GÄr det att se om en bild Àr komponerad efter regler? Genom en semistrukturerad undersökning via enkÀt har jag tagit reda pÄ hur bilder upplevs som Àr antingen medvetet komponerade efter regler, eller komponerade pÄ kÀnsla efter subjektiv estetik. Jag har utforskat vad det i sÄ fall Àr i bilderna som fÄngat betraktaren och vad de tolkar som genomtÀnkt och medvetet komponerat.  En frÄga ha varit om fotointresserade personer har lÀttare för att urskilja de hÀr tvÄ olika sÀtten att komponera en bild. Jag har undersökt vad det Àr i bilderna som tilltalar deltagarna och om reglerna avgör om en bild ska upplevas som bra och tilltalande eller om det finns nÄgot annat som har en större betydelse..

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt förskollÀrare förmedlar normer och regler till barngruppen vid den planerade samlingen i förskolan. Studien har tagit utgÄngspunkt ifrÄn Lena Rubinstein Reichs (1993) avhandling om samlingen i förskolan. UtifrÄn videoobservationer av samlingssituationer och intervjuer i form av stimulated recall visar det sig att samlingen har förÀndrats i jÀmförelse med Rubinstein Reichs avhandling. Resultatet visar att förskollÀrarna anvÀnder sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt nÀr det kommer till struktur och innehÄll. En av förskolorna har samlingar dÀr barnen sjÀlva vÀljer om de vill delta eller ej.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen Àr utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och tvÄ rektorer pÄ tvÄ kommunala högstadieskolor. Med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna delades vÄra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig Ät pÄ de undersökta skolorna.

I ett samhÀlle med ökad globalisering blir regler angÄende den internationella privat- och processrÀtten allt viktigare. Denna uppsats behandlar lagvalsregler, vilka gÄr att finna i Romkonventionen. Romkonventionens huvudregel Àr lagvalsfrihet. Det finns dock bestÀmmelser i konventionen som inskrÀnker denna möjlighet. Artikel 7 rörande internationellt tvingande regler Àr ett exempel pÄ detta och Àr Àven uppsatsens huvudÀmne.

Sammandrag Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur elever upplever regler i sin skolmiljö, dÀr skolkultur och ungdomskultur möts varje dag. Underlaget har vi hÀmtat genom enkÀter och intervjuer pÄ fyra olika gymnasieskolor. Vi har valt att anvÀnda tvÄ olika metoder för att fÄ ett bredare datorunderlag. EnkÀter har gjort att vi fÄtt ut svar som Àr kvantitativa medan intervjuerna har gett svar som Àr kvalitativa och har ett djup som man inte gÄr att fÄ ut av enkÀter. Elever och lÀrares Äsikter har gjorts synliga angÄende regler om media anvÀndandet, klÀder och sprÄk i skolan.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger ser pÄ mÄltidens funktion i förskolan, vilka regler som rÄder och om barnen har nÄgot inflytande under mÄltiderna. VÄrt intresse för detta Àmne vÀcktes dÄ vi lÀst en artikel i LÀrarnas Nyheter (2011) om pedagogers roll under mÄltiderna i förskolan. I artikeln skrivs det att det bedrivs uppfostringspedagogik och vuxen makt i dagens förskolor. Vi valde dÀrför att studera detta vidare och har observerat barn och pedagoger, samt intervjuat pedagoger pÄ en förskola. Resultatet av studien visar att pedagogerna vÀljer att lÀgga stort fokus pÄ regler som enbart Àr gjorda av vuxna, vilket Àven tidigare forskning pÄvisat.

Syftet Àr att undersöka myndigheterna polisen och brottsofferjourens uppfattningar om det oprovocerade ungdomsvÄldets orsaker. FrÄgorna Àr: Vad har Polisen och Brottsofferjouren för uppfattningar om orsakerna till det oprovocerade ungdomsvÄldet? Hur rimliga Àr uppfattningarna? En kvinna pÄ Brottsofferjouren, och en manlig polis intervjuades. Kurirens artikelserie 2005 beskriver det oprovocerade ungdomsrelaterade gatuvÄldet under nÄgra mÄnader hösten 2005 i LuleÄ. CW Mills regler/ konformitet, och Durkheims socialt/ strukturellt/moraliskt tvÄng tas upp.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka elever attityder till regler samt regelarbete skolan. Vem eller vilka anser de ska utforma reglerna pÄ skolan? Vilka regler anser de viktiga respektive mindre viktiga? Hur förhÄller de sig till belöning och pÄföljd? Vilka eventuella likheter och skillnader finns mellan pojkar och flickors Äsikter? Undersökningen genomfördes pÄ elever i Ärskurs 7-9 med hjÀlp av en strukturerad enkÀt som fylldes i under skoltid. PÄ alla frÄgorna som stÀlldes till fick eleverna vÀlja mellan svarsalternativen mycket viktigt, ganska viktigt, inte sÄ viktigt och inte alls viktigt. Sammanlagt deltog 163 elever, varav 78 pojkar och 85 flickor..

