Föreliggande uppsats Àr ett obligatoriskt moment i magisterkursen Ledarskap och organisation vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen Àr att studera rektorsrollen ur sÄvÀl ett rektorsperspektiv som ett lÀrarperspektiv med hjÀlp av mÀtinstrumentet FLIS (Feedback för ledare i samverkan) Ahltorp (2003). Den övergripande frÄgan hur rektors sjÀlvbild stÀmmer överens med lÀrarnas bild av densamme, riktas mot de specifika skolkontexter i vilka studiens empiriska materiel samlats in. De sÀrskilda frÄgestÀllningar som lyfts fram Àr: Hur bedömer lÀrare rektors ledarskap och hur bedömer rektor det sjÀlv? Finns det nÄgon diskrepans mellan dessa olika bilder ? och vilket ledarskap kan rektor menas utöva? Vilka ledaregenskaper Àr enligt sÄvÀl rektor som lÀrare framgÄngsrika och viktiga i skolan? Resultaten av FLIS studeras Àven i ett vidare syfte med utgÄngspunkt i en skolpolitisk kontext.

Den hÀr uppsatsen har syftat till att redogöra vilka teorier som presenteras i studielitteraturen för direkt ledarskap i Försvarsmakten och U.S. Army. Uppsatsen har vidare syftat till att redogöra för skillnader och likheter i hur dessa teorier presenteras. Slutligen har syftet varit att visa hur detta pÄverkar ledare och soldater i praktiken.För att genomföra arbetet har litteraturstudier med kvalitativ metod anvÀnts. För att visa pÄ ovan nÀmnda likheter och skillnader har komparation anvÀnts.Först har fem mÀtpunkter stÀllts upp och redogjorts för.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ hur elever som haft dramapedagogik som en del i en förÀndringsprocess, efter avslutad behandling, upplever betydelsen av de dramapedagogiska inslagen för den personliga utvecklingen. Har de intervjuade personerna uppmÀrksammat och reflekterat kring ledarstilen i mötet med dramapedagogiken? En av intentionerna har varit att lyfta fram vilka metoder som kan vara anvÀndbara inom behandlingshem och varför. Ansatsen Àr hermeneutisk och narrativ metod har anvÀnts. För insamlingen av empiri har samtal i form av kvalitativ intervju förts, med elever som varit inskrivna pÄ ett behandlingshem dÀr dramapedagogik Àr ett bestÄende inslag i verksamheten.

CSR har vÀxt fram i samband med att ansvarslöst företagande uppmÀrksammat och allmÀnhetens medvetenhet kring sociala frÄgor ökat. En del smÄföretag i textilindustrin har positionerat sig som etiska och miljövÀnliga. Ledarna i dessa smÄföretag har styrt företagen utifrÄn vÀrderingar som Àr kopplade till deras personliga vÀrderingar. Syftet med studien Àr att belysa hur smÄ modeföretag som implementerat CSR i konkurrensstrategin hanterar problemen som uppstÄr vid ledarens avgÄng. För studien har en kvalitativ undersökning valts.

Vatten a?r en fo?rutsa?ttning fo?r allt liv, men det a?r inte bara vatten som kra?vs, utan a?ven att vattnet a?r rent och ga?r att dricka. Det finns goda tillga?ngar till vatten pa? va?r jord, men bara en bra?kdel av detta vatten a?r av tillra?ckligt god kvalite? fo?r att det ska kunna drickas. Idag saknar fler a?n 700 miljoner ma?nniskor i va?rlden tillga?ng till tja?nligt dricksvatten.

Uppsatsen sta?ller fra?gor kring- och underso?ker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus ga?r tillva?ga fo?r att det man framfo?r pa? scenen ska ka?nnas som att det har fo?rankring i en sja?lv, trots att det a?r na?gon annan som a?r upphov till grundmaterialet. Syftet a?r att underso?ka hur musiker och ska?despelare ser pa? sitt arbete med sin respektive text fo?r att so?ka efter likheter, skillnader, motsa?ttningar och da?rigenom o?ppna upp fo?r vidare sa?tt att ta?nka kring interpretation. I uppsatsen finns ocksa? ett so?kande efter na?got som skulle kunna fungera som allma?ngiltiga strategier fo?r alla som arbetar med na?gon form av interpretation.En ma?ngd litteratur i a?mnet har genomga?tts och intervjusamtal har genomfo?rts med tva? musiker och tva? ska?despelare.

