AnvÀndandet av incitament i företag, för att styra, motivera och belöna de anstÀllda, ökar. Detta mÀrks inte minst i media dÀr jargongen Àr tuff mot de företag som betalar ut stora rörliga ersÀttningar. I detta arbete behandlas frÄgan hur regleringen ser ut gÀllande dessa aktierelaterade incitamentsprogram; Kan företagen sjÀlva besluta om hur stora ersÀttningar de vill betala ut? Vilket skydd har aktieÀgarna i frÄgan? Syftet med uppsatsen var att utreda vad som Àr gÀllande rÀtt pÄ omrÄdet och om det krÀvs förÀndringar för att uppnÄ en större rÀttsÀkerhet pÄ vÀrdepappersmarknaden. Arbetet behandlar endast associationsformen aktiebolag och bortser frÄn övriga företagsformer, samt avgrÀnsas i huvudsak till publika aktiebolag sÄvÀl som till tre olika typer av incitamentprogram.

Olika aktörer pÄ fastighetsmarknaden har svÄrigheter att vÀrdesÀtta kommersiella fastigheter pÄ grund av den minskade transparensen pÄ marknaden. Den minskade transparensen Àr ett resultat av att fÀrre fastigheter överlÄts genom köpehandling idag. Syftet med denna studie Àr att skapa en ökad förstÄelse pÄ fastighetsmarknaden och pÄ sÄ vis underlÀtta för olika aktörer pÄ fastighetsmarknaden att genomföra marknadsanalyser. MÄlet Àr att utreda varför vissa bolag vÀljer att överlÄta sina fastigheter med köpehandling istÀllet för att överlÄta fastigheter genom att paketera den i ett dotterbolag. TvÄ rÀttsfall har studerats för att fÄ rÀttsvÀsendets bedömningar.

Bakgrund och problem: Huruvida aktiemarknader Àr informationseffektiva eller inte, och om det i förlÀngningen gÄr att konsistent identifiera under- och övervÀrderade aktier, har lÀnge debatterats inom den finansekonomiska diskursen. Ett fenomen som uppmÀrksammat som en möjlig avvikelse frÄn en effektiv prissÀttning Àr den sÄ kallade vÀrdepremien, dÀr vÀrdeaktier genererar en högre riskjusterad avkastning Àn tillvÀxtaktier.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka informationseffektiviteten pÄ den svenska aktiemarknaden utifrÄn vÀrdepremien samt hur vÀrdepremien pÄverkades av finanskrisen2008Metod: Studien baseras pÄ en kvantitativ forskningsmetodik och innefattar samtliga publika aktiebolag pÄ Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX) mellan perioden 1992-2012. Fyra relativvÀrderingsmÄtt anvÀnds för att identifiera vÀrde- och tillvÀxtaktier (P/E, P/BV,EV/EBITDA and DY), vilket resulterar i att fyra vÀrdeportföljer och fyra tillvÀxtportföljer skapas. Avkastningen frÄn portföljerna berÀknas och statistiska regressioner utförs för att utvÀrdera vÀrdepremien och huruvida den svenska aktiemarknaden har varit informationseffektiv eller inte, det vill sÀga om det varit möjligt att generera en abnorm avkastning.Slutsatser: Studien finner att det existerat en vÀrdepremie pÄ den svenska aktiemarknaden nÀr tvÄ relativvÀrderingsmultiplar anvÀnds (P/BV och EV/EBITDA). NÀr CAPM anvÀnds för att justera för risken genererar samtliga vÀrdeportföljer en abnorm avkastning, men ingen av tillvÀxtportföljerna, vilket kontrasterar den effektiva marknadshypotesen.

Bakgrund: Den 20:e april 2010 intrÀffade en explosion pÄ BP:s oljeplattform Deepwater Horizon i Mexikanska Golfen. Explosionen uppstod pÄ grund av metangas som under högt tryck expanderade pÄ plattformen och sedan antÀndes. Detta ledde senare till att oljeplattformen sjönk och ett stort okontrollerat oljelÀckage uppstod pÄ cirka 1500 meters djup.          Att explosionen i den mexikanska golfen har pÄverkat BP negativt och varit mycket kostsamt för företaget Àr uppenbart, börskursen hade som mest sjunkit med cirka 60 procent. Det kan vara intressant att undersöka huruvida denna katastrof, utlöst av en enskild aktör, ocksÄ har spridit sig över till andra aktörer i Olja & Gas sektorn.Syfte: Syftet med denna C-uppsats Àr att undersöka huruvida BP:s katastrof i den Mexikanska golfen har pÄverkat andra aktörer i samma sektor (Olja & Gas sektorn).Metod: SekundÀrdata presenteras som en kvantitativ ansats i form av siffror och för att kunna dra slutsatserna anvÀnder vi oss av en deduktiv ansats.I denna studie tillÀmpas en metodikteknik i form av en eventstudie, dÀr berÀkningar av den abnorma och förvÀntade avkastningen baseras pÄ marknadsmodellen. Vidare har tvÄ hypoteser testats, dÀr syftet med Hypotes I Àr att pröva huruvida information om hÀndelsen i den Mexikanska Golfen pÄverkar andra företag i samma sektor som BP.