Rapporten som följer Àr en analys av en metod som genererar regler frÄn neurala nÀtverk. Metoden heter VI-Analysis (Validity Interval Analysis) och Àr framtagen av Sebastian B. Thrun [Thrun]. VI-Analysis arbetar pÄ det sÀttet att det neurala nÀtverket ses som en svart lÄda dÀr endast de inputvÀrden och outputvÀrden som finns i nÀtverket anvÀnds som underlag nÀr regler ska genereras. Dessa inputvÀrden och outputvÀrden kommer sedan att fÄ tillÄtna intervall av VI-Analysis.

Det a?r sva?rt att sa?tta ord pa? vad man menar na?r man pratar om musik. Jag a?r intresserad av varfo?r det sa?llan ga?r att finna definitioner av genrer na?r diskussionen om dem a?r sa? stark, speciellt na?r det ga?ller snarlika genrer som troligtvis a?r uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min underso?kning a?r att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja pa? tva? snarlika subgenrer inom samma metagenre.

Bedömningsprocessen kan sammanfattas i tre huvudsakliga steg. De tvÄ första stegen i bedömningen, identifiering och kommunikation, innebÀr egentligen inte nÄgra problem. DÀr finns konkreta regler att följa och ingen tolkning eller utvÀrdering behöver utföras av Skatteverket. Den kritik som riktats mot Skatteverket att bedömningen Àr godtycklig kan hÀnföras till det tredje steget. DÀr bedömer Skatteverket de uppgifter som inkommit i Àrendet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barnen leker med fokus pÄ hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna som formulerades Àr: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-ÄrsÄldern pÄ tvÄ olika förskolor i tvÄ kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de anvÀnder bÄde verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.

Detta arbete anvÀnder genetiska algoritmer för att fÄ fram ANN hos boids utifrÄn tvÄ uppsÀttningar regler och jÀmför de resulterande beteendena med varandra. Boids Àr simulerade fÄglar i en fÄgelflock som var för sig styrs med enkla regler men som tillsammans bildar ett flockbeteende. Genetiska algoritmer liknar naturens evolution. En population vars egenskaper kodas pÄ ett genom blir bÀttre pÄ de egenskaperna genom att de bÀsta individerna vÀljs ut och fÄr utvecklas mer medans de sÀmre rensas bort. ANN stÄr för artificiella neurala nÀrvek och ska likna biologiska neurala nÀtverk och ska med andra ord fungera som en hjÀrna.

Nyckelord: Förskola, MÄltiden, Regler, Socialisation MÄltiden pÄ förskolan Àr en social situation, likasÄ mÄltider i samhÀllet. MÄnga individer deltar i en samling som prÀglas av interaktion. Men denna situation innehÄller ocksÄ specifika regler och normer, vad som Àr accepterat vid ett matbord finns det begrÀnsningar för. Till skillnad frÄn mÄnga andra sociala situationer i samhÀllet och pÄ förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. MÄnga av samhÀllsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.

En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning sÄvÀl inom som utom EU. PÄ grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrÀtt i nÀstan alla lÀnder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd Àr relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-lÀnderna, finns dock inga krav pÄ att lÀnderna ska införa regler om informationsförelÀggande och interimistiskt förbud. Reglerna Àr införda i alla EU-lÀnders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebÀr en betydlig förenkling för upphovsmannen nÀr det gÀller att identifiera intrÄngsgöraren och stoppa intrÄnget. Utöver intrÄngsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU Àven klara regler gÀllande internationell privatrÀtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara sÀker pÄ var denne fÄr föra process och vilket lands lag som ska anvÀndas.