I denna undersökning studeras hur den svenska, ensprÄkiga lexikografinutnyttjar de möjligheter som följer med att ordböcker publiceras pÄInternet. Nationalencyklopedins ordbok, som Àr en stor, svensk nutidsordbokpÄ nÀtet, undersöks ur tvÄ perspektiv, dels det lexikografiska,vars tyngdpunkt ligger pÄ hur vÀl ordboken Àr anpassad till det nyamediets förutsÀttningar, dels anvÀndarperspektivet, som fokuserar pÄ hurden befintliga nÀtordboken fungerar som sprÄkverktyg för anvÀndaren.Av undersökningen framgÄr att den undersökta svenska nÀtordbokenskulle ha kunnat anvÀndaranpassas bÀttre i övergÄngen frÄn pappersordboktill nÀtordbok. Framför allt handlar det om att ordboken inteutnyttjar mediets möjligheter fullt ut och heller inte har anpassats efterde nya förutsÀttningar som nÀtpubliceringen innebÀr. Det finns klarabrister i tillgÀnglighet till lÀsanvisningar och instruktioner, och ÀvenhÀnvisningar i form av lÀnkar skulle kunna anvÀndas i högre grad.BetrÀffande sökhjÀlp Àr servicen till anvÀndaren bÀttre, men jÀmförelsermed den danska nÀtordboken Den Danske Ordbog avslöjar att det Àven idetta avseende finns alternativa lösningar som kan förenklainformationssökningen ytterligare.Slutsatsen blir att den svenska nÀtordboken inte helt har hunnitanpassa sig till den nya tekniken, men att utvecklingen sannolikt gÄr motökade tekniska kunskaper hos anvÀndarna och större fokus pÄanvÀndarvÀnlighet hos nÀtordböckerna..

Denna intervjustudie undersöker tankar om kommunikation hos fransklÀrare. Kommunikation Àr sedan början av 1970-talet ett centralt innehÄll i sprÄkundervisningen, och studien undersöker hur lÀrarna förhÄller sig till begreppet kommunikativ förmÄga samt hur de ser pÄ sitt sÀtt att undervisa i avseende pÄ kommunikativa aspekter. Studien utgÄr frÄn litteratur om kommunikativ sprÄkundervisning, kommunikativ kompetens och forskning om kommunikation som budskap eller flerstÀmmig handling. Det huvudsakliga resultatet Àr lÀrarna framhÄller att kommunikativ förmÄga Àr detsamma som att göra sig förstÄdd och förstÄ, och att en förutsÀttning för detta Àr den strategiska kompetensen som innebÀr att vÄga experimentera med sprÄket och anvÀnda sig av alternativa uttryckssÀtt nÀr sprÄkkunskaperna inte rÀcker till. Att kommunikationen Àr begriplig framhölls ocksÄ som en förutsÀttning för kommunikativ förmÄga.

Syftet med studien var att undersöka vilka lÀsförstÄelsestrategier elever anvÀnde sig av nÀr de skulle förstÄ olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i Ärskurs tre anvÀnde nÀr de lÀste olika slags textgenrer anvÀndes tre olika texter, en skönlitterÀr text, en faktatext och en instruktionstext.Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ vilka strategier eleverna anvÀnde nÀr de skulle förstÄ innehÄllet i en text.Resultatet i studien visade att elever anvÀnde olika strategier nÀr de skulle förstÄ olika slags texter. Resultatet tydde Àven pÄ att elever var medvetna om fler strategier Àn vad de anvÀnde under vÄra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sÀtt som eleverna kunde anvÀnda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svÄra ord som eleverna behövde identifiera.Resultatet visade pÄ att elever frÀmst anvÀnde strategin att nyttja minnet nÀr de försökte förstÄ olika slags texter.

Gullbergsvass Ă€r ett centralt lĂ„gexploaterat omrĂ„de belĂ€get vid Göta Ă€lv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden Ă€r snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pĂ„gĂ„r. Gullbergsvass stĂ„r nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan omrĂ„det pĂ„ sikt omvandlas till en blandad markanvĂ€ndning dĂ€r bostĂ€der kan ingĂ„. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassomrĂ„de. Fram till 1880-talet fylldes omrĂ„det ut och Gullbergsvass började fungera som infart för tĂ„gtrafiken till Göteborg.

