Den hÀr studien handlar om tjejer som spelar handboll och hur de anvÀnder sina klÀder. Intresset för handbollstjejer kommer frÄn den lÄnga erfarenhet inom handboll och den synliga fenomenet att handbollstjejer anvÀnder ?korta shorts?. Syftet med studien Àr att studera hur handbollstjejer materialiserar klÀder genom normer och femininisering samt vilken betydelse den fÄr för identiteten i ett maskulint sammanhang uttryckt i tal om idrottsklÀder. Tre gruppinterjvuer med ett handbollslag i Äldern 14-17 Är genomfördes och bearbetades genom en kvalitativ innehÄllsanalys.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur tvÄ olika lÀrare, pÄ tvÄ olika skolor, anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta pÄverkar deras elevers skrivförmÄga. Vi har valt att titta pÄ den normativa delen av elevernas skriftsprÄk, alltsÄ vilka sprÄkliga regler och normer som eleverna behÀrskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmÄl Àn svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsomrÄde Àr att det under vÄr utbildning framhÄllits hur viktig skönlitteraturen Àr för elevers sprÄkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftsprÄk. Vi kom fram till att de tvÄ lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna frÄn den klass dÀr det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande sprÄk, de anvÀnde mÄnga och varierade verb och adjektiv nÀr de skrev.

Denna rapport Àr en jÀmförande studie av sjukvÄrdsutbildningen MedicalCare och hur den fungerar i verkligheten. Till sjöss Àr ?lÀkaren? en sjöman, med endast ett fÄtal veckors sjukvÄrds-utbildning bakom sig och en erfarenhet som inte gÄr att jÀmföra med den samlade sakkunskap som finns pÄ ett sjukhus iland. Det stÀlls snarlika krav pÄ sjömannen ombord som pÄ lÀkaren iland vad gÀller omhÀndertagande av den skadade.Internationellt sett finns det en konvention som styr hur MedicalCare-utbildningen skall vara konstruerad. Dessa direktiv Àr satta för att sjömÀn vÀrlden över skall ha samma riktlinjer att utbilda sig efter och fÄ en likvÀrdig kompetens nÀr kursen Àr genomförd.Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ intervjustudie för att samla in information.Resultatet av denna undersökning visar att MedicalCare-kursen skiljer sig Ät mellan skolorna, trots att alla arbetar efter samma regler. .

VÄr mÄlsÀttning med detta examensarbete var att ta fram en nödbogseringsmanual till skolfartyget Calmare Nyckel. Denna skulle vara helt i enlighet med de regler och riktlinjer som fanns tillgÀngliga och underlÀtta beslutsfattandet för besÀttningen i situationer som krÀver nödbogsering. ProjektbestÀllare var Bengt Karlsson, befÀlhavare pÄ Calmare Nyckel, och efter ett inledande möte sattes arbetet i gÄng dÄ i form av ett projektarbete inom ramen för examensarbete. Vi har baserat manualen pÄ i första hand aktuell lagstiftning och riktlinjer men ocksÄ pÄ andra fartygs nödbogseringsmanualer vi bedömde som bra.Arbetet förflöt enligt utsatt tidsplan och det slutgiltiga resultatet blev vÀl utfört enligt oss och projektbestÀllaren.Calmare Nyckel Àr nu utrustad med en fullt fungerande nödbogseringsmanual som vi med sÀkerhet kan sÀga uppfyller alla tillÀmpliga krav som stÀlls pÄ en sÄdan. VÄr förhoppning Àr att manualen aldrig kommer att behöva anvÀndas i skarpt lÀge, men dÀremot regelbundet fungera som underlag i övnings- och utbildningssyfte..

Uppsatsen tar upp frĂ„gan huruvida upphandlande enheter kan stĂ€lla krav pĂ„ svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrĂ„n bĂ„de nationella och gemenskapsrĂ€ttsliga regler. Ämnet Ă€r aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun vĂ€ckt stor diskussion i media dĂ„ Ă€rendet i nulĂ€get ligger hos EG-domstolen.De juridiska omrĂ„den som berörs Ă€r europeisk integrationsrĂ€tt, arbetsrĂ€tt och upphandlingsjuridik. För att besvara frĂ„gan har vi utrett vad Ă€r gĂ€llande rĂ€tt pĂ„ omrĂ„det genom att undersöka relevanta rĂ€ttsfall samt tagit upp hur frĂ„gan diskuteras i den svenska samhĂ€llsdebatten. UtifrĂ„n detta har vi svarat pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen och diskuterat kring en framtida lösning pĂ„ problemet. I nulĂ€get kan den upphandlande enheten inte stĂ€lla dessa krav men vi ser en eventuell förĂ€ndring i framtiden..

