Syfte: Syftet med studien ?r att ta reda p? huruvida m?ngden sjukn?rvaro skiljer sig mellan olika typer av m?nniskon?ra verksamheter. Syftet ?r ocks? att ?ka kunskapen om huruvida det finns samband mellan organisatoriska f?ruts?ttningar och sjukn?rvaro inom m?nniskon?ra verksamheter. Fr?gest?llningar: Finns det skillnader i sjukn?rvaro mellan olika typer av m?nniskon?ra verksamheter? & Finns det samband mellan sjukn?rvaro och a) n?rvaroincitament, b) n?rvarokrav, och c) anpassningsutrymme i m?nniskon?ra verksamheter? Metod & material: Det empiriska materialet utg?rs av resultatet fr?n G?teborgs Stads medarbetarunders?kning som genomf?rdes ?r 2025, d?r resultatet presenteras per arbetsplats.

Tidigare forskning har undersökt effekterna av etiskt ledarskap på redovisningsbeslut och etiska riktlinjers allmänna påverkan, men vi saknar forskning kring variablernas gemensamma påverkan på redovisningsbeslut, vilket är syftet med detta arbete. Arbetet undersöker vilken effekt etiskt ledarskap och etiska riktlinjer har när en redovisningskonsult ställs inför en komplicerad redovisningsfråga. Variablerna undersöks både individuellt och tillsammans. En enkätundersökning genomfördes bland auktoriserade redovisningskonsulter i Sverige och 142 respondenter deltog. Studien tyder på att det finns ett gemensamt inflytande av etiskt ledarskap och etiska riktlinjer på etiskt laddade redovisningsbeslut.

Uppsatsen syftar till att genom en kartläggning analysera publiceringsfrekvensen som skett inom forskningsfältet i ämnet transformativt ledarskap mellan årsspannet 1990 till 2013. Kartläggningen har skett genom en bibliometrisk sökning via databasen Scopus och sedan behandlats genom mjukvaruprogrammet Bibexcel. Utvecklingskurvan med dess nedgång och fall har varit det centrala i den här uppsatsen, detta för att alstra kunskap som visar den roll transformativt ledarskap har inom forskningsfältet ledarskap. Resultaten visar att USA, Kanada, Kina, Storbritannien och Australien är de länder där publiceringsfrekvensen under åren 1990 ? 2013 varit som störst.

Syftet med undersökningen var att undersöka fyra förskollärares uppfattningar om ledarskap i förskolan i deras interaktion med barnen samt hur de skildrar relationers betydelse, genom att använda intervju som metod. Genom observation har jag undersökt en förskollärares interaktion med barnen i syfte att se hur förskolläraren arbetar. I resultatet framkommer det att ledarskap för förskollärare innebär att vara lyhörd, att barn har olika viljor och att lyssna till barnet och ser barnet samt att förskolläraren är tydlig med det som förväntas av barnen och av förskolläraren. Resultatet visade vikten av att skapa goda relationer, att förskolläraren kan använda sig utav humor och det ansågs att humor är en del av en lärares ledarskap. Under relationsarbetet var det viktigt att förskolläraren bekräftar varje barn och visar intresse för barnet.

Motivation för ledarskap styrs av värderingar, personlighet och tro på sin förmåga. Forskning har genererat tre motivationskategorier för ledarskap, affektiv-identitet ledarmotivation, icke-kalkylerande ledarmotivation och social-normativ ledarmotivation. Studien undersökte dessa tre motivationskategoriernas inbördes rangordning och skillnader mellan utbildningsinriktning och kön samt samband med generell self-efficacy och personlighetsegenskaper enligt femfaktormodellen.  192 studenter deltog från en mellansvensk högskola, därav 54 män, 90 från socionomprogrammen, 72 från det internationella businessprogrammet och 30 från två ingenjörsprogram.  De besvarade en enkät bestående av Chan och Drasgows Motivation to lead scale, Chen, Gully och Edens General self- efficacy scale och Shafers femfaktormodell Big Five Marker. Resultatet visar att det finns skillnader mellan motivationskategorier och utbildningsinriktning.