Polisen skall vara synlig, inte bara i brottsförebyggande hÀnseende utan ocksÄ för att medborgarna skall veta att de kan kÀnna sig trygga. Polisen skall förebygga brott ge-nom sin nÀrvaro, ingripa omedelbart nÀr ett brott begÄs och utreda brotten inför lagfö-ringen. Regeringen har uttalat att de ska öka antalet poliser frÄn ca 17 000 till 20 000 poliser fram till Är 2010 för att kunna leva upp till dessa mÄl. De vill Àven att polisen skall vara sÄ effektiv som möjligt. Syftet med föreliggande studie var att jÀmföra det idag vedertagna arbetssÀttet med dubbelpatrull med det alternativa arbetssÀttet med enkelpatrull inom polisens ingripandeverksamhet, Àven kallat utryckningsverksamhet.

Den grova brottsligheten tenderar att bli grövre. VÄldet och hÀnsynslösheten mot allmÀnheten, de grova rÄnen mot vÀrdetransporter och banker, uppgörelser i kriminella gÀng och inte minst ungdomars kriminalitet mÄste bekÀmpas. Syftet med vÄr rapport Àr dels att sjÀlva fördjupa oss i polisens alternativa sÀtt att arbeta pÄ, dels att undersöka om ?punktmarkering? Àr en effektiv metod att anvÀnda sig av nÀr det gÀller att minska brottsligheten. För att skaffa oss underlag för detta fördjupningsarbete har vi valt att kontakta sakkunniga inom omrÄdet i respektive polismyndighet.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa de otydligheter i förfrÄgningsunderlag och bygghandlingar som Skanska har stött pÄ i samband med kalkylering/utförande av dammrenoveringsprojekt i Norrland. De aktuella projekten Àr inom ramen för det dammsÀkerhetshöjande ÄtgÀrdsprogram som Vattenfall driver mellan 2002 och 2007. Otydligheterna har mest kretsat kring den bristande beskrivning av hur erosionsskydden pÄ kraftverkdammarnas uppströmsslÀnter ska utföras. Eftersom otydligheterna hitintills lösts pÄ plats har Skanska Àven velat öka sina kunskaper om hur erosionsskydd kan utföras. Bakgrunden till Vattenfalls dammsÀkerhetshöjande ÄtgÀrder grundar sig i flödeskommitténs riktlinjer för dimensionerande flöden och deras beslut att tillÀmpa RIDAS, vilket leder till att en del av deras anlÀggningar inte uppfyller de nya föreskrifterna.

SmÀrta Àr ett allmÀnmÀnskligt fenomen och nÄgot vÄrdpersonal med största sannolikhet kommer komma i kontakt med. Trots att smÀrta Àr vanligt förekommande Àr det inte sÀllan som smÀrtbehandlingen upplevs som otillfredsstÀllande för patienten. Utöver analgetisk behandling samt alternativa behandlingsformer kan andra faktorer pÄverka vÀlbefinnandet och dÀrmed smÀrtupplevelsen. DÄ smÀrta till sin natur Àr en flerdimensionell och komplex upplevelse kan en flerdimensionell syn Àven pÄ behandling av smÀrta vara ett fruktbart sÀtt att lindra upplevelsen. Syftet med studien var att undersöka och belysa vilken betydelse patientens psykiska vÀlbefinnande har pÄ upplevelsen av smÀrta samt hur sjuksköterskan kan lindra patientens upplevelse av smÀrta.

VÄr moderna vÀrld prÀglas av internationalisering och stÀndig förÀndring och företag stÄr idag inför svÄra utmaningar för att kunna överleva pÄ marknaden. Vad företag behöver Àr en god lönsamhet. För att klara av detta behövs en vÀl fungerande styrning inom företaget. Ett formellt styrmedel sÄsom produktkalkylering hjÀlper företag att bedöma om en produkt Àr lönsam eller inte. Man kan utifrÄn för- och efterkalkyler fÄ fram eventuella avvikelser som uppstÄtt under ordergÄngen vilket ger företag en bild av produktens lönsamhet.  De flesta företag anvÀnder sig idag av den traditionella pÄlÀggskalkyleringen som baseras pÄ att man anvÀnder sig av standardpriser och pÄlÀggssatser.

Bakgrund: Genom fysisk aktivitet Àr det möjligt att bÄde förebygga och behandla olika sjukdomstillstÄnd. Sedan 2001 har det varit möjligt för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal att ordinera fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) till patienter och statistiken visar att majoriteten av landets vÄrdcentraler har erfarenheter av att föreskriva FaR till sina patienter.Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor inom primÀrvÄrden har av fysisk aktivitet pÄ recept som alternativ behandlingsmetod.Metod: Studien tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats och bestÄr av fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma vid fyra olika vÄrdcentraler.Resultat: Samtliga sjuksköterskor hade flera Ärs erfarenhet av att arbeta med FaR och hade utbildning i den alternativa behandlingsmetoden. InstÀllningen till FaR var positiv sÄ lÀnge som det genomfördes pÄ patientens villkor. Sjuksköterskorna var överens om att det lÄg i primÀrvÄrdens ansvarsomrÄde att jobba med FaR.Slutsatser: Erfarenheterna av att ordinera FaR var positiva sÄ lÀnge ett intresse fanns hos patienterna. Sjuksköterskorna ansÄg att utbildningen var tillrÀcklig men att de borde fÄ mer uppföljning pÄ utbildningen.

