Ämnet för uppsatsen Ă€r aktierelaterade incitamentsprogram.Incitamentsprogram Ă€r en omstridd typ av ersĂ€ttning. Historien bjuder pĂ„ mĂ„nga exempel pĂ„ hur dessa program givit ett utfall som varit alltför generöst mot ledande befattningshavare. Det finns Ă€ven gott om exempel pĂ„ hur man utnyttjat programmen och Ă€ven i flera fall brutit mot lagen.De regler som omger incitamentsprogram och dess beslutsgĂ„ng Ă€r inte ett regelverk skapat i ett gemensamt sammanhang utan reglerna stĂ„r att finna i flera olika kĂ€llor. OmrĂ„det regleras inte bara i lagstiftning utan Ă€ven ett antal sjĂ€lvregleringsorgan som stĂ„r marknaden nĂ€ra ger ut regler. Faktumet att reglerna kring incitamentsprogram inte skapats i ett gemensamt sammanhang gör att det kan vara svĂ„rt att faststĂ€lla vilka regler som gĂ€ller nĂ€r man skall besluta om olika typer av incitamentsprogram, bĂ„de vad gĂ€ller vilka konstruktioner som Ă€r tillĂ„tna och vad som krĂ€vs för att kunna fatta ett giltigt beslut om att införa respektive program.

Detta arbete undersöker huruvida spelare kan identifiera ett tema utifrĂ„n endast ett spels regler och mekaniker. För detta syfte har en temalös variant av kortspelet MyGame utvecklats. Åtta testpersoner har fĂ„tt spela spelet mot varandra i par varpĂ„ de har fĂ„tt svara pĂ„ tvĂ„ enkĂ€ter, den ena rörande deras uppfattning om tema i spelet och den andra om deras spelvanor. Varje testperson har ocksĂ„ deltagit i en enskild semi-stukturerad intervju dĂ€r frĂ„gorna har varit baserade pĂ„ testpersonens enkĂ€tsvar. Resultatet har sedan sammanstĂ€llts och analyserats för att validera eller förkasta hypotesen.

Ungdomsstyrelsen Ă€r en statlig myndighet som Ă„rligen fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer som uppfyller specifika regler och mĂ„l. Ett beslut om förĂ€ndrade bidragsregler fattades av riksdagen och regeringen i december 2001 och dessa regler tillĂ€mpades för första gĂ„ngen för bidragsĂ„ret 2004. År 2005 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att bland annat följa upp konsekvenserna med de nuvarande reglerna. Anledningen var att man fann oklarheter i reglerna efter att en juridisk översyn av reglerna genomfördes under 2004..

Det sker omfattande omstruktureringar i samhÀllet vilket har medfört att förhÄllandena i skolan ocksÄ pÄverkats. Antalet elever har minskat i de flesta inlandskommuner och som en konsekvens medför det totalt sett besparingar, vilket innebÀr skolnedlÀggningar. Staten styr vÄrt handlande genom formella regler och pÄ arbetsplatserna har informella regler utvecklats under lÄng tid. Genom arbetsmiljölagstiftningen görs det möjligt för samhÀllet att reglera kommunernas sÀtt att sköta arbetsmiljöarbetet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om formella och informella regler kan ha betydelse vid omfattande omstruktureringar.

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i tvÄ olika skolor. 112 elever frÄn Är 4-6 och Är 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvÄfaldig och bestod av en kvantitativ enkÀtundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sÀllan eller aldrig fÄr pÄverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i Är 4-6 och 50 procent i Är 9 anser att det finns ?dÄliga? regler pÄ skolan.

Vi har undersökt hur de ansvariga i en organisation arbetar med informationssÀkerheten i ett verksamhetskritiskt system. Undersökningen har gjorts hos tvÄ organisationer i tidningsbranschen. MÄnga organisationer tar inte hot och risker pÄ allvar och inser inte vilka konsekvenser ett avbrott kan ge. Administrativa system som frÄn början var tÀnkt som ett hjÀlpmedel för att fÄ en effektivare organisation har blivit verksamhetskritiska. För organisationer som har verksamhetskritiska system Àr det viktigt att arbetet med informationssÀkerheten görs enligt faststÀllda rutiner och regler.

Syftet med denna uppsats Àr att klarlÀgga varför Àlgstammen och framförallt andelen tjurar, Àr pÄ vÀg nedÄt i Sverige. Trots att det finns stor expertis i form av myndigheter, forskare och en engagerad jÀgarkÄr har den negativa utveckling inte kunnat stoppas. Enligt Douglas North kan svaret till denna typ av fenomen möjligen ligga i interaktionen mellan formella (SFS 1987:259 och SFS 1987:905) och informella regler (traditionerna). I sÄdana fall skulle Àlgstammens nedgÄng kunna knytas till de traditioner som prÀglar ÀlgjÀgarnas jaktmetoder nÀr dessa kommer pÄ kollisionskurs med de formella reglerna. Jag liksom mÄnga andra, dÀribland Fell (2006), hÀvdar att en annan form av regler, sÄ kallade godtyckliga regler, kan spela en avgörande roll för hur mÀnniskor agerar i jaktsituationer.

Nyckelord: Förskola, MÄltiden, Regler, Socialisation MÄltiden pÄ förskolan Àr en social situation, likasÄ mÄltider i samhÀllet. MÄnga individer deltar i en samling som prÀglas av interaktion. Men denna situation innehÄller ocksÄ specifika regler och normer, vad som Àr accepterat vid ett matbord finns det begrÀnsningar för. Till skillnad frÄn mÄnga andra sociala situationer i samhÀllet och pÄ förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. MÄnga av samhÀllsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.