Uppsatsen behandlar kvarstad pÄ fartyg ur ett svenskt perspektiv. En genomgÄng görs dÀrför av det regelverk som styr det svenska kvarstadsinstitutet, nÀmligen rÀttegÄngsbalken, samt det internationella regelverk som styr kvarstad pÄ fartyg, nÀmligen arrestkonventionen frÄn Är 1952. Kvarstad pÄ fartyg handlar i de flesta fall om kvarstad till skyddande av ett fordringsansprÄk varför det endast Àr dessa typer av kvarstad som behandlas. Enligt arrestkonventionen har konventionslÀnderna möjlighet att tillÀmpa sina nationella regelverk i tillÀgg till arrestkonventionens regler, varför uppsatsen Àven belyser de skillnader som finns mellan svensk rÀtt och andra lÀnders tillÀmpning av konventionsreglerna. Kvarstad som avser ett fordringsansprÄk syftar till att sÀkerstÀlla en fordran för senare utmÀtning, uppsatsen behandlar dÀrför Àven slutligen verkstÀllighet av kvarstad.

This study examined parenting in relation to ADHD. The key point of the study was to let parents who experience an ADHD diagnosis share their view on parenting. The research required a comprehensive literature search, partly to examine earlier research in the particular field but also to gather information on parenting. One focus group interview and three semi structured interviews were used to gather relevant information. Informants were recruited from a project for individuals with neuropsychiatric disabilities.

Individens rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng inom skÀlig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mÀnskliga fri- och rÀttigheter, EMRK, för att försÀkra individen om den grundlÀggande rÀtten. RÀttslÀget ser ut som sÄdant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehÄll, dÄ flera mÄl varje Är förenas med oskÀligt lÄnga vÀntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte Àr att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng inte har fÄtt grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utstrÀckning de rÀttigheter i artikel 6.1 EMRK Äterfinns i svensk rÀtt. Syftet Àr Àven att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan pÄ rÀttslÀget.EMRK inkorporerades i svensk rÀtt 1995, dÄ uppkom en diskussion om den nya lagens rÀttsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle fÄ grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sÄdana fall skulle innebÀra dubbelreglering pÄ ett antal rÀttigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rÀtten till rÀttegÄng inom skÀlig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

SyfteSyftet har varit att undersöka hur lÀrare hanterar konflikter inom Àmnet Idrott och hÀlsa i Är fyra och fem. FrÄgestÀllningarna var följande: Vilka Àr de vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever i Àmnet Idrott och hÀlsa? Hur gör lÀrarna för att förebygga konflikter mellan elever i Àmnet Idrott och hÀlsa? Hur gör lÀrarna för att hantera konflikter mellan elever i Àmnet Idrott och hÀlsa? Vad styr lÀrarnas agerande vid hanterandet av elevernas konflikter i Àmnet Idrotts och hÀlsa?MetodEmpiriska data har insamlats genom intervjuer av tre idrottslÀrare samt tio observationer av deras undervisning i totalt fyra klasser i Är fyra och fem under tvÄ veckors tid.ResultatDe vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever Àr princip- (fusk, retsamhet mm), objekt- (oenigheter om personer), individ- (olikheter i personliga referensramar och egenskaper) och situationsrelaterade (missförstÄnd).I ett lÄngsiktigt perspektiv förebygger idrottslÀrarna konflikter genom att i sitt ledarskap vara tydliga, konsekventa och principfasta avseende beteendemÀssiga regler och attityder som rör respekt för andra mÀnniskor. PÄ kort sikt förebygger idrottslÀrarna konflikter genom att tÀnka igenom organisationen av undervisningen, bl.a. avseende lÀmpliga lagindelningar, val av pedagogiska regler samt genom att vara tydliga vid regelgenomgÄngar.IdrottslÀrarna hanterar konflikter genom att avbryta konflikten ifrÄga, vid behov ge de inblandade eleverna viss tidsfrist samt dÀrefter reda ut problemet genom att tillsammans med eleverna lyssna pÄ vars och ens uppfattning av situationen.

