Tillit har bevisats ha en stark koppling till effektivitet, prestanda och engagemang. Det krÀvs dÀrför mÄnga aspekter av ledarskap för att skapa tillit, det kan vara relationsinriktat eller avtalsinriktat samt att denna mÄste underhÄllas över tid. Syftet med denna studie var dÀrför att analysera hur fastighetsmÀklares tillit till ledaren förÀndras över tid nÀr den utsÀtts för relation- eller avtalsbaserat ledarskap samt vilket av avtals- eller relationsbaserat ledarskap som mest gynnar tillit, eller om dessa samverkar. Studien genomfördes enligt en kvantitativ metod, genom anvÀndandet av enkÀter i ett strukturerat intervjuschema. Det insamlade empiriska materialet analyserades i medelvÀrdes-, regressions-, ANOVA och korrelationsanalys. Detta resulterade i huruvida tilliten inom branschen var relations- eller avtalsinriktad och hur tilliten förÀndrats över tid.   Studien slog fast att tid har en marginell pÄverka pÄ tillit. Tilliten sjunker som mest efter 4-6 Ärs anstÀllning för att sedan succesivt öka.

Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare med gemensamt ansvar för verksamhet frÄn förskola till Ärskurs nio. Syftet med undersökningen Àr att lÄta nÄgra skolledare i en teamorganisation beskriva sin verksamhet ur nÄgra olika perspektiv. Resultaten har stÀllts mot samhÀllsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teori om skola som organisation och institution. Resultatet pekar pÄ hur omvÀrldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmÄga skapat ett frirum för gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. I teamledarrollen kombineras juridiska aspekter pÄ rektorsuppdraget med en mer systemorienterad syn pÄ ledarskap för utveckling av verksamheten.

I flera studier har arbetsorganisatoriska och ledarskapsfaktorer pekats ut som centrala för den psykosociala arbetsmiljön. Cheferna anges utgöra en nyckelgrupp nÀr det gÀller att Ästadkomma en bra arbetsmiljö.VÄren 2005 beslutade man i den för studien aktuella kommunen att aktivt arbeta för att stÀrka hÀlsoutvecklingen.Som kommunens företagslÀkare var jag intresserad av hur cheferna sjÀlva beskrev hur de utövade ett för den psykosociala arbetsmiljön gott ledarskap; vilka hinder och möjligheter de sÄg.I forskning för att förebygga ohÀlsa avseende den psykosociala arbetsmiljön har man identifierat frisk- och riskfaktorer. Vad kÀnde cheferna till om detta?Sjutton av tjugo chefer inom vÀlfÀrdsförvaltningen och serviceförvaltningen kunde delta i en timmas strukturerad intervju med pÄ förhand formulerade frÄgor. Under denna beskrevs Äterkommande det önskade ledarskapet som en grupp- och teamledare som skapar balans i arbetsgruppen och arbetsuppgifterna och hushÄllar med resurser.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Denna uppsats Sociala omsorgsprogrammets yrkesrelevans har syftet att undersöka hur utexaminerade studenter vid Örebro universitets Sociala omsorgsprogram med inriktning mot Ă€ldre och funktionshindrade, beskriver att utbildningen förbereder dem för yrket som enhetschef i kommunal Ă€ldreomsorg. GenomgĂ„ende i studien Ă€r tre centrala begrepp; yrkesrelevans, kunskap och ledarskap. Studiens empiriska material baseras pĂ„ intervjuer med enhetschefer. Det övergripande resultatet visar att frĂ„gan om yrkesrelevans Ă€r mĂ„ngfacetterad. Möjligheterna till att utöva ett bra chefskap beror inte enbart pĂ„ kunskaper frĂ„n utbildningen, utan ocksĂ„ pĂ„ personliga erfarenheter och kunskaper, samt förutsĂ€ttningar i stöd och personalantal.

Under de senaste Ären har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hÄrdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna frÄn stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill sÀga att organisationer inom kultursektorn i allt större utstrÀckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fÄtt större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater Àr tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om Àndrade ekonomiska förhÄllanden. I och med de nya kraven pÄ kulturinstitutioner stÀller vi oss frÄgan om det i framtiden skulle underlÀtta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stÄ starkare och bÀttre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika pÄ ansvaret för verksamheten och som bÄda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael BrÀnnvall har vi studerat dagens ledarskap pÄ dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

This work is a study of how the principal's educational leadership designs in two different forms of organization. I have chosen to do a comparative study between how two headmasters identify educational leadership, and to what level they feel they can act as educational leaders in their school. The comparison is made between two educational organizations, and two principals? image, one in Sweden and one in New Zealand. I have chosen interview as method and I have only two respondents on the grounds that is the person's unique perception I want to bring into focus.