Den ökade takten av förÀndringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som Àr mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det hÀr sÄ Àr det realistiskt att tÀnka sig att beslutsfattare kommer att stÀllas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta sÄ har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förÀndringar. Den hÀr studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns nÄgra skillnader mellan hur svÄrt det Àr att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjÀlp av tvÄ hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter pÄ civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, dÀr de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.

Syftet med studien var att undersöka vilka lÀsförstÄelsestrategier elever anvÀnde sig av nÀr de skulle förstÄ olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i Ärskurs tre anvÀnde nÀr de lÀste olika slags textgenrer anvÀndes tre olika texter, en skönlitterÀr text, en faktatext och en instruktionstext.Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ vilka strategier eleverna anvÀnde nÀr de skulle förstÄ innehÄllet i en text.Resultatet i studien visade att elever anvÀnde olika strategier nÀr de skulle förstÄ olika slags texter. Resultatet tydde Àven pÄ att elever var medvetna om fler strategier Àn vad de anvÀnde under vÄra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sÀtt som eleverna kunde anvÀnda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svÄra ord som eleverna behövde identifiera.Resultatet visade pÄ att elever frÀmst anvÀnde strategin att nyttja minnet nÀr de försökte förstÄ olika slags texter.

Studiens syfte var att söka en förstÄelse för hur pappor, som deltar i en gruppverksamhet för mÀn som misshandlar sina barns mammor, kan beskriva sin syn pÄ vÄldet samt hur en sÄdan verksamhet kan hjÀlpa dessa mÀn att förÀndra sitt beteende sÄ att deras barns situation förbÀttras. Den gruppverksamhet som studeras i denna uppsats heter Pappaverksamheten och Àr en kurs som utgÄr frÄn kognitiva teorier. Kursens upplÀgg Àr inspirerat av Duluthmodellen frÄn USA och Changing Ways i Kanada, men har kompletterats med tydligt barnfokus. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer dÀr personal inom Pappaverksamheten samt socialsekreterare som trÀffat dessa pappor, berÀttar om hur de uppfattar att papporna ser pÄ sina vÄldshandlingar samt hur de tÀnker sig att pappor kan upphöra med vÄldet och hur en sÄdan förÀndring gÄr till. Resultatet visar att papporna oftast förnekar eller bagatelliseras vÄldet och dess konsekvenser.

Uppsatsen syftar till att skapa klarhet i huruvida optionsinnehavares instÀllning till optionsprogram har förÀndrats de senaste Ären mot bakgrund av den negativa börsutvecklingen och den kraftiga kritiken i media. Vidare kommer uppsatsen att försöka ge förslag pÄ eventuella förbÀttringar av dagens optionsprogram och pÄ alternativa incitament. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ fallstudie. Inledningsvis gjorde vi en litteraturstudie för att öka vÄra kunskaper om optioner som incitament. DÀrefter genomfördes personliga intervjuer med en eller tvÄ optionsinnehavare pÄ fyra olika företag.

Den tekniska miljön pÄ en röntgenavdelning kan orsaka oro och Ängest för ett barn. Den stora maskinen, den smala, hÄrda sÀngen/britsen, trÄnga utrymmen, hamrande ljud, blinkande lampor och Äsynen av nÄlar för kontrastinjektion kan upplevas som skrÀmmande. Det krÀvs kunskap om barns egenskaper, omvÄrdnadskompetens och extra tid för förberedelse för en röntgensjuksköterska för att utföra en lyckad undersökning. Syftet med denna studie var att studera barns upplevelser pÄ en röntgen avdelning och vilka icke-farmakologiska metoder som anvÀnds i en röntgenundersökning. TvÄ frÄgestÀllningar anvÀndes för att nÄ detta: Hur upplever barn en röntgen undersökning? Vad finns det för icke-farmakologiska metoder som hjÀlper till att lyckas med undersökning av barn pÄ röntgenavdelning? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med hjÀlp av sex av Goodmans sju steg och den aktuella forskningen genomsöktes i tre databaser samt genom manuell sökning.