Den europeiska landskapskonventionen Àr ett dokument som formats av experter, bland annat för att sÀkerstÀlla mÀnniskors rÀtt att pÄverka utvecklingen i det egna landskapet. ELC Àr ett dokument som varje nation sjÀlv avgör om man ska signera, sedan Àr det upp till dem att sjÀlva omforma sina lagar, regler och processer i enlighet med detta. Arbetet med att utforma konventionen tog sin början under 1990-talet och Är 2000 öppnades den för signering. Sverige signerade den 22/2 2001, men det dröjde till den 5/1 2011 innan ratificering, vilket innebar att konventionen trÀdde i kraft den 1/5 2012. Konventionen Àr en del i EuroparÄdets samling konventioner, med syfte att vÀrna om demokrati, rÀttssÀkerhet och mÀnskliga rÀttigheter i Europa. ELC beskrivs som ett verktyg för synsÀtt och ett redskap för att ge tyngd Ät de mjukare vÀrdena i landskapet, nÄgot tjÀnstemÀnnen kan anvÀnda för att motivera politiker till att lÄta dessa frÄgor ta större plats. Dock Àr konventionen ingen lag, utan varje land som signerat den förbinder sig att sjÀlva föra in landskapet i sina lagar och regler, pÄ sÄ vis följer konventionen dessutom sin egen önskan om större möjlighet att styra mer lokalt.

SammanfattningSyftet med denna dokumentstudie av sjutton ÄtgÀrdsprogram var att granska hur det som formuleras i ÄtgÀrdsprogram kan tolkas med hjÀlp av diskursanalys. De övergripande frÄgorna i rapporten var att fÄ en uppfattning om inom vilken diskurs elevernas problem beskriv, om de uppsatta mÄlen var utvÀrderingsbara, och hur utvÀrderingar skrivs.  Det visade sig att nÄgra enstaka uppsatta mÄl, kan klara de krav pÄ konkretion och exakthet som krÀvs för att en utvÀrdering ska vara möjlig. De flesta mÄl Àr formulerade som regler eller förhoppningar och beskriver inte vad eleven kan eller har lÀrt sig dÄ mÄlet Àr nÄtt och kan dÀrför inte utvÀrderas. Det som oftast utvÀrderas i ÄtgÀrdsprogrammen Àr, med nÄgra fÄ undantag, eleven och inte de ÄtgÀrder som satts in för att göra det möjligt för eleven att nÄ de uppsatta mÄlen. I de flesta fall beskrivs elevens problem i diskurserna egenskaper och utveckling.

Syftet i föreliggande studie Àr att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i Äldern 7-11 Är pÄ ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfÀllen dÀr de har möjlighet att bestÀmma.

Hösten 2002 inledde PiteÄ kommun ett personalförsörjningsprojekt som gÄtt under namnet ?HELdelprojektet ? ett projekt i tiden?. Rent konkret har projektet inneburit att personal inom Àldre- och handikappomsorgen erbjudits heltidsanstÀllningar med möjlighet att söka tjÀnstledigt del av tid. Samtidigt har personalen givits möjlighet att vÀlja nÀr de vill och kan arbeta under förutsÀttning att verksamhetens behov tÀckts upp. Anledningen till att man startade HELdelprojektet i PiteÄ var att kommunen ville klara av framtida personalförsörjning bÀttre, samt öka vÄrd- och omsorgsyrkets attraktionskraft .

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur pedagoger förhĂ„ller sig till det vĂ€rdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger pĂ„ en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav tvĂ„ var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes pĂ„ tvĂ„ skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som frĂ€mst behandlas Ă€r kring vĂ€rdegrund, vĂ€rdepedagogik, och SET-materialet.

En ökad konvergering av vÀrldens ekonomiska marknader har skapat ett behov av internationellt standardiserade redovisningsregler. Sedan 1973 har ett organiserat arbete med att ta fram och implementera ett sÄdant regelsystem utförts av International Reporting Standards Committe (IASC) och sedan 2001 av International Reporting Standards Committee (IASB). Detta arbete har intensifierats i takt med en ökad globaliseringsprocess.Den första januari 2005 infördes detta regelsystem i EU, och dÀrmed Àven i Sverige. För företag i Sverige förÀndrades i och med detta bland annat de regler vilka behandlar vÀrdering och redovisning av goodwill.Standardens hanteringen av goodwill har kritiserats frÄn flera hÄll. Dessutom har IASBs arbete med att utveckla och implementera dessa standarder rörande goodwill kritiserats.