De allt plattare organisationerna i dagens samhÀlle har lett till att den ledarstil, eller det ledarskap, som gav framgÄng för ett par decennier sedan inte lÀngre fungerar. De stÀndiga och snabba förÀndringarna i samhÀllet har gjort det nödvÀndigt med ett mer flexibelt ledarskap som förutom att vara relations- och uppgiftsorienterat ocksÄ mÄste inkludera ett förÀndringsorienterat beteende. Med anledning av detta fick författaren i uppdrag av en organisation att med utgÄngspunkt i CPE- modellen undersöka ledarskapet i 5 butiker som ingÄr i organisationen. En enkÀtundersökning genomfördes med 18 medarbetare och 4 ledare för att kartlÀgga hur medarbetarna upplever ledarskapsbeteendet hos sin ledare och Àven hur dessa ledare uppfattar sitt ledarskapsbeteende. FrÄgestÀllningarna var: Hur uppfattas det nuvarande ledarskapet av medarbetarna? Hur uppfattar ledaren sitt ledarskap? Vilka egenskaper anser medarbetarna respektive ledarna Àr önskvÀrda hos en ledare? Anser medarbetarna och ledarna att de nÀmnda egenskaperna finns i det nuvarande ledarskapet? Resultatet visade att samtliga medarbetare och ledare skattade relationsorienterat ledarskap högst.

Det har blivit allt viktigare fo?r fo?retag att arbeta med CSR, Corporate Social Responsibility, och da?rmed ta ansvar fo?r sin pa?verkan pa? samha?llet. Ma?nga fo?retag har dock inte kunskapen eller erfarenheten att arbeta strategiskt med dessa fra?gor utan a?gnar sig mer a?t va?lgo?renhets- arbete. Denna uppsats a?mnar ge nya perspektiv pa? hur fo?retag kan a?gna sig a?t CSR, genom att studera arbetet i Swedbank.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka faktorer och egenskaper mellanchefer inom Halmstad Energi och Miljö AB upplever som viktiga för att kunna utöva, enligt dem det goda ledarskapet och vilka möjligheter och begrÀnsningar organisationen HEM skapar för dem att kunna utöva detta. En kvalitativ studie har gjorts dÀr sex mellanchefer intervjuats pÄ organisationen HEM. Resultat visade att respondenternas förestÀllning om det goda ledarskapet har likheter med den litteratur som behandlats i studien. I studien har ledarskapsteorier anvÀnts, dÀr relationsorienterat och uppgiftsorienterat ledarskap stÄtt i fokus. Teorier kring organisationers struktur och kultur har Àven behandlats.

Syftet med denna uppsats Àr att granska hur ledarskapet framstÀlls i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jÀmföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. FrÄgestÀllningen Àr: Hur framstÀlls ledarskapet i olika medier? StÀmmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn sjÀlva vill förmedla?Under SM-slutspelet fÄr ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat Àgnar flera sidor varje dag Ät matcherna. SM-slutspelet i ishockey Àr ett forum med stor lyskraft.

Syftet med denna uppsats Àr att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda pÄ hur pedagogerna i tvÄ olika verksamheter skapar och upprÀtthÄller social ordning i samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrÀttavisningar och positiv feedback frÄn pedagogen riktat till barnet/barnen, dÄ detta vÀckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprÀtthÄlla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som Àr underlaget för att besvara frÄgestÀllningarna. UtifrÄn vÄra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i bÄda verksamheterna anvÀnder samma typ av metoder men ibland pÄ olika sÀtt. Pedagogerna pÄ LÀrkan varierar metoder, innehÄll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen pÄ Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag.

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av nÀr lÀrarens ledarroll utmanas av elever. Eleverna vi Äsyftar har ingen diagnos utan det Àr elever som av nÄgon anledning visar olÀmpligt beteende i klassrummet. FrÄgorna vi belyser Àr vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till att ledarrollen utmanas, om utmaningsproblemet kan förebyggas, vilken hjÀlp lÀraren kan fÄ att hantera problemet, hur vanligt förekommande det Àr samt om ökad yrkeserfarenhet har nÄgon inverkan. I litteraturgenomgÄngen belyser vi en rad olika orsaker till att ledarrollen utmanas och ser pÄ lÀrarens och elevens roll i situationen. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs tankar om det sociala samspelet mÀnniskor emellan.

Denna rapport fokuserar pÄ vilka skillnader och likheter det finns mellan ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Rapporten anvÀnder sig av ett statistiskt underlag som tagits fram med hjÀlp av beteendeprofileringsverktyget Interpersonal Dynamics Inventory (IDI). Dessutom har ett flertal intervjuer genomförts med utvalda ledare inom privat och offentlig sektor. Rapporten undersöker vilka ledarskapstilar som finns och vilka som Àr vanligast förekommande. Rapporten tar Àven upp viktiga faktorer som skiljer den privata sektorn frÄn den offentliga.Syftet med denna rapport Àr att identifiera skillnader och likheter vad gÀller ