: I denna rapport har det gjorts en undersökning om vilket som Àr det mest lÀmpliga materialet/ materialen för en handske till formel 1 bilförare. Genom kvalitativa intervjuer och informationsundersökning har en kravspecifikation sammanstÀllts med de viktigaste kraven, som förare och regelverket stÀller. Reglerna Àr angivna i standarder till handskar för formel 1 bilförare. ! En rad olika tester har gjorts och genom det har frÄgeformuleringarna besvarats. De material som testades var NomexŸ, KevlarŸ, Trevira CSŸ och NomexŸ III.

Afasi, en förvÀrvad sprÄkstörning som pÄverkar kommunikationsförmÄgan, kan följa som sekundÀrt symtom till hjÀrnskada, exempelvis stroke. Störningar i kommunikationsförmÄgan kan pÄverka delaktigheten. Tidigare forskning har uppmÀrksammat arbetet med omgivningsfaktorer vid afasi och pÄtalat att det behövs utökad kartlÀggning. Syftet med studien Àr att ge en bild av hur logopeder upplever arbete med omgivningsfaktorer vid afasi med sÀrskilt fokus pÄ arbetet med nÀrstÄende. Datainsamlingsmetod var fokusdiskussioner dÀr logopeder (n=6), i Sydostsverige, frÄn tre olika verksamheter deltog.

Grinda WÀrdshus Àr belÀget pÄ ön Grinda i Stockholms nordöstra skÀrgÄrd. Detta projekt har till avsikt att pÄ SkÀrgÄrdsstiftelsens förfrÄgan inventera vÀrdshusets nuvarande oljebaserade vÀrmesystem för att finna ett mer hÄllbart alternativ baserat pÄ en vÀrmepump. En omfattande litteraturstudie samt ett flertal studiebesök genomförs för att införskaffa nödvÀndig bakgrund kring nuvarande samt alternativa vÀrmesystem. Med hjÀlp av Ärlig oljeförbrukning samt vÀrdshusets maxeffektbehov dimensioneras ett system baserat pÄ en vÀrmepump. Ekonomiska, sociala samt miljömÀssiga aspekter av systembytet utvÀrderas.

Idag lever cirka 40-65% av Sveriges befolkning med kronisk smÀrta. PÄverkan av kronisk smÀrta pÄ en persons livsstil varierar, en del ser smÀrtan som en olÀgenhet i vardagen medan andra upplever att smÀrtan pÄverkar varje aspekt av livet. Det Àr inte lÀtt att behandla kronisk smÀrta dÄ variationer pÄ smÀrtan Àr mÄnga och diagnosen ofta Àr osÀker. Alternativa metoder för att behandla smÀrta blir allt vanligare och en sÄdan metod Àr mindfulness. Syftet med studien var att beskriva den samlade kunskapen kring mindfulness verkan hos personer med kronisk smÀrta.

I tidningar kan vi lÀsa nÀstan dagligen att antalet sjukskrivningar har blivit ett allvarligt problem i samhÀllet. SjukfrÄnvaron inom poliskÄren har ocksÄ ökat markant de senaste Ären. Inom polisen har det tills idag inte funnits nÄgra direkta förslag för hur man ska lösa detta problem, motivera till fysisk aktivitet. Polisen behöver finna alternativa medel för att minska sjukfrÄnvaron. Rikspolisstyrelsen skrev i oktober 2004 en överenskommelse med Svenska polisidrottsförbundet som innebÀr att förbundet aktivt skall medverka i satsningar för ökad motion i Polisen och dessutom ge stöd vid genomförande av de konditionstest för anstÀllda i Polisen.

Det hÀr arbetet syftar till att undersöka huruvida trumset som instrument kan pÄverka lyssnarens uppfattning av det kÀnslomÀssiga uttrycket i musikaliska sammanhang och hur stor inverkan det kan ha pÄ helhetsintrycket.För att undersöka detta har jag komponerat sex kortare stycken som alla Àmnar uttrycka varsitt kÀnslouttryck. Dessa har sedan spelats in av musiker som tillsammans har tolkat musiken utifrÄn den kÀnsla som den Àr tÀnkt att representera. Ytterligare tvÄ alternativa trumtagningar har spelats in, respektive programmerats, och sammanfogats med de övriga instrumentens originaltagningar för att jÀmföras mot varandra i en enkÀt.TyvÀrr gör avsaknaden av bÄde en större mÀngd fullstÀndiga svar och spridning i urvalsgruppen det svÄrt att sammanstÀlla ett konkret resultat för att utröna vilken pÄverkan musikalisk utbildning och musikaliskt intresse har för lyssnarens upplevelse av helhetsintrycket. I den ringa mÀngden fullstÀndiga svar finns det dock en tydlig linje genom de exemplen som var lÀtta att definiera, medan de exemplen som behandlade nÄgot mer komplexa kÀnslouttryck ledde till en viss splittring hos respondenterna.Samtliga musikaliska val som jag gjort i detta arbete har gjorts utifrÄn mina egna erfarenheter och utifrÄn den information som jag har tagit del av genom andra studier och undersökningar..

Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

Studiens syfte var att kartlÀgga vilka appar till smartphones/surfplattor som i störst utstrÀckning rekommenderas av sakkunniga pÄ omrÄdet till brukare med kognitiva svÄrigheter för att kunna hantera sin vardag. Underliggande frÄgestÀllningar var att undersöka vilka diagnos- och Äldersgrupper dessa appar vanligen rekommenderas till samt vilka alternativa kognitiva hjÀlpmedel som rekommenderas. KartlÀggningen har utförts som en totalundersökning med en huvudsakligen kvantitativ ansats och data samlades in via en enkÀt. MÄlgruppen för kartlÀggningen var de som arbetar med kognitiva hjÀlpmedel inom Sveriges landstings hjÀlpmedelsverksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till 77 % (81 % av samtliga landsting).

