellan olika aktörer Àr ytterst nödvÀndigt för att kunna uppnÄ en hÄllbar samhÀllsut-veckling. Syftet med fallstudiet Àr att kartlÀgga en del av stadsdelen Augustenborg i Malmö för att se över hur hushÄllsavfallshantering fortskrider. Det Àr Àven vÄrt syfte att identifiera möjligheter och hinder för en ökad kÀllsortering i omrÄdet.

FrÄn och med 2005 skall samtliga noterade bolag i EU tillÀmpa samma redovisningsregler. Dessa regler har huvudsakligen tvÄ syften, att öka jÀmförbarhet samt att Äterge en sann och rÀttvisande bild av företagen. För att detta skall kunna uppnÄs mÄste redovisningen lyckas fÄnga upp samtliga relevanta delar i företagens verksamhet. Vi frÄgor oss om dessa regler verkligen lyckas med detta? Ser vi exempelvis pÄ lÀkemedelsbranschen sÄ investerar företag miljardbelopp i forskning och utveckling av nya lÀkemedel.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur det Àr att vara kvinna och Àga och driva ett företag som har flera anstÀllda. Jag valde att undersöka kvinnor som har flera anstÀllda dÄ jag tidigare inte funnit nÄgon forskning pÄ det omrÄdet samt för att de flesta kvinnliga företagare Àr soloföretagare, vilket betyder att de inte har nÄgra anstÀllda och företaget rÀknas som levebrödsföretag.För att fÄ fram den kunskap som jag efterstrÀvade har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod och djupintervjuer dÄ jag samlade in mitt empiriska material. DÄ jag sedan analyserade detta material har jag anvÀnt mig av de analysmetoder som anvÀnds inom grundad teori och narrativanalys.Resultatet blev följande. Kvinnliga företagare expanderar dÄ efterfrÄgan vÀxer.Kvinnliga företagare har ocksÄ tagit till sig det kvinnliga ledarskapet som anses vara mjukt och omsorgsfullt. Detta kan Àven hindra att företaget vÀxer..

Eftersom mÄnga lagrum Àr tvetydiga leder det till att revisorerna tvingas till subjektiva tolkningar. Syftet med denna uppsats var att utifrÄn den institutionella teorin belysa hur revisorer agerar nÀr de tar beslut om tvetydiga lagrum. För att besvara vÄrat syfte har vi intervjuat fyra revisorer pÄ tvÄ företag. Slutligen jÀmförde vi dessa resultat mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan revisorerna. Vi kom fram till att revisorerna alltid utgÄr frÄn de lagar och regler som finns.

Verksamhetschefsreformen har inneburit en förÀndring inom svensk sjukvÄrd. Uppgifter som tidigare lÄg högre upp i organisationen har nu flyttats ner och lagts pÄ verksamhetschefen. Med utgÄngspunkt i Universitetssjukhuset i Lund beskrivs dels mer utförligt de strikt formella förvÀntningar, mÄl och regler som finns kring utformningen av verksamhetschefspositionen, dels de mer informella förvÀntningar och mÄl som finns pÄ olika nivÄer i hierarkin. En slutsats Àr att sjukhusledningens idéer i vissa avseenden stÄr i kontrast till de normer och idéer som fortfarande lever kvar pÄ lÀgre nivÄer i organisationen.TvÄ organisationsteoretiska perspektiv har anvÀnts för att tolka det förÀndringsarbete som reformen har inneburit. Som resultat av denna tolkning har slutsatsen att bÄda perspektiven inte för sig Àr kapabla att ge en fullstÀndig bild av reformen nÄtts, men att de tillsammans förmÄr ge en mer komplett beskrivning..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av sÄ kallade störande moment i undervisningssituationer och hur dessa pÄverkade stÀmningen och lÀrandemiljön. Vi var Àven intresserade av att undersöka vilka strategier lÀrare anvÀnde sig av för att bemöta de olika störningsmomenten samt i vilken grad eleverna upplevde att lÀrarna lyckades i dessa intentioner. Metoderna vi anvÀnde oss av var dels observationer, dels kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes i en klass som gÄr sitt Ättonde Är i grundskolan. Observationerna gjordes under en dag och dessa följdes upp med intervjuer av tre lÀrare och tolv elever.

Bakgrund: MÄnga företag har idag ett vÀrde som vida överstiger vÀrdet pÄ de redovisa-de tillgÄngarna och som inte kan synliggöras som tillgÄngar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov frÄn företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man Àr hÀnvisad till att redovisa dem pÄ annat sÀtt, t ex i Ärsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa betrÀffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förÀndringen i företagens vÀrde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet fÄr en enhetlig redovisning.

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur barnen upplever sitt eget inflytande, vilket Àven var undersökningens syfte. FrÄgestÀllningarna jag utgÄtt frÄn Àr: Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande pÄ förskolan? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes pÄ en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande bÄde genom specifika, praktiska arbetssÀtt men Àven genom förhÄllningssÀtt och förmedlande av vÀrderingar och synsÀtt. Undersökningen visar Àven att barnen upplever att de fÄr vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt Àr barnen överens om att det Àr de vuxna som bestÀmmer pÄ förskolan..