Under 2003 infördes nya regler som gjorde utdelning och försÀljning av nÀringsbetingade andelar skattebefriade. Genom att bolagsförpacka en fastighet innan försÀljning kunde bolagen undkomma kapitalvinstbeskattning om andelarna i dotterbolaget var nÀringsbetingade. Om andelarna i dotterbolaget dÀremot Àr att klassificera som lagertillgÄngar kommer det sÀljande bolaget att beskattas för kapitalvinsten. Det Àr dÀrför av stor vikt att det sÀljande utreder vilken karaktÀr andelarna i dotterbolaget kommer att fÄ vid försÀljningstidpunkten, dÄ syftet med paketering Àr att försÀljningen skall bli skattefri. Paketeringsförandet i sin enklaste form fungerar sÄ att moderbolaget startar ett helÀgt dotterbolag. Moderbolaget genomför sedan en underprisöverlÄtelse av fastigheten till dotterbolaget.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i hur relationen mellan fastighetsbolag ochserviceleverantörer ser ut pÄ den svenska kontorsmarknaden, bÄde hur den ser ut idag och hur denkommer att utvecklas i framtiden. Strategisk hantering av stödtjÀnster Àr nÄgot som kallas Facility management (FM), nÄgot jag börjar arbetet med att klargöra. Anledningen till att jag vill klargöra vadFM Àr, beror pÄ att det Àr en teori vilken ofta missuppfattas. LikvÀl Àr syftet med arbetet att fÄ eninblick i hur fastighetsbolagen arbetar och tÀnker nÀr det gÀller att erbjuda sina kontorshyresgÀsterstödtjÀnster, samt deras instÀllning till att ingÄ partnerskap med serviceleverantörer. För att fÄ dennainblick har jag konstruerat en enkÀt samt genomfört intervjuer med fastighetsbolag.

I en effektiv marknad Àr företag vÀrda vad marknaden Àr beredd att betala. Fastighetsbranschen har under en lÀngre tid prÀglats av att aktien handlas till ett lÀgre vÀrde Àn bolagets totala fastighetstillgÄngar, detta kallas för att aktien handlas med substansrabatt. I takt med rÀntans nedgÄng har aktiekursen ökat. Den senaste tiden har fastighetsbolagens aktier ökat markant i vÀrde, rÀntan har varit en bidragande orsak. Vi kommer i uppsatsen att lÀgga fokus pÄ de nya redovisningsstandarder frÄn IASB.

Fram till och med vÄren 2000 utgjorde aktier i smÄbolag populÀra investeringsobjekt för sÄvÀl privata som institutionella placerare. Svenska venture-capitalföretag tjÀnade stora pengar pÄ att börsintroducera sina portföljbolag. Den kraftiga börsnedgÄngen förde med sig ett minskat antal börsintroduktioner. Dessa förÀndringar innebar att venture-capitalföretagen fick finna andra handlingsalternativ för att kunna genomföra en exit frÄn portföljbolagen. Mot denna bakgrund frÄgar vi oss hur venture-capitalföretagen handlar dÄ en marknadsnotering av portföljbolagen inte lÀngre Àr genomförbar pÄ grund av det rÄdande börsklimatet.

En riktad utdelning innebÀr att en eller flera aktieÀgare helt eller delvis avstÄr sin rÀtt till utdelning till förmÄn för en annan aktieÀgare. Beskattningen av utdelningar sker i allmÀnhet i enlighet med 42:12 Inkomstskattelagen (IL), som stadgar att den som har rÀtt till en utdelning nÀr denna kan disponeras Àven skall beskattas för densamma. Paragrafen Àr tillÀmplig pÄ riktade utdelningar och torde vid en första anblick innebÀra att det Àr aktieÀgaren som mottar den riktade utdelningen som Àr skattskyldig till utdelningsbeloppet. En av de grundlÀggande principerna inom aktiebolagsrÀtten som aktualiseras vid vinstutdelning i ett aktiebolag Àr likhetsprincipen, som innebÀr att alla aktier har samma rÀtt i bolaget. En riktad utdelning innebÀr att en eller flera aktieÀgare fÄr en större utdelning Àn vad som betingas av dennes aktieinnehav.

Denna rapport syftar till att undersöka om det Àr möjligt att generera en stabil och sÀker avkastning pÄ den svenska aktiemarknaden utan att nödvÀndigtvis besitta förkunskaper om specifika företag eller det rÄdande ekonomiska klimatet. Den modell vi anvÀnder oss av Àr nÄgot modifierad men bygger pÄ en drygt fyra decennier gammal teori, Post Earning Announcement Drift (PEAD), som upptÀcktes av Ball och Brown 1968. Det som Ball och Brown upptÀckte var att efter aktieprisförÀndringen vid ny finansiell information fortsatte sedan priset pÄ aktierna att förÀndras i samma riktning som den initiala rörelsen i flera veckor innan priset blev stabilt.Den metod som anvÀnts i denna studie analyserade aktiekursdata för OMXS30 de senaste sex Ären (2005 ? 2011) för att jÀmföra med de datum dÄ kvartalsrapporter slÀppts för samtliga företag i OMX30 under samma period. Kvartalsrapporterna sorterades sedan efter storleken med avseende pÄ vÀrdeökning- respektive vÀrdeminskning av företagens aktier under respektive rapporteringsdag.

Syftet med denna uppsats Àr, som rubriceringen antyder, att utreda parternas obligationsrÀttsliga förpliktelser i samband med ett företagsförvÀrv. Vilket ocksÄ uppsatsen kommer visa regleras obligationsrÀtten vid företagsförvÀrv huvudsakligen av köplagen. FramstÀllningen har koncentrerats pÄ kommersiella företagsförvÀrv dÀr samtliga aktier överlÄts. Uppsatsen fokuserar pÄ tre rÀttsfrÄgor. Den första Àr vilken lag som skall anses vara tillÀmplig vid företagsförvÀrv av nÀmnd natur.

Sammanfattning___________________________________________________________________________Titel: Fastighetsbolagens internationaliseringFörfattare: Anna Bobjer och Jennie ThorslundFakultet: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och ITHandledare: Tommy Bood___________________________________________________________________________Uppsatsen fokuserar pÄ sju stycken frÄgestÀllningar som vi fört en diskussion runt med fem svenska fastighetsbolag. Undersökningen begrÀnsas till det indirekta Àgandet av utlÀndska investerare inom svenska fastighetsbolag. Som utgÄngspunkt kontaktade vi 10 av de stora svenska fasighetsbolagen vilket resulterade i intervjuer med 5 st fastighetsbolag. Dessa Àr Klövern, Lundbergs, Balder, Kungsleden och Fabege.FrÄgan vi stÀllt oss i vÄr problemformulering Àr huruvida ett ökat utlÀndskt Àgande kan, eller kanske redan har, pÄverka de svenska fastighetsbolagen och vad kan det kan komma att ha för inverkan pÄ verksamheten. Vi vill vidare ta reda pÄ hur dagens fastighetsbolag ser pÄ dessa investerare.Fastigheter Àr ett unikt tillgÄngsslag men har inte samma effektiva prissÀttning och likviditet som aktier och obligationer.

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemslĂ€nder vars frĂ€msta mĂ„l var att öka konkurrensen pĂ„ den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, sĂ„ kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgĂ„tt en marknadsstrukturförĂ€ndring, vilket kan ha lett till förĂ€ndring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella ovĂ€ntade effekter. Det hĂ€r Ă€r nĂ„got som idag fem Ă„r efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga och utifrĂ„n institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förĂ€ndrat och pĂ„verkat transaktionskostnader pĂ„ svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte Ă€r ocksĂ„ att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framvĂ€xt.GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt genom intervjuer med berörda parter pĂ„ aktiemarknaden i Sverige.

Analyser och prognoser av företag och deras aktier utgÄr ofta frÄn försÀljningen för att sÄ smÄningom nÄ fram till ett prognostiserat eller uppskattat vÀrde. För att kunna göra goda prognoser mÄste man veta vilka makroekonomiska faktorer som pÄverkar försÀljningen. Denna uppsats syftar till att med hjÀlp av en ekonometrisk modell undersöka vilka faktorer som pÄverkar försÀljningen av nya bilar i USA. De data som anvÀnds tÀcker perioden 1976-2004 och Àr pÄ mÄnadsbasis. Vidare görs en undersökning av huruvida sÀsongseffekter existerar i nybilsförsÀljningen eller inte.

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemslĂ€nder vars frĂ€msta mĂ„l var att öka konkurrensen pĂ„ den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, sĂ„ kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgĂ„tt en marknadsstrukturförĂ€ndring, vilket kan ha lett till förĂ€ndring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella ovĂ€ntade effekter. Det hĂ€r Ă€r nĂ„got som idag fem Ă„r efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga och utifrĂ„n institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förĂ€ndrat och pĂ„verkat transaktionskostnader pĂ„ svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte Ă€r ocksĂ„ att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framvĂ€xt.GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt genom intervjuer med berörda parter pĂ„ aktiemarknaden i Sverige.