Nearly nine percent of the population in Sweden are 75 years or older. Still they consume more than a quarter of all medicines. This increased use, is specially noticeable in nursing home residents, where the elderly is using a average of 8-10 preparations per day. According to the National Board of Health and Welfare in Sweden, the number of drugs and specially psychotropic drugs, has proved to be a risk factor for drug-related problems among the elderly, such as drug interaction and side effects. Routines for regular and systematic follow-up of drug prescription and utilisation reviews were not extensively implemented.

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga och visualisera hur all medveten kommunikationen av arbetsgivarvarumÀrket sker internt i företag idag. PrimÀr data har samlats in via tio stycken intervjuer. Samtliga intervjuer har skett semistrukturerat med öppna frÄgor. SekundÀr data har samlats in via tidigare studier inom uppsatsens huvudomrÄden, arbetsgivarvarumÀrket och intern kommunikation i syfte att skapa ett teoretiskt ramverk för att analysera primÀrdata. Kommunikationen av ett arbetsgivarvarumÀrke Àr en process som bestÄr i att i första hand sÀtta förvÀntningar hos arbetstagarna och i andra hand leverera de vÀrden som utlovats.

Att pÄverka sin egen skolgÄng kan betraktas som en ynnest eller som ett krav. I vilket fall sÄ anser författarna att elevens utvildning blir den bÀsta möjliga om eleven fÄr möjlighet att vara med och besluta - bÄde i lÀrandeprocessen och i examinationsprocessen. Syftet med detta arbete var just att studera elevernas inflytande i lÀrande- och elevernas inflytande i examinationsprocessen. UtifrÄn författarnas studier sÄ visar det sig att eleverna mycket riktigt föresprÄkar ett inflytande i dessa. Författarna utförde tvÄ studier, Studie I "Janne", dÀr elever frÄn gymnasieskolan och folkhögskolan fick ta stÀllning till en fiktiv elev, Janne, och hans svÄrigheter kring den skriftliga examinationsformen.

Examensarbetet utfördes pÄ Saab Dynamics, ett företag dÀr man har framtagning av bland annat understödsvapen. Produkterna Àr under stÀndig förnyelse och utveckling, i strÀvan efter stÀndig förbÀttring. Projektet handlade om att undersöka möjligheterna att ta fram tÀndsystemsdetaljer till ett lÀgre pris med funktionsmÀssigt tillrÀckliga egenskaper. Under arbetet undersöktes en rad olika tillverkningsmetoder och material teoretisk för att finna lÀmpliga alternativ till ersÀttande framtagningsmetoder. Bland annat analys av precisionsgjutning i zink, ett förslag som redan var under diskussion pÄ företaget.

Syftet med denna undersökning var att medelst egen inspelning och analys av tempoaspekter i inspelningar av första satsen ur Beethovens pianosonat nr 31 i Ass-dur, op. 110 bidra till ökad förstÄelse för agogik i musikalisk interpretation. För att besvara syftet formulerade jag forskningsfrÄgorna:1. Hur kan jag som interpret anvÀnda mig av andras inspelningar vid utformandet av min interpretation?2.

Mot bakgrund av svenska elevers försÀmrade lÀsresultat och att det finns fÄ studier inriktade pÄ skolans mellanÄr, valde vi att undersöka vilka strategier lÀrare och specialpedagoger i Ärskurs 4-6 har i sin lÀsundervisning för att möta elever i lÀssvÄrigheter. För att nÄ syftet har vi undersökt vilka verktyg som anvÀnds för bedömning av lÀsförmÄgan samt hur lÀrare respektive specialpedagoger möter elever i lÀssvÄrigheter utifrÄn aspekterna innehÄll i undervisningen och lÀromedel. Det empiriska materialet bestÄr av insamlade dokument och nio intervjuer.Resultatet visar att en specialpedagogisk verksamhet, integrerad i skolans ordinarie undervisning, med ett tÀtt samarbete mellan specialpedagog och klasslÀrare ökar utvecklingsmöjligheterna för elever i lÀssvÄrigheter. Gemensam kompetensutveckling ger lÀrare kunskap för arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Tiden i klassrummet utnyttjas effektivt med tydliga inslag av lÀrarledd undervisning.

Detta examensarbete Ă€r utfört pĂ„ Fortum Service AB samt Fortum Distribution AB iKungsbacka. NĂ€r en förfrĂ„gan om anslutning av en produktionsanlĂ€ggning kommer tillelnĂ€tsĂ€garen Ă€r det elnĂ€tsĂ€garens skyldighet att göra berĂ€kningar om huruvida nĂ€tetbehöver förstĂ€rkas eller inte. Uppgiften för examensarbetet var att se pĂ„ vilket sĂ€tt enplanerad vindkraftanslutning kan pĂ„verka elkvaliteten samt att se pĂ„ kabelstrĂ€ckningar.Även alternativa anslutningar och grov kostnadskalkyl skulle presenteras.För elkvalitetsberĂ€kningarna anvĂ€ndes AMP och ASP som Ă€r riktlinjer för anslutning avproduktionsanlĂ€ggningar till elnĂ€tet. Data om kraftverken följde meduppdragsbeskrivningen.Det presenteras olika kabelstrĂ€ckningsalternativ i rapporten. För de olika strĂ€ckningarnagörs Ă€ven en jĂ€mförelse mellan konstruktionsspĂ€nningsalternativen 12 och 24 kV.