Elevers mediekompetens i fokus ? En studie av hur elever pÄ ett gymnasium upplevde attde utvecklade sin mediekompetens i ett FN?rollspel.Författare: Maud Ahlström & Peo GranbergKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapTermin: Hösttermin 2009Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera hur elever pÄ ett gymnasium upplevde att de utvecklade sinmediekompetens i ett FN?rollspel.Metod och material: Undersökningen bestÄr av tre delar. Respondent intervjuer med sexelever som vi analyserat enligt kvalitativ metod. Informantintervjuer med tre lÀrare och enskolledare som vi analyserat enligt kvalitativ metod men som frÀmst anvÀnds sombakgrundsmaterial. En enkÀtundersökning som vi har analyserat enligt kvantitativ metod.Huvudresultat: Vi fann att eleverna utvecklande olika förhÄllningssÀtt till innehÄllet i media ochatt deras mediekunskaper skilde sig Ät pÄ flera plan.

Änget Ă€r en miljö skapad av mĂ€nniskan under flera tusen Ă„r av hĂ€vd. Detta har gjort Ă€nget till en artrik plats dĂ€r mĂ„nga konkurrenssvaga vĂ€xter men Ă€ven rödlistade arter har hittat ett habitat att leva i. Ända sedan tiden runt Kristi födelse nĂ€r djuren började stallas in pĂ„ vintern pĂ„ grund av att klimatet blev kĂ€rvare har Ă€ngen slĂ„ttrats för att fĂ„ foder till djuren. NĂ€r sedan jordbruket rationaliserades med vallodlingar, konstgödsel och maskiner försvann Ă€ngets funktion och dĂ€rmed ocksĂ„ mĂ„nga av landets Ă€ngen. PĂ„ Gotland tog det lĂ€ngre tid Ă€n i övriga landet innan Ă€ngena odlades upp detta tack vare att myrarna dikades ut för uppodling men Ă€ven pĂ„ grund av gotlĂ€nningens lynne.

Uppsatsen handlar om den nya skollagen som börjat gÀlla 2010-08-01. Syftet har varit att konstruera en lathund sÄ jag som lÀrare vet vad som gÀller angÄende trygghet och studiero i denna lag. I lathunden kan jag snabbt fÄ en överblick över vad lagen sÀger i olika disciplinÀra situationer och hur jag som lÀrare ska agera och nÀr rektor ska agera. Förutom att jag studerat den nya skollagen, dess tillkomst och innehÄll har jag Àven jÀmfört den med den gamla skollagen. För att analysera och vikta de olika juridiska dokumenten har jag anvÀnt mig av en rÀttsdogmatisk metod Ska den nya lagens intentioner uppnÄs krÀvs dock att de som arbetar inom skolan fÄr ordentlig kunskap om den nya lagens innehÄll. FörÀldrar och elever bör givetvis ocksÄ informeras.

Denna uppsats söker hur ungdomar som befinner sig i behandling har upplevt sin skolgÄng. Sju kvalitativa intervjuer med ungdomar som befinner sig i eller har avslutat sin behandling för droger och/eller kriminalitet utgör grunden för uppsatsen. Metoden som valts Àr fenomenologi för att kunna fÄnga essensen i ungdomarnas berÀttelser. Den tidigare forskningen visade att ungdomar som anvÀnder sig av droger Àr benÀgna till att avsluta sin skolgÄng i förtid. Genom intervjuerna har fem olika teman kunnat urskiljas: upplevelse, nÀrvaro, intresse av att inhÀmta kunskap, rollen i skolan och förmÄgan att hÄlla sig till skolans regler.

Arbetet handlar om barn med koncentrationssvÄrigheter. VÄrt syfte Àr att fÄ fördjupade kunskaper om barn som har det svÄrt att koncentrera sig i klassrumssituationen. Vidare vill vi fördjupade kunskaper om förebyggande och ÄtgÀrdande handlingar för att bygga upp ett bra klassrumsklimat. De frÄgestÀllningar vi behandlar Àr vad koncentrationssvÄrigheter Àr, hur det yttrar sig samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda dem. Metoderna som vi anvÀnt oss av Àr observationer, intervjuer och litteraturstudier.

MÄnga invandrare i Sverige har en akademisk utbildning frÄn sitt hemland. För att tillvarata invandrarakademikers kompetenser har yrkessvenska för invandrare sÄ kallade Sfx- utbildningar startats. Syftet med studien Àr att belysa hur akademiker med invandrarbakgrund upplever betydelsen av Sfx- utbildningarna för sina möjligheter till etablering pÄ den svenska arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har anvÀnts och sex intervjuer har genomförts. Deltagarna har visat sitt missnöje med svenskundervisningen inom den reguljÀra Sfi- skolan.

Det rÄder delade meningar om konsekvenserna av att arbeta i öppnakontorslandskap. Kommunikation och en bra laganda anses vara ettgrundlÀggande element i framgÄngsrika organisationer. DÄ anvÀndandet avöppna kontorslandskap ökat finns ett behov av forskning inom omrÄdet.Syftet Àr att utifrÄn ett arbetspsykologiskt perspektiv undersökamedarbetarnas upplevelse av kontorslandskap med fokus pÄ den verbalakommunikationen och lagandan mellan medarbetarna, detta genom Ättadeltagare i Downs & Hazens (1977) Communication SatisfactionQuestionnaire samt semistrukturerade intervjuer. Respondenterna uppleveren öppen och positiv verbal kommunikation dock upplevs den Àven som ettstörningsmoment. Lagandan upplevs som stark och frÀmjande av denindividuella och organisatoriska prestationen.