Ljud pÄverkar oss vid valet av produkt mer eller mindre medvetet och Àr en indikator pÄ en produkts kvalitet. Vikten av god ljudkvalitet hos företagets produkter Àr alltsÄ en faktor att konkurrera med. För att veta om att man Àr pÄ rÀtt vÀg vid produktutveckling Àr dÀrför lyssningstest ett sÀtt att försÀkra sig om att man uppnÄtt konsumenternas förvÀntningar angÄende ljudkvaliteten hos sin produkt. I detta arbete beskrivs de akustiska faktorer som pÄverkar ljudets autenticitet vid Ätergivningen vid de olika Ätergivningsmetoder som gÄr att anvÀnda sig av vid lyssningstest. Beroende pÄ om hörlurar eller högtalare anvÀnds stÀlls olika krav pÄ akustiken i rummet.

VÄr huvudsakliga mÄlsÀttning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemomrÄde dÄ yrkesrollen förÀndras nÀmnvÀrt under senare Är och detta har pÄverkat sÄvÀl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrÄn ett professionellt perspektiv samtidigt som sjÀlva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förstÄelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien Àr av traditionell karaktÀr och undersökning Àr empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

EnsamstÄende kvinnor som Äker utomlands för att lÄta sig insemineras blir allt fler. Denna framstÀllning söker belysa vad deras sjÀlvstÀndiga val att bilda familj utanför kÀrnfamiljskonstruktionen berÀttar i ett större samhÀlleligt sammanhang. Medvetet ensamstÄende kvinnors familjebildning placerar sig i brÀnnpunkten mellan Individualisering, den samtida familjesociologins honnörsord, och Normalitet, vilket Queerforskningen pÄ senare Är belyst. De sex mammor som har intervjuats, lade ingen större vikt vid faderskapet och visade pÄ alternativa sÀtt att knyta emotionella band, i linje med den individualistiska nÀtverksfamiljen. De stod starka i sitt val och var övertygade om att deras familjeform var minst lika god som nÄgon annan.

En revisor som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsÄtligen eller av oaktsamhet skadar de bolag han reviderar Àr skadestÄndsansvarig. Det ansvar som föreligger vid ett skadestÄnd kan delas upp mellan revisorsansvar och konsultansvar. För den verksamhet som faller under begreppet revisionsverksamhet mÄste revisorn teckna en ansvarsförsÀkring. Utbudet pÄ den obligatoriska ansvarsförsÀkringen Àr begrÀnsat. Utöver ansvarsförsÀkringen kan en tillÀggsförsÀkring tecknas för det som faller utanför revisionsverksamheten.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

BakgrundDialogen mellan hem och skola/fritidshem omskrivs idag i lÀroplanen, LGR-11(Skolverket, 2011)som en samverkan dÀr förÀldrar bör göras mer delaktiga. Denna studie presenterar olika forskningsom gjorts pÄ omrÄdet, sÄvÀl svensk som utlÀndsk och med pedagogisk respektivebeteendevetenskaplig utgÄngspunkt. Faktorer som sociala förhÄllanden, etniskt ursprung och barnsÄlder har tagits upp i detta kapitel.SyfteAtt undersöka den dialog som kan förekomma mellan pedagog och förÀldrar med sÀrskilt fokus pÄfritidshemmet.MetodKvale (2007) ser den kvalitativa intervjun som ett medel att vinna nya kunskapsmarker och genomatt intervjua sökte jag fÄ fram varje pedagogs tankar men ocksÄ skildringar av deras sÀtt att arbetaför att skapa en bild av hur dialogen ser ut och utvecklas under barns Är pÄ fritids.ResultatDen dagliga dialogen pÄ fritidshemmet Àr nÄgot som pedagogerna Àr bekvÀma med att hantera ochresultatet visar att man anpassar dialogen efter familjernas behov och utifrÄn ett perspektiv pÄbarnets vÀlbefinnande i verksamheten. Dialogen Àr som mest frekvent under de första skolÄren föratt sedan mattas av efter hand barnen blir Àldre och dÄ istÀllet ersÀttas av olika socialasammankomster dit förÀldrar inbjuds. Resultatet visar pÄ sÄvÀl skillnader som likheter mellanverksamheterna i frÄga om prioriterade omrÄden och strategier för att skapa alternativa former avdialog vid sidan av en daglig kontakt..

