Sökresultat:
4506 Uppsatser om Förutsättningar och kompetens - Sida 7 av 301
Att bevittna v?ld
Syftet med studien ?r att unders?ka hur barnets perspektiv kommer fram i domstolars bed?mningar i m?l om barnfridsbrott. Fokus ligger p? hur barns utsagor v?rderas, hur domstolar definierar vad det inneb?r att ett barn har ?bevittnat? v?ld samt hur barnets upplevelser ges betydelse i domstolarnas bed?mningar. Studien bygger p? en kvalitativ flerfallsstudie av 16 domar fr?n tingsr?tt och hovr?tt i V?stra Sverige mellan 2021 och 2025.
Skolan - ett socialt samspel
Arbetet handlar om hur man kan arbetar med social kompetens i skolan. Kan man med hjälp av estetiska uttrycksformer stärka eleverna i utvecklingen av social kompetens? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger..
Konsten att styras: mots?ttningar inom regionala kulturbolags m?lstyrning
Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.
Det b?rjar med skojbr?k. Ett utvecklingsarbete som belyser problematiken med negativa mansnormer och att arbeta normmedvetet.
M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana
sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger
till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett
normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt
fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i
?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst?
normernas p?verkan.
Hur upplever personer med Parkinsons sjukdom att sj?lva optimera sin behandling genom egenmonitorering?
Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) ?r en kronisk neurodegenerativ sjukdom d?r
behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kr?ver
kontinuerliga l?kemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ?kar vilket st?ller
st?rre krav p? v?rden att gynna personernas egenv?rd och delaktighet.
Hur kompetensutvecklingsåtgärder leder till ökad kompetens
Vårt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur kompetensutvecklingsåtgärder bidrar till att medarbetarna får ökad kompetens. Detta ska ses utifrån både ett lednings- och ett medarbetarperspektiv. Vi har tagit reda på vilka förutsättningar som har betydelse för att medarbetarnas kompetens ska kunna utvecklas. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för insamling av empiri. Intervjuerna vi har gjort med medarbetarna har varit semistandardiserade med en öppen ansats.
Sjuksk?terskors upplevelser av vilka faktorer som bidrar till etisk stress : En litteratur?versikt
Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.
Kostr?dgivning i prim?rv?rden - En kvalitativ studie om sjuksk?terskors erfarenheter
Syfte: Syftet med studien ?r att belysa sjuksk?terskors uppfattningar av kostr?dgivning inom prim?rv?rden, vilka faktorer som p?verkar arbetet samt deras attityder tilltv?rprofessionellt samarbete.Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ design d?r semistrukturerade intervjuer anv?ndes f?r datainsamling. Urvalet bestod av fem sjuksk?terskor verksamma inomprim?rv?rden. En kvalitativ inneh?llsanalys till?mpades f?r bearbetning av materialet.Resultat: Materialet resulterade i elva kategorier som besvarade studiens fr?gest?llningar.
Social kompetens - i syfte att förebygga konflikter i skolan
Vårt syfte med denna studie är att undersöka begreppet social kompetens och hur social kompetens kan förebygga konflikter. Studien bygger på fyra färdigheter: empati, ansvarstagande, identitet/trygghet och kommunikation. Den empiriska undersökning vi genomfört bygger på kvalitativ forskning. Vi har intervjuat tolv stycken lärare för att få veta deras syn på begreppet social kompetens.Studien har visat att lärarens arbete med att utveckla elevens sociala kompetens är mycket viktigt, i syfte att förebygga konflikter. Detta har vi fått bekräftat både genom vår litteraturstudie samt vår empiriska undersökning.
Hur kompetensutvecklingsåtgärder leder till ökad kompetens
Vårt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur kompetensutvecklingsåtgärder
bidrar till att medarbetarna får ökad kompetens. Detta ska ses utifrån både ett
lednings- och ett medarbetarperspektiv. Vi har tagit reda på vilka
förutsättningar som har betydelse för att medarbetarnas kompetens ska kunna
utvecklas.
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för insamling av empiri.
Intervjuerna vi har gjort med medarbetarna har varit semistandardiserade med en
öppen ansats.
Det vi har kommit fram till i denna uppsats är att de
kompetensutvecklingsåtgärder som vi har funnit, för att öka medarbetarnas
kompetens, bygger på tre förutsättningar. Dessa tre är att vara uppdaterad,
engagemang och intresse samt en gemensam grundsyn kring lärande.
Skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk slutenvård
Syfte: Syftet med studien var att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård. Metod: För att analysera detta fenomen gjordes en intervjustudie med kvalitativ design och en fenomenografisk analys tillämpades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där nio skötare verksamma i den psykiatriska vården vid tiden för intervjutillfället deltog. Med avsikt att finna variation bland uppfattningarna bearbetades och analyserades det transkriberade materialet i en analys omfattande sju steg. Resultat: Fyra kategorier av skötarnas uppfattningar identifierades: Osynlig kompetens, otydlig kompetens, synlig kompetens och tydlig kompetens.
?Boys will be boys?? En intervjustudie om hur personal i fritidshem arbetar med fr?gor som ber?r samtycke, sexualitet och relationer.
I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.
Social kompetens i skolan : En studie av lärares uppfattning av social kompetens
En empirisk undersökning av lärares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lärares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör också vilka faktorer som är viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lärande som ämne i skolan. Den empiriska undersökningen bygger på nio lärarintervjuer utförda i årskurserna 4-9, med tonvilkten lagd på de högre årskurserna. Resultatet av studierna är att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns ärkomplext. Det finns många faktorer som inverkar på resultatet.
Investeringar och l?nsamhet i privata n?ringslivet
Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.
H?lsosamma matvanor i skolor med olika socioekonomiska f?ruts?ttningar
Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja
h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget.
Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren
2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning
av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277
registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa
analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.
Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status,
tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt
g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av
matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.