Efter att ha gÄtt tre Är pÄ Konstfack har jag blivit medveten om klasskillnader pÄ ett sÀtt som jag inte varit förut. Eftersom jag sjÀlv kommer frÄn en lÀgre stÄende klass Àn majoriteten av personerna pÄ Konstfack har detta varit pÄtagligt under dessa Är. Jag har fÄtt lov att göra en klassresa för att kunna passa in i detta sammanhang och underkastat mig de idéer, regler och hierarkier som tillhör denna klass. Men jag har kommit till ett stadie dÀr jag börjar ifrÄgasÀtta varför jag mÄste underkasta mig dessa och varför jag mÄste osynliggöra min bakgrund pÄ det sÀttet som jag upplevt nödvÀndigt för att kunna bli en del av denna nya klasstillhörighet. I mitt praktiska arbete har jag jobbat med att gÄ emot de regler som jag upplevt finns i konstvÀrlden. NÀmligen att konst ska vara sparsmakat, avskalat och lite lagom personligt.Jag har provat pÄ att tillÄta mig sjÀlv att skita i dessa regler och gÄ helt efter mitt egna tycke, smak och magkÀnsla.

År 1998 Ă€ndrades den svenska socialtjĂ€nstlagen vilket innebĂ€r att kommuner numera sjĂ€lva kan vĂ€lja att tillĂ€mpa striktare regler gentemot individer som uppbĂ€r socialbidrag. Syftet med denna undersökning Ă€r att pröva huruvida ett striktare förhĂ„llningssĂ€tt till utbetalning av ekonomiskt bistĂ„nd pĂ„verkar individers benĂ€genhet att trĂ€da in i socialbidragstagande.Resultatet tyder pĂ„ att hĂ„rdare regler totalt sett verkar minska andelen nya socialbidragstagare dĂ€r den tydligaste effekten uppvisas bland invandrare och hushĂ„ll med barn..

I Sverige utgörs en stor del av Sveriges registrerade aktiebolag av fĂ„mansföretag. EttfĂ„mansföretag i aktiebolagsform (FÅAB) Ă€r ett företag med endast en eller ett fĂ„tal Ă€gare.Dessa företag berörs av sĂ€rskilda lagregler, de sĂ„ kallade 3:12-reglerna. Anledningen till dessaregler Ă€r dels för att man vill skapa en neutralitetsstrĂ€van inom skattesystemet. Denna studiebygger pĂ„ att genom en jĂ€mförande bild med förutsĂ€ttningar tagna ur Inkomstskattelagen frĂ„nĂ„ren 2005-2008, försöka beskriva de förĂ€ndringar som skett av 3:12-reglerna nĂ€r det gĂ€lleravyttring av andelar. Till min hjĂ€lp att försöka beskriva förĂ€ndringarna samt vad dessa lett tillhar jag valt att anvĂ€nda mig av tre fiktiva företag.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera ÀndamÄlsenligheten med de svenska CFC-reglerna samt att problematisera det nuvarande CFC-regelverket utifrÄn de ÄtgÀrder och nyckel-övervÀganden som lyfts fram ur OECDs tvÄ rapporter om BEPS.BEPS Àr ett omfattande problem, vilket har presenterats i tvÄ rapporter framförda av OECD. Syftet med rapporterna Àr att de ska mynna ut i ÄtgÀrder pÄ det mellanstatliga beskattningsomrÄdet för att motverka BEPS. MÄnga lÀnder har inkorporerat CFC-regler i sina skattesystem. NÄgra av de ÄtgÀrder som presenteras i rapporterna avser att förbÀttra just dessa regler. För att kunna tyda dessa ÄtgÀrder har nyckelövervÀganden frÄn OECD lyfts fram.

Abstrakt I detta arbete undersöks hur konceptet lek gÄr att applicera pÄ digitala spel och hur man presenterar ett fiktivt universum och de regler som definierar det universumet. Syftet med denna undersökning Àr att öka kvaliteten pÄ digitala spel för spelare genom att öka förstÄelsen för hur sÄdana regler introduceras. FrÄgestÀllningen som Àmnas att besvaras Àr ?hur kan man introducera realistiska, semi-realistiska och fiktiva regler i ett spel??. Undersökningen baseras delvis pÄ analyser kring varför vissa introduktioner av regler ofta accepteras och andra inte, dels pÄ utvÀrdering av en gestaltning och dels pÄ tidigare forskning.

Syftet med denna studie Àr att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och pÄverkar lÀrare-elevrelationen. UtifrÄn ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv sÄ undersöks lÀrare och elevers relation utifrÄn kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lÀrare och elev i dagens klassrum Àr av stor vikt i frÀmjandet av personlig utveckling. LÀrare och elevers relationsbygge Àr en dynamisk process som stÀndigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhÄller sig till den andre och kollektivet utifrÄn dessa regler.

Abstrakt I detta arbete undersöks hur konceptet lek gÄr att applicera pÄ digitala spel och hur man presenterar ett fiktivt universum och de regler som definierar det universumet. Syftet med denna undersökning Àr att öka kvaliteten pÄ digitala spel för spelare genom att öka förstÄelsen för hur sÄdana regler introduceras. FrÄgestÀllningen som Àmnas att besvaras Àr ?hur kan man introducera realistiska, semi-realistiska och fiktiva regler i ett spel??. Undersökningen baseras delvis pÄ analyser kring varför vissa introduktioner av regler ofta accepteras och andra inte, dels pÄ utvÀrdering av en gestaltning och dels pÄ tidigare forskning. Denna undersökning Àr indelad i tvÄ delar; en researchdel och en produktionsdel.