Detta Àr ett avslutande moment pÄ civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion med inriktning mot industriell produktionsmiljö vid LuleÄ tekniska universitet. Arbetet omfattar 30 högskolepoÀng. I framtiden kommer tÄgtrafiken att köra med ökade axeltonslaster och kortare omploppstider vilket innebÀr att kapaciteten pÄ jÀrnvÀgarna mÄste höjas. SpÄrvÀxlarna kommer att utsÀttas för ökat slitage samtidigt som tiden för underhÄll kommer att minska. Som det ser ut idag Àr det nog svÄrt att fÄ tider till att utföra underhÄllsarbete av spÄrvÀxlarna sÄ om inga förÀndringar görs kommer dagens metoder att bli ohÄllbara.

Alla elever har rÀtt till en individanpassad undervisning enligt de styrdokument som rÄder just nu. LÀraryrket Àr ett komplext yrke som bland annat innefattar att lÀrare mÄste ha kunskap om mÄnga olika metoder, teorier och strategier för att ett positivt lÀrande ska kunna ske för alla elever i grundskolan. Syftet med den föreliggande studien Àr att studera om en metod som ofta anvÀnds inom specialpedagogiken, kan anvÀndas i grundskolan inom lÀs-och skrivutveckling som en alternativ metod i undervisningen. Metoden heter Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, vilket förkortas som TAKK. Bakgrunden i studien tar upp vad lÀrare mÄste arbeta med utifrÄn styrdokumenten, en förförstÄelse för hur barn och elever utvecklar lÀrande utifrÄn sociokulturella perspektiv samt alternativa strategier för att utveckla sprÄkkunskaper.

Inom de nÀrmsta decennierna kommer depression att rankas som den nÀst största sjukdomen globalt sett. Det Àr av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. DÀrför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter med cancer upplevde att vÄrdas palliativt i hemmet samt vilket behov av stöd de hade. Litteratursökningen genomfördes pÄ databaserna Blackwell Synergy, PubMed och Elin. Artiklarna skulle vara publicerade mellan Ären 1999 och 2007. Granskningen av artiklarna genomfördes med hjÀlp av en modifierad mall av Willman, Stoltz och Forsberg, Wengström. Urvalet resulterade i elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Webbdesign Àr ett hantverk med potential till oÀndlig variation och orÀkneliga möjligheter, men det Àr Àven en process styrd av standarder och förhÄllningssÀtt för att optimera resultatet för slutanvÀndaren. Begrepp sÄ som user experience och framför allt user experience design har i och med utvecklingen blivit allt viktigare aktörer inom webbdesign. Samtidigt som de underlÀttar i utvecklingsprocessen genom att diktera hur design bör utformas, skapar de inte ocksÄ dÄ begrÀnsningar av potentialen för webbdesign? Antalet variationer och möjligheter minskar drastiskt nÀr webbdesigners anpassar sig efter dessa standarder.Den hÀr undersökningen syftar till att utveckla nya metoder och strategier för att frÀmja innovativ webbdesign och undersöka hur modebranschens konstanta strÀvan efter innovation skulle kunna inspirera och kanske till och med förÀndra webbdesign utvecklingen. Genom att bryta ner, analysera och sammanfoga designprocesserna för haute couture och webbdesign skapas en designmetod som ger medvetenhet i designval och hjÀlper att ifrÄgasÀtta standarder samt att undersöka alternativa lösningar.