Denna studie a?mnar utva?rdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med besta?mda tankar och ide?er kring hur ledarskapet bo?r se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom pa?verkar ledarskap och pa? sa? sa?tt acceptansen av strategier som ska vara allma?ngiltiga och ena kulturerna. Underso?kningen baseras pa? en fallstudie, da?r man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation.

PÄ arbetsmarknaden finns det Ätminstone tre olika generationer. DÄ alla generationer fostras pÄ olika sÀtt beroende pÄ nÀr de Àr uppvÀxta kan det skapas svÄrigheter kring samarbete, ledarskap och lojalitet i arbetslivet. Vissa menar att dessa generationer Àr vÀldigt olika och att de behöver olika typer av ledarskap. Denna studie behandlar skillnader och likheter mellan generation X och Y och hur de ser pÄ hur deras nÀrmsta chef och hur organisationen bör vara. Resultaten av denna kvalitativa intervjustudie med totalt Ätta respondenter visar att det finns indikationer pÄ en skillnad mellan generation X och Y dÄ de beskrivit att de har olika behov och uppskattar olika typer av ledare.

Vad gör en enhetschef och hur förhÄller de sig till sin frihet att bestÀmma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala Àldreomsorgens sÀrskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehÄllsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrÄn valda teman för att besvara syfte och frÄgestÀllningar och analyserades utifrÄn teorierna GrÀsrotsbyrÄkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap.

1998 förvÀrvades företaget Urbis Security i RumÀnien. Urbis Security blev sedermera införlivat i dotterbolaget Assa Abloy Romania. Med tiden har problem börjat dyka upp och företaget har fÄtt allt svÄrare att hÀvda sig bÄde kvalitets, konkurrens och resultatmÀssigt. Följden av detta Àr planer pÄ nedlÀggning eller förflyttning av vissa delar i tillvekningsenheten av Assa Abloy Romania. Undersökningens syfte Àr att med hjÀlp av den framtagna modellens fyra faktorer utvÀrdera hur dessa pÄverkade situationen fram till nedskÀrningarna av vissa delar inom tillverkningsenheten i Assa Abloy Romania.

VÄrt syfte Àr att undersöka om gott chefskap passar in pÄ teorins definitioner av ledarskap eller management eller en kombination av de bÄda.Uppsatsen Àr av kartlÀggande och hypotesskapande karaktÀr och en kvalitativ metod har anvÀnts för att insamla, studera och analysera data. PrimÀrdatan bestÄr av intervjuer med vd/ledare och ledda pÄ fem större företag verksamma i Sverige samt sex intervjuer med rekryteringskonsulter som enligt vÄr definition tillhör experternas perspektiv. PrimÀrdatan innefattar Àven tre intervjuer med inom Àmnet verksamma forskare och docenter pÄ Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. SekundÀrdatan utgörs av vetenskapliga artiklar samt litteratur som behandlar Àmnet ledarskap och management.Utredningen visar en klar övervikt för de egenskaper som teorin karaktÀriserar som ledarskap. I sju av tio fall nÀmner respondenterna ledarskapsegenskaper, och bara i tre av tio fall anger de att nÄgon som leder och ansvarar för verksamheter bör Àgna sig Ät uppgifter som tillhör management.

Kön och etnicitet Àr tvÄ centrala variabler vid diskriminering pÄ arbetsplatsen. Dock finns en dubbelsidighet i attityder till ledare dÀr Ä ena sidan forskning visar pÄ att den vÀsterlÀndska mannen ses som den sjÀlvklara ledaren samtidigt som det pekar mot att det inte finns nÄgon skillnad i ledarskap i avseende pÄ kön och etnicitet. Studien undersökte attityder till ledarskap beroende pÄ kön och etnicitet utifrÄn tre hypoteser. I studien deltog 158 högskolestudenter, varav 59 mÀn och 99 kvinnor med en medelÄlder pÄ 22.28 Är. Deltagarna besvarade en enkÀt som bestod av frÄgor frÄn the Empowering Leadersip Questionnaire (ELQ) och Motivation To Controll Prejudice-scale (MTCP).

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.