Problem: Begreppet CSR har fÄtt allt mer uppmÀrksamhet. Företagen tycks vara mÄna om att skydda sitt rykte och undvika hÀndelser som kan skada deras bild som ett ?socialt ansvarsfullt företag?. Det rÄder i dagslÀget ingen klarhet över hur pass allvarligt ett företag bestraffas av sina aktieÀgare nÀr de missköter sitt sociala ansvar. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att se hur den svenska finansiella marknaden reagerar pÄ företag som missköter sitt sociala ansvar. Resultatet kan hjÀlpa företagen att ta ett mer vÀlgrundad beslut kring resursfördelningen mellan vinstdrivande investeringar och CSR-drivna projekt.

I denna uppsats undersöks huruvida det finns en anledning att ifrÄgasÀtta fördelarna med den relativt nya, men alltmer populÀra metoden att genom aktieÄterköp överföra överskottslikvid frÄn företag till delÀgare. Uppsatsen utgÄr frÄn aktieÀgare med en lÀngre placeringshorisont. DÀrför vÀljer författarna att undersöka de eventuella fördelar metoden medför för dessa intressenter, genom att jÀmföra avkastningen hos företag som tillÀmpar aktieÄterköp, med företag som valt att endast hÄlla sig till den traditionella metoden, utdelning. Femton företag utvalda frÄn OMX lista som utför Äterköp av aktier har matchats med nÀrmaste konkurrent inom samma bransch som istÀllet ger utdelning. DÀrefter har den genomsnittliga avkastningen berÀknats under Ären 2005-2007.

First North Àr en alternativ handelsplats för aktier, som Àr till för att smÄ bolag med stor tillvÀxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion Àn om de varit privatÀgda aktiebolag. First North stÀller dock inte samma formella krav pÄ de listade bolagen som det stÀlls pÄ företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen dÄ dessa Àr betydligt mycket större.Under Är 2007 har de vÀxt fram en stark förtroendekritik mot bolag som Àr listade pÄ First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen Àr alldeles för kortsiktiga i sitt tÀnkande och att de blygsamma krav som stÀlls pÄ bolagen inte garanterar en trovÀrdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter pÄ kapital.För att undersöka om de finns nÄgon sanning i dessa pÄstÄenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats pÄ First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag pÄ First North.

First North Àr en alternativ handelsplats för aktier, som Àr till för att smÄ bolag med stor tillvÀxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion Àn om de varit privatÀgda aktiebolag. First North stÀller dock inte samma formella krav pÄ de listade bolagen som det stÀlls pÄ företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen dÄ dessa Àr betydligt mycket större.Under Är 2007 har de vÀxt fram en stark förtroendekritik mot bolag som Àr listade pÄ First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen Àr alldeles för kortsiktiga i sitt tÀnkande och att de blygsamma krav som stÀlls pÄ bolagen inte garanterar en trovÀrdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter pÄ kapital.För att undersöka om de finns nÄgon sanning i dessa pÄstÄenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats pÄ First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag pÄ First North.

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt.I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt. I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Syftet Àr att undersöka om Sverigefonder under en nio- sju- respektive femÄrsperiod genererar riskjusterad över- respektive underavkastning. MÄlet Àr dÀrefter att hÀrleda avkastningen till en fondförvaltares förmÄga att framkalla en skev fond, alternativt till dennes eventuella selektivitets- respektive timingförmÄga. Detta med hjÀlp av Jensens Alfa, Treynor & Mazuys modell samt Asymmetric Response Model. Ett första delsyfte Àr att utreda i vilken utstrÀckning avkastningen kan knytas till det fondbolag som förvaltar fonden respektive fondens förvaltare, antal förvaltarbyten, storlek samt omsÀttningshastighet. MÄlet Àr Àven att koppla egenskaperna till skevhet, selektivitets- samt timingförmÄga.

Sammanfattning Titel: AktievĂ€rdering ? En empirisk undersökning med momentumstrategi under Ă„ren 2002-2011 pĂ„ Stockholmsbörsen Large Cap. Författare: Fredrik Appelqvist och Åsa Nilsson Handledare: Anders Wrenne Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoĂ€ng Syfte: UtifrĂ„n ett investerarperspektiv Ă€r syftet med uppsatsen att undersöka om det varit möjligt att uppnĂ„ överavkastning pĂ„ Stockholmsbörsen, Large Cap under Ă„ren 2002-2011. För att uppnĂ„ syftet anvĂ€nder vi oss av en momentumstrategi pĂ„ medel-lĂ„ng sikt, som menar att aktiemarknaden tenderar att behĂ„lla samma avkastningsmönster för perioder av nĂ€stkommande 3-12 mĂ„nader. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka om marknaden Ă€r effektiv i svag form. Metod: Studien utgĂ„r frĂ„n en deduktiv forskningsansats dĂ€r vi utifrĂ„n befintliga teorier inom Ă€mnet tagit fram en frĂ„gestĂ€llning. UtifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningen har hypoteser testats och analyserats med empiri.

Syfte: VÄrt syfte med föreliggande arbete Àr att, mot bakgrund av existerande forskning, beskriva försvarsstrategier vid fientliga företagsförvÀrv. Vi avser Àven att undersöka ett antal fientliga förvÀrvserbjudanden och dÀrigenom utreda vilka försvarsstrategier som förekommer och i vilka kombinationer dessa anvÀnds. MÄlsÀttningen Àr Àven att göra en bedömning av vilka försvarsstrategier som Àr mest effektiva vid fientliga angrepp. Metod: Vi har frÀmst anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Uppsatsen kan delas in i tre olika metodiska faser.