Problemformulering: Vad Ă€r genomsyn och hur ser utvecklingen och tillĂ€mpningen av genomsyn ut? Vad talar för respektive emot anvĂ€ndningen av olika genomsynsresonemang? Är tillĂ€mpningen av genomsynsprincipen ett lĂ€mpligt sĂ€tt att komma tillrĂ€tta med skatteundvikande förfaranden, eller finns det andra sĂ€tt som framstĂ„r som mer passande och Ă€ndamĂ„lsenliga? Mitt syfte med denna magisteruppsats Ă€r att redogöra för och diskutera vilka omstĂ€ndigheter som kan tĂ€nkas föranleda att genomsyn tillĂ€mpas i svensk skatterĂ€tt. Jag har Ă€ven för avsikt att resonera kring vilka skĂ€l som talar för respektive emot en tillĂ€mpning av genomsynsprincipen. Dessutom kommer jag att kort beskriva alternativa sĂ€tt att komma tillrĂ€tta med icke önskvĂ€rd skatteplanering, samt vad som enligt min mening skulle kunna Ă€ndras vid tillĂ€mpningen av genomsyn om detta skulle framstĂ„ som motiverat. Avslutningsvis Ă€r min ambition att diskutera och ta stĂ€llning till om genomsyn överhuvudtaget kan anses vara förenligt med svenska rĂ€ttsgrundsatser.

Examensarbetet har bedrivits vid Tekniska Högskolan i Jönköping och i samarbete med fallföretaget Solutions for Tomorrow AB. Arbetet har utformats efter ett syfte; att utveckla ett produktkoncept dÀr alternativa material och tillverkningsmetoder leder till kostnadsbesparingar. Syftet har sedan brutits ned till fyra frÄgestÀllningar som arbetet kretsar kring. TvÄ frÄgestÀllningar behandlar redan framtagna koncept och tvÄ rör ekonomiska aspekter för nya projekt. För att besvara frÄgestÀllningarna Àr arbetet utformat som en konceptstudie dÀr hela utvecklingsprocessen har genomförts.

Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att undersöka en grupp unga vuxnamĂ€nniskors förhĂ„llningssĂ€tt till dagens ökade valfrihet och vĂ€ljande. Det empiriska materialet bestĂ„r av intervjuer med ungdomar i Ă„ldern 20-24 Ă„r och har analyserats mot bakgrund av resonemang om individualisering, valfrihet och vĂ€ljande förda av A.Giddens, Z.Bauman, U.Beck och B.Schwartz. GĂ€llandehantering av valmöjligheter utgĂ„r arbetet ifrĂ„n teorier om kognitiva dissonans, ontologisk trygghet samt lokus av kontroll. Även tidigare forskning om ungdomars förhĂ„llningssĂ€tt till valmöjligheter behandlas. Studiens huvudresultat visar att ungdomarna bl.a.

Jag tĂ€nker mig konst som en teaterscen, dĂ€r publiken fĂ„r komma upp pĂ„ scenen ochsjĂ€lva spela pjĂ€sen. PĂ„ scenen finns scenografi som sĂ€tter tydlig prĂ€gel pĂ„ stĂ€mningenoch som bidrar till handlingen, men det Ă€r publiken som fyller i de viktigaste bitarna ochmĂ„lar ut berĂ€ttelsen. Med den tanken i bakhuvudet har jag de senaste tvĂ„ Ă„ren jobbatmed scenografi i mina egna verk och sökt inspiration hos konstnĂ€rer som ÖyvindFahlström, vars konstnĂ€rskap rört sig inom bĂ„de bildkonst och teater.Scenografin i mina verk kan bestĂ„ av redan befintliga objekt (ready-mades) eller mersubtila symboler sĂ„som fĂ€rgade pappersark, lukt eller ljud.Vissa verk har tagit formen av rumsinstallationer, dĂ€r scenografi vĂ€gleder betraktaren in ien fantasivĂ€rld dĂ€r saker ter sig nĂ„got annorlunda. En miljö dĂ€r grĂ€nser suddats ut ochdĂ€r individen spelar mindre roll. En suddig vĂ€rld dĂ€r sĂ„dant som normer och vĂ€rderingaragerar tomma begrepp och dĂ€r tid verkar mindre viktigt.I andra verk har scenografin knappt varit mĂ€rkbar, de har bestĂ„tt av utstuderade föremĂ„leller fĂ€rgval som vĂ€glett betraktarens syn genom text eller teckning.