I Elevers förhÄllningssÀtt till klassrumsregler tar vi upp hur elever i skolÄr 6 upplever och förhÄller sig till klassrumsregler. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse för elevers förhÄllningssÀtt till regler för att kunna underlÀtta lÀrarnas samt elevernas arbete i hur regler ska utvecklas och upprÀtthÄllas. Undersökningen har utförts med kvalitativa samtalsintervjuer dÄ vi vill lyfta fram elevernas perspektiv kring regler. Resultatet har sedan bearbetats och analyserats genom tidigare forskning samt John Deweys sanningsteori med fokus pÄ intelligent action och learning by doing. Resultatet visade att regler Àr ett diffust begrepp som innefattas av mÄnga olika faktorer som försvÄrar elevers förhÄllningssÀtt till dem.

Uppsatsen innehÄller en studie av hur etiska regler, vilka framför allt Äterfinns inom advokatyrket, pÄverkar konkurrensen och de konflikter som uppstÄr mellan de svenska och europeiska konkurrensreglerna och dessa etiska regler. Mer specfikt identifieras vilka konkurrenshÀmmande effekter dessa regler medför, och vilka alternativ som finns för att kombinera etiska regler och konkurrensregler pÄ ett sÄdant sÀtt att minsta möjliga skada uppstÄr för konsumenterna av advokattjÀnster. Resultatet av uppsatsen Àr att vissa etiska regler bör elimineras eller modifieras, eftersom de pÄverkar marknaden pÄ ett negativt sÀtt utan att medföra motsvarande vinster annorstÀdes. The essay contains a studie on how ethical rules, here represented by the rules for the law profession, influence the competition. Furthermore are the conflicts that appear between the ethical rules and the Swedish and European competition rules identified and analysed.

Tumpach, Mikael och Williams, Adam, (2006). SÄ dÀrför förbjöd vi dom, hur lÀrare motiverar regler och normer. (ThatŽs why they were forbidden, how teachers motivate rules and norms). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet har varit att undersöka hur lÀrare implementerar de regler och normer som ska gÀlla i klassrummet och hur motiveringen till stÀllningstagandet kan se ut. Arbetet behandlar vad lÀrare vid en grundskola 7-9 tagit i Ätanke nÀr de implementerat de regler och normer som ska gÀlla i klassrummet och hur motiveringen till stÀllningstagandet kan se ut.

Sverige framstÄr ofta i samhÀllsdebatten som ett byrÄkratiskt land med mÄnga och komplicerade regler som sÀtter kÀppar i hjulen för företag. I rapporter frÄn nÀringslivsorganisationer och pÄ debattsidor ondgör sig företagsledare över ineffektiva myndigheter och kostsamma regler. Regeringen har hörsammat kritiken och driver sedan en tid tillbaka ett regelförenklingsarbete för att minska belastningen för företagare. Samtidigt visar internationella undersökningar att Sverige Àr ett land med relativt enkla regler och liten byrÄkrati. VÄr uppsats syftar till att undersöka om det finns ett missnöje bland företagare med dagens byrÄkrati och regler.

Bakgrund: I bakgrundsavsnittet redogörs för relevanta aspekter och perspektiv i förhÄllande till Àmnet regler utifrÄn bÄde forskning och annan litteratur. Följande huvudrubriker anvÀnds: regler i förskolan; delaktighet och inflytande; barnsyn och styrdokumenten. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Moira von Wrights teori om det punktuella samt det relationella perspektivet.Syfte: Syftet Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om hur gemensamma regler mellan barn och vuxna uppkommer i förskolan samt reglers betydelse och vilka regler som förekommer. Syftet kompletteras med frÄgestÀllningarna: Vem/vilka utformar enligt förskollÀrarna de gemensamma regler som existerar i barngruppen? Vilka faktorer pÄverkar regelsÀttningen enligt förskollÀrarna?Metod: VÄr studie Àr av kvalitativ karaktÀr och redskapet som har anvÀnds Àr kvalitativ intervju.

Arbetets titel Àr Pedagogers syn pÄ normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser pÄ normer och normbrytande beteende i förskolan. FrÄgorna Àr; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen pÄ normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollÀrare och barnskötare. Syftet med undersökningen Àr att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende.

InformationssÀkerhet uppnÄs med hjÀlp av skyddsÄtgÀrder. Det finns tre typer, administrativa, logiska och byggnadstekniska skyddsÄtgÀrder. Administrativa skyddsÄtgÀrder Àr skyddsÄtgÀrder av administrativ typ, det vill sÀga regler och rutiner för vilka arbetsmoment som mÄste utföras och hur. Dessa regler och rutiner Äterfinns frÀmst i en organisations informationssÀkerhetspolicys och riktlinjer. Administrativa skyddsÄtgÀrder kan fungera som ett komplement till logiska skyddsÄtgÀrder men Àven som fristÄende skyddsÄtgÀrder.

Uppsatsen tar upp de regler som styr den verksamhet, som försÀkringsbolag frÄn lÀnder utanför EU bedriver i Sverige. Det handlar vidare om hur dessa regler pÄverkas av den lagstiftning som trÀdde i kraft 1 juli 2005, vilken styr försÀkringsförmedlares verksamhet..