Relationen mellan publik media och kapitalmarknader Ă€r ett omrĂ„de som studerats under en lĂ„ng period. Åsikter har vĂ€ckts om att massmedia Ă€r en viktig faktor vid förstĂ„elsen av finansiella marknader dĂ„ media har förmĂ„gan att ge upphov till irrationella reaktioner. UtifrĂ„n detta har en kritik mot massmedia vĂ€xt fram som menar att media inte förmedlar viktig information. En del studier visar emellertid att en lĂ€ttare Ă„tkomst till ny information leder till att priser pĂ„ finansiella marknader kan justeras mer effektivt.Syftet med denna studie Ă€r att förklara hur den historiska mediabevakningen som föregĂ„r en aktierekommendation pĂ„verkar hela aktiemarknadens aktörer genom att studera den överavkastning som föregĂ„r och efterföljer rekommendationen ifrĂ„ga. Undersökningen har baserats pĂ„ rekommendationer gĂ€llande svenska aktier som Ă€r börsnoterade pĂ„ Large-, Mid- och Small-Cap listorna pĂ„ Nasdaq OMX Nordic Stockholm under en period som strĂ€cker sig över tvĂ„ Ă„r.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur bostadsföretags finansiering ser ut samt om,och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, finansieringen skiljer sig mellan allmÀnnyttiga och privatabostadsföretag. Undersökningen har gjorts genom öppna telefonintervjuer med tiobostadsföretag med frÀmst bostÀder i innehavet. Fem av företagen Àr allmÀnnyttiga ochfem Àr privata. Eftersom det Àr bostadsbolagens situation i dagslÀget som undersöks Àrstudien i första hand beskrivande och eftersom det Àr förhÄllandet vid en viss tidpunktsom undersöks Àr det en tvÀrsnittsstudie som genomförs. I teoriavsnittet redogörs kortför relevant investeringsteori medan tyngden lagts pÄ finansieringsteorin.Undersökningen visar att bÄde allmÀnnyttiga och privata bostadsföretag har en varieradlÄneportfölj och de flesta anvÀnder sig av bÄde intern och extern finansiering.

FrÄn och med den första januari 2005 ska svenska företag följa en ny internationell redovisningslagstiftning, IFRS/IAS, och dÀrmed Àven IFRS 2, som reglerar hur företagen ska behandla aktierelaterade ersÀttningar i sin redovisning. Denna standard krÀver att företagen ska ta upp dessa ersÀttningar som en kostnad i resultatrÀkningen till dess verkliga vÀrde och med en direkt effekt pÄ eget kapital. Ekonomiskt deltagande kan exempelvis ske i form av vinstutdelning, bonus eller tilldelning av aktier. Aktiebaserade incitamentsprogram Àr en relativt ny ersÀttningsform dÀr det ekonomiska deltagandet Àr sÀrskilt stort, eftersom ersÀttningsnivÄn direkt avspeglas i aktiekursens utveckling. Motivet för dessa ersÀttningsformer Àr i ett bredare perspektiv att förena företagets, arbetstagarnas och aktieÀgarnas intressen i ett trepartsförhÄllande, och i ett snÀvare att attrahera, behÄlla och motivera personalen, ofta placerad i ledningsposition.

Att placera pengar pÄ aktiemarknaden i syfte att fÄ en god avkastning Àr för mÄnga vÀldigt attraktivt. De lite mer försiktiga vÀljer andra sÀkrare alternativ sÄsom bankkonto och rÀntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier Àn i rÀntepapper Àr förstÄs att det Àr högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare vÀljer att positionera sig för aktiemarknaden sÄ Àr det av stort intresse att kunna vÀrdera om börsen Àr sunt prissatt. Att placera pengar pÄ en kraftigt övervÀrderad börs kan fÄ olyckliga följder för den enskildes ekonomi.

Mellan Är 1984-2000 ökade andelen aktieÀgare bland Sveriges befolkning markant, frÄn 29 till 80 %, för att mellan Är 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. DÄ allt fler fÄr sin inkomst frÄn kapital och inte endast frÄn arbete borde detta leda till nya normativa förestÀllningar kring vÀlfÀrdsstatens utformning och finansiering. Studien jÀmför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieÀgandet och attityder till vÀlfÀrdsstatens institutioner och premisser mellan Ären 1984-2008. Med aktieÀgande avses en inkluderande definition av bÄde direkt Àgande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, sÄsom pensionsfonder. Studiens primÀra hypotes Àr att ökat aktieÀgande leder till mer negativa attityder till vÀlfÀrdsstaten.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur resultatet skiljer sig Ät mellan stora och smÄ fondbolags Sverigefonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende pÄ organisationsstruktur och förvaltningsstrategier.Vi har valt ut tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre mindre fondbolag. Vi har berÀknat dessa fonders risk samt avkastning för att se vilka fonder som klarat sig bÀst. De mÄtt och modeller vi anvÀnt Àr standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten.Vi har försökt ta reda pÄ hur de olika fondbolagen arbetar genom intervjuer, information frÄn hemsidor pÄ Internet och annat skriftligt material.Empirin bestÄr av presentationer av fondbolagen, fakta om de olika fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnÀmnda innefattar hur mÄnga som arbetar med fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det gÄr till nÀr de avgör vilka aktier som ska ingÄ i fonderna.Efter att ha rÀknat ut alla riskmÄtt och avkastningsmÄtt stod det klart att bankerna har presterat betydligt sÀmre Àn de mindre fondbolagen.