Arbetstid Àr en frÄga som alltid varit omdebatterad, och som det hÀnt mycket med genom Ären i mÄnga avseenden. I svensk rÀtt har arbetstid reglerats i mÄnga olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens arbetstidsregler. I dag Àr det i huvudsak arbetstidslagen som reglerar arbetstidsfrÄgorna, men som i mÄnga arbetsrÀttsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom kollektivavtal. Sedan Sveriges intrÀde i EU 1995 gÄr det dock inte att frÄngÄ de EG-direktiv om arbetstid som rÄdet utfÀrdat. Det har förÀndrat den svenska arbetstidsregleringen dÄ arbetstidslagen har fÄtt Àndrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskrÀnkts, dÄ EG har satt miniminivÄer för vissa regler genom direktiv.     EG-rÀtt, svensk rÀtt och kollektivavtal reglerar till viss del sammaarbetstidsfrÄgor, men desto nÀrmre arbetstagaren, desto mer precisa regler.

Problembakgrund: UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att fokusera pÄ detlönsamhetsproblem som alla banker upplever, det vill sÀga de förluster som dÄligakreditbedömningar innebÀr. Dessa kreditförluster minimeras av bankerna med hjÀlp av vÀlutformade regler och rutiner för kreditbedömningar. För att minska bankernas kreditförlusterÀr det dessutom viktigt att kontrollera att dessa regler och rutiner efterlevs. SÄledes blirinternrevisionsavdelningen en viktig lÀnk mellan företagsledningen och den operativaverksamheten.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de studerade bankerna minimerar sinakreditrisker genom att granska vilka regler och rutiner bankerna har utformat för hur enkreditbedömning skall gÄ till. Dessutom studeras vilket vÀrde internrevisorernas granskningav regelefterlevnaden skapar och för vem.

Nationella riktlinjer finns dokumenterade i en handbok utgiven av Sveriges kommuner och landsting. I denna handbok finns de hygienregler beskrivna som ska gÀlla pÄ vÄra operationsavdelningar. Syftet med studien Àr att kartlÀgga vilka hygienregler som gÀller inom region SkÄnes nio opererande sjukhus och om det finns nÄgon vetenskaplig evidens bakom dessa regler. Metoden som har anvÀnts Àr en empirisk intervju med kvantitativ inriktning utifrÄn 17 halvstrukturerade frÄgor. Respondenterna var elva avdelningschefer/hygienansvarig pÄ operationsavdelningar i region SkÄne.

Sammanfattning Jag arbetar pÄ gymnasieskolan, Fordonsprogrammet ? Transportteknik dÀr jag medverkar i utbildningen av elever till yrkesförare pÄ tung lastbil och Àven buss. Min enkÀtundersökning Àr avgrÀnsad till enbart lastbilschaufförer. Jag upplever att det saknas relevant Äterkoppling frÄn yrkesförare dÀr det framgÄr om yrkesförare följer de regler och föreskrifter som ingÄr i deras yrkesutövning. Denna undersökning belyser i vilken utstrÀckning yrkesföraren i arbetslivet följer gÀllande regler och föreskrifter.

Mitt arbete syftar till att ÄskÄdliggöra de genusförestÀllningar som skapas av vÄrt samhÀlle kring sÀttet vi lever och verkar pÄ. Mitt fokus ligger pÄ tjejer som trÀnar eller verkar inom kampsport, deras uppfattning av sig sjÀlva som kvinnliga utövare samt deras tolkning av samhÀllets syn pÄ dem. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ teoretisk forskning kring genus, kön, idrott och idrottshistoria. Till detta har jag valt att addera tolv intervjuer med personer som faller inom ramen av mitt urval, det vill sÀga personer som under en lÀngre tid varit med och verkat för kampsporten. DÄ jag har riktat in mig pÄ fyra olika kampsporter och för att fÄ en bra bredd, har jag valt att intervjua en kille och tvÄ tjejer frÄn varje sport.                      Resultatet redovisas i löpande text och Àr baserad pÄ frÄgestÀllningen i den ordning de kommer.

FrÄn och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för Àgarna av fÄmansbolag förÀndrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet Àn tidigare att ta ut bolagets överskott som lÄgbeskattad utdelning. Andra nyheter Àr att klyvningsrÀntan har höjts, löneunderlaget har fÄtt större inverkan pÄ grÀnsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sÀnkts till 20 procent.Uppsatsen belyser de nya reglerna, jÀmfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försÀljning av bolag dÄ en kapitalvinst uppstÄr som ska beskattas.