Studien inriktar sig pÄ att undersöka barns fria lek pÄ fritidshemmet, och vem det Àr som sÀtter grÀnser och regler i leken. Syftet med studien Àr att fÄ en större insikt om just grÀnssÀttningen i den fria leken och till vilken utstrÀckning barnen fÄr göra detta pÄ egen hand. Studien syftar ocksÄ pÄ att undersöka nÀr och hur pedagoger bryter den fria leken. Som utgÄngspunkt i studien har följande frÄgestÀllningar stÀllts: Vem sÀtter regler i barns fria lek och spel inom fritidsverksamheten? Hur nÀr och varför? Till vilken utstrÀckning fÄr barn fritt spelrum att sÀtta egna grÀnser i den fria leken? Det aktuella forskningslÀget inom problemomrÄdet som presenteras Àr indelat i fyra teman; Lek, samvarokompetens, regler och makt.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att synliggöra vad pedagogens agerande i frÄga om regler har för betydelse för ordningen i klassrummet.Arbetet bygger pÄ observationer av sju pedagoger i klassrumsmiljö samt intervjuer med fyra av dessa pedagoger. Av det vi sÄg och av de svar vi fick kunde vi dela upp pedagogerna i tre kategorier, Konsekvent utan undantag, Konsekvent med genomtÀnkta undantag och Icke konsekvent. Under kategorin Icke konsekvent fann vi tvÄ underkategorier som delar upp pedagogerna utefter anledningen de hade att inte vara konsekvent, Respektera personligheter och Undvika konflikt. Vi sÄg ocksÄ skillnad pÄ vem reglerna egentligen utgick frÄn, om de utgick frÄn elevernas perspektiv eller pedagogernas perspektiv.Resultatet visar att förhÄllningssÀttet till de regler som finns i ett klassrum Àr nÀst intill avgörande om arbetssituationen för eleverna ska vara tillfredsstÀllande..

Bakgrund: Det Àr mÄnga rutiner och regler i verksamheterna idag. Vi var intresserade av att se hur pedagogerna ser pÄ barns lek och lÀrande i tvÄ verksamheter, kommunal förskola och i Waldorf förskolan, VÄrt syfte var att undersöka om leken Àr fri eller om barnen leker pÄ de vuxnas villkor. Det Àr förskolornas ambition att barn ska leka mycket men vi ska undersöka om det finns tid till den fria leken eftersom det finns rutiner och regler i verksamheten som kan vara ett hinder. Resultat: I vÄr undersökning visade det sig att pedagogerna kÀnde att det var mycket regler och rutiner som kom i vÀgen för barnens fria lek i den kommunala verksamheten, medan Waldorfverksamheten inte hade lika mÄnga regler, dock en fast rytm under dagen, men ÀndÄ prioriterade barnens lek före allt annat. .

Konkurser förekommer bÄde bland privatpersoner och bland företag. NÀr nÄgon har bekymmer ekonomiskt och vet med sig att en konkurs kan vara nÀsta steg Àr det vanligt att denne företar transaktioner som syftar till att undvika de följder en konkurs för med sig. PÄ grund av detta har det ansetts att regler behövs genom vilka sÄdan egendom kan föras tillbaka till konkursboet. MÄnga gÄnger rÀcker det inte med specifika regler som riktar in sig pÄ rÀttshandlingar av ett visst slag. Det uppkommer hela tiden nya situationer som lagstiftningen inte kan komma Ät genom dessa regler, dÀrför har det funnits ett behov av allmÀnna regler som kan angripa sÄdana rÀttshandlingar som faller utanför övriga reglers tillÀmpningsomrÄden.

Uppsatsen handlar om huruvida dagens styrdokument för grundskolan medger en disciplinmodell som grundar sig pÄ fotbollens spelregler. Uppsatsen bygger pÄ textanalys, dÄ den undersöker vad lÀroplan, skollag och övriga styrdokument sÀger om upprÀtthÄllandet av regler och dess konsekvenser i skolan. För att kunna jÀmföra upprÀtthÄllandet av regler i en skolkontext och en fotbollskontext valde jag ut fyra omrÄden som Äterfinns i de bÄda kontexterna: demokrati, makt, trygghet och nolltolerans. Resultatet av undersökningen visar att det finns utrymme i de rÄdande dokumenten för att tillÀmpa Frisk-modellen, som jag kallar min disciplinmodell..

Det finns ett antal olika automatiska stavnings- och grammatikkontroller och i den mÄn dessa anpassats för nÄgon specifik verksamhet har det oftast varit för teknikinriktade företag. Automatiska stavnings- och grammatikkontroller lÀmpar sig för texter med en vÀl avgrÀnsad domÀn och vars sprÄk gÀrna gÄr att begrÀnsa avseende lexikon och grammatik. Företaget Fodina Language Technology AB har uppmÀrksammat att denna typ av verktyg borde fungera bra för myndigheter och de texter som de producerar. Denna studie undersöker hur de skrivregler som myndigheter bör hÄlla sig till skiljer sig frÄn andra svenska skrivregler och hur svÄrt det skulle vara att implementera dessa regler. De regler som identifierats kategoriserades för att fÄ en överblick av hur de var uppbyggda.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barnen leker med fokus pÄ hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna som formulerades Àr: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-ÄrsÄldern pÄ tvÄ olika förskolor i tvÄ kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de anvÀnder bÄde verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.