I massmedia kan man ofta läsa att klasserna i skolan är stökiga och att eleverna med anledning av detta får för lite kunskap. En av anledningarna till att klasserna är stökiga skulle kunna vara att lärarna har för lite kunskap om ledarskap och lider brist på ledarkompetens. Syftet med min uppsats var att ta reda på hur lärare upplever sin egen ledarkompetens och om det verkar finnas behov av att lärarna får mer utbildning i ledarskap. För att ta reda på detta har jag intervjuat fyra högstadielärare med olika teoretiska ämnesinriktningar i frågor som handlar om deras ledarskap och ledarkompetens. Resultaten från intervjuerna visade att lärarna ansåg sig kunna hålla god ordning i klassen, de upplevde sig själva som bra ledare och såg det som viktigt att utveckla sig själva.

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka och identifiera vilka faktorer som p?verkar matsvinnet inom ?ldreomsorgen utifr?n k?kspersonalens, omsorgspersonalens ochenhetschefers upplevelser och erfarenheter, samt att skapa ?kad f?rst?else f?r arbetss?tt och ?tg?rder som kan bidra till att minska matsvinnet.Metod: Studien genomf?rdes med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enk?ter, intervjuer och observationer. Enk?terna riktades till k?kspersonal och omsorgspersonal inom ?ldreomsorgen i Varbergs kommun och G?teborgs kommun. Observationer genomf?rdes p? ?ldreboenden under m?ltidssituationer och intervjuergenomf?rdes med tv? enhetschefer som inom k?ksverksamheten.

Syftet med det här arbetet är att genom en teoretisk undersökning skildra vad hälsofrämjande ledarskap består av idag. Samt genom en empirisk studie beskriva på vilka sätt Tekniska förvaltningen i Sala kommun arbetar med hälsofrämjande ledarskap.Studien är av deskriptiv karaktär och är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med den valda organisationen. Teoretiska referensramen består av vetenskapliga artiklar och böcker inom området. Resultatet analyserades med en berättande analysmetod baserad på den teoretiska referensramen och det empiriska materialet. Efter att ha sett och analyserat hur Tekniska förvaltningens ledning arbetar med aktiviteter, åtgärder och ledarskap inom de här för studien aktuella områdena kan slutsatsen dras att de här teorierna och begreppen är aktuella idag för hälsofrämjande ledarskap..

Det coachande ledarskapet är ett ledarskap som fokuserar på samspelet mellan ledare och medarbetare. För att studera detta ledarskap så har syftet med denna undersökning varit att undersöka upplevelserna av detta ledarskap som personer med beteendevetenskaplig utbildning har. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna värderar relationen mellan ledaren och medarbetaren som det grundläggande i ledarskapet. Förutom det coachande förhållningssättet i ledarskapet så handlar det också om hur ledaren är och vilka egenskaper han eller hon har. Det viktigaste är att ha kunskap om sig själv och sitt eget beteende som ledare och här är emotionell intelligens betydelsefullt.

Syftet med denna studie har varit att titta på hur lärarens ledarskap påverkar elevernas lärandeprocess i klassrumsmiljön där vi lagt speciellt fokus på självförtroende. Utifrån detta syfte har vi tittat på litteratur kring olika ledarskapsformer, ledarstilar samt självförtroende. Vi har även tittat på det sociokulturella lärandeperspektivet där vi redogjort för olika infallsvinklar på begreppet sociokulturellt lärande. Vi har undersökt detta genom att använda oss av fyra intervjuer med lärare, fyra observationer av de intervjuade lärarna och deras elever i klassrummet och fyra gruppintervjuer i årskurserna 4-6 i en medelstor stad i norra Sverige. Med hjälp av dessa undersökningsformer har vi fått fram information kring hur olika former av ledarskap påverkar eleverna samt vilka ledarstilar som hjälper till att utveckla elevernas självförtroende i positiv bemärkelse.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Att arbeta som ledare är en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Det finns både hämmande och främjande faktorer som påverkar denna ledarskapsroll. Syftet med studien var att beskriva de hinder och möjligheter som påverkar sjuksköterskans förmåga att utöva ledarskap i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visar att de främsta hindren var brister i kommunikation med övrig vårdpersonal samt brist på utbildning och handledning inom ledarskap.

Syftet med studien är att belysa på vilket sätt lärares icke - verbala ledarskap kan påverka kommunikationen med eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med två erfarna pedagoger. För att läraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och få med sig eleverna i undervisningen krävs att läraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. Lärarens engagemang, skicklighet i att använda sitt kroppspråk och planering av miljön i klassrummet är faktorer som påverkar elevers lärande. Om eleverna känner förtroende i sin lärandemiljö, att de är en del i den ökar förtroendet för läraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat..

Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven? Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.