KrÀftfisket i RÄneÀlv utgör en gemensam resurspool, en sk. common - pool resource (CPR). Runtom i vÀrlden utarmas sÄdana resurspooler i allt snabbare takt eftersom ett stort problem med allmÀnna resurser Àr att de kan tömmas men det Àr mycket svÄrt att stÀnga anvÀndare ute. KrÀftbestÄndet i RÄneÀlv Àr av arten flodkrÀfta, vilken Àr vÀldigt kÀnslig för bÄde sjukdomar och miljöförÀndringar. Vad Àr det dÄ som gör att man fiskat krÀftor i RÄneÄ sedan 1960-talet och det finns inga tecken som tyder pÄ att resursen skulle vara hotad av överutnyttjande? Detta trots att resursen mÄste möta Àven bÄde biologiska och ekonomiska potentiella hotbilder.

Bakgrund: Revisorn Àr en central aktör i kommunikationen mellan företag och intressent. Det Àr revisorns uppgift att granska den information som företagenkommunicerar till sina intressenter via sin Ärsredovisning. Revisorn skallfullgöra sin uppgift enligt god revisorssed vilket innebÀr att ur ett etiskt perspektivagera sÄ att man visar sig vÀrd det förtroende som yrket som revisorkrÀver.Problem: PÄ senare tid har det förekommit ett flertal redovisningsskandaler. Redovisningsfiffel,orimliga bonusprogram och tvivelaktiga eller direkt brottsliga affÀrerhar resulterat i att man ifrÄgasatt om revisorn verkligen fullgjort sinaplikter enligt god revisorssed. RevisionsbyrÄerna har sett ett behov av stabilaförutsÀttningar och en allmÀnt accepterad yrkesetik vilket resulterat i attFAR SRS har specificerat yrkesetiska regler som skall vÀgleda revisorn.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur revisorer ser pÄ den yrkesetiska regleringsom finns inom professionen samt beskriva hur befintliga insatserbistÄr revisorn i etiska dilemman.Metod: Studien bygger pÄ personliga intervjuer med revisorer pÄ fem olika byrÄer.Under intervjuerna har respondenterna ombetts resonera kring ett antaletiska dilemman och svara pÄ frÄgor med koppling till FAR SRS yrkesetiskaregler.Slutsats: Det empiriska materialet visar att revisorer överlag Àr nöjda med de yrkesetiskaregler som finns i dagslÀget.

VĂ€rmeförbrukningen för smĂ„hus minskar varje Ă„r genom att hus med allt tĂ€tare och bĂ€ttre klimatskal byggs. Vid en lĂ€gre vĂ€rmeförbrukning Ă€r frĂ„gan om de traditionella metoderna för vĂ€rme och ventilation Ă€r ett bra alternativ för att upprĂ€tthĂ„lla ett bra inomhusklimat eller kan nya effektivare metoder erhĂ„lla ett liknande inomhusklimat med mindre investeringskostnader.Detta examensarbete Ă€r en förstudie dĂ€r inomhus klimatet studerats genom datorbaserade flödessimuleringar. I studien har en modell för att pĂ„ ett enkelt sĂ€tt anvĂ€nda CFD simuleringar (datorstödda flödessimuleringar) för att studera inomhusklimatet genom att en modell har byggs upp i tre steg för att erhĂ„lla stabila resultat av ett lĂ„genergihus framtaget av Glommershus med avseende pĂ„ konvergens krav och turbulensmodell.Studier pĂ„ olika lösningar för distribution av vĂ€rme har undersökts genom att resultat frĂ„n modeller med radiatorer, golvvĂ€rme samt en luftvĂ€rmepump för tre olika fall pĂ„ utomhus temperatur. Resultatet betraktas med hĂ€nsyn till boverkets regler för nybyggnationer av smĂ„hus.I resultatet framkom att bygga upp modellen i tresteg Ă€r att föredra vid CFD-simuleringar för ett lĂ„genergihus genom att en rad tidsbesparande detaljer görs. Även att CFD som simulerings verktyg kan anvĂ€ndas för att utvĂ€rdera olika lösningar för vĂ€rme och ventilation pĂ„ ett smidigt sĂ€tt.Vid radiatorer och golvvĂ€rme visar resultatet pĂ„ att temperatur gradienterna horisontellt varierar mycket lite.

Magisteruppsatsen undersöker Stockholmsbörsens informationsreglers förenlighet med den effektiva markndashypotesen. En Kvalitativ metod anvÀnds och reglerna undersöks med hjÀlp av praxis frÄn AktiemarknadsnÀmnden och Stockholmsbörsens disciplinnÀmnd samt genom intervjuer med personer frÄn olika delar av finansbranschen..

Bakgrunden till denna framstÀllning Àr att det antagits ny lagstiftning pÄ kemikalieomrÄdet inom EU som förkortas REACH. Huvudsyftet med den nya lagstiftningen Àr att fÄ fram information/kunskap om kemikalier. Den nya lagstiftningen innebÀr att de svenska kraven pÄ omrÄdet mÄste ses över. Vad innebÀr dÄ dessa nya krav pÄ kunskap för svensk del? Hur kommer dessa krav att pÄverka företagen? Syftet med framstÀllningen Àr att med fokus pÄ det kunskapskrav som uppstÀlls i den nya kemikalieregleringen REACH utreda vilka skillnaderna Àr jÀmfört med kunskapskravet i miljöbalken (SFS 1998:808).

UtlÀnningslagstiftningens (UtlL) syfte var ursprungligen enbart politirÀttslig. Sedermera har lagstiftningen fÄtt Ànnu ett ÀndamÄl, nÀmligen att möjliggöra en kontroll över invandringen. UtlL Àr tillÀmplig pÄ envar, som inte Àr svensk medborgare och sÄledes Àven pÄ statslösa. Den svenska UtlL vill dock sÄ lÄngt som möjligt tillförsÀkra utlÀnningar en rÀtt att komma in i landet och vistas hÀr. Lagen anger bl.a.

Uppslaget till denna uppsats kom till vid en diskussion med anstÀllda pÄ konsumentvÀgledningen pÄ RÄdrummet i Karlstad. Diskussionen fördes med anledning av den förlÀngning av reklamationstiden frÄn tvÄ till tre Är, som gjordes i Konsumentköplagen 1 april 2005.Uppsatsen Àr baserad pÄ en undersökning gjord för att belysa kunskaperna i reklamationsrÀtt och konsumentrÀtt bland butikerna i Bergvik och Mitt i City i Karlstad. Genom att fÄ kÀnnedom om de kunskaper som finns bland butikerna kan ÄtgÀrder sÀttas in om sÄ skulle visa sig vara nödvÀndigt, exempelvis om resultatet skulle visa sig vara dÄligt kan eventuella ÄtgÀrder för utbildning och liknande erbjudas. En liknande undersökning har tidigare gjorts utanför Göteborg av GP Konsument, och den har varit till stor hjÀlp för vÄr undersökning.VÄr uppsats Àr koncentrerad till de köp som konsumenter gör för privat bruk frÄn nÀringsidkare direkt i butik.KonsumentrÀttsliga lagar och regler har skapats för att stödja konsumenter och förbÀttra deras stÀllning pÄ marknaden. Konsumentköplagen garanterar konsumenten ett minimiskydd som denne alltid har vid köp frÄn en nÀringsidkare.För att fÄ svar pÄ vad de anstÀllda i butikerna kÀnner till om Konsumentköplagens regler har vi gjort en undersökning bestÄende av nio frÄgor som vi stÀllde till en anstÀlld i varje deltagande butik i Bergvik samt Mitt i City.

Den ekologiska produktionen styrs av mÄnga olika lagar och regler som den konventionella produktionen inte behöver följa. Dessa regler kan ses som en vÀlfÀrdsgaranti i den ekologiska slaktkycklingproduktionen dÄ reglerna frÀmst Àr skrivna för att kycklingarna ska kunna utföra sina naturliga beteenden i en passande miljö. RastgÄrdar ska finnas till de ekologiska kycklingarna för att de ska fÄ beta, fÄ motion och fÄ chansen att bygga upp sitt naturliga immunförsvar. I mÄnga fall ses rastgÄrden som en positiv aspekt av den ekologiska produktionen, men det finns Àven problem relaterade till utevistelsen dÄ exempelvis vilda djur kan lockas till slaktkycklingarna och pÄ sÄ vis stressa upp dem, smitta dem med parasiter och patogener eller Àta upp dem. Det Àr vedertaget att den ekologiska produktionens dödlighet Àr högre Àn den konventionella produktionens pÄ grund av rovdjuren och sjukdomarna och de ekologiska kycklingarna utsÀtts i mÄnga fall för fler smittorisker pÄ grund av utevistelsen.

Uppsatsen riktar sig till att öka tillgĂ€ngligheten för Ă€ldre i Galgamarken, ett omrĂ„de som pekas ut som ett typisk exempel för problemet. Problemet Ă€r mycket aktuellt med en befolkning vars andel Ă€ldre ökar. Enligt regler fastslagna av Förenta nationerna, regler som Sverige beslutat att följa, sĂ„ ska svenska myndigheter planera för samhĂ€llets svagaste grupper. Teori av goda lösningar som möjliggör god tillgĂ€nglighet gĂ„s igenom och olika forskares synpunkter ger en bred bild pĂ„ hur lösningarna kan utformas. Genom anvĂ€ndning av strĂ„kstrategi sĂ„ identifieras strĂ„k med sĂ€rskilt behov av Ă„tgĂ€rder. ÅtgĂ€rdas de utvalda strĂ„ken sĂ„ kommer den generella tillgĂ€ngligheten öka pĂ„ Galgamarken. Situationen mellan teori och praktiskt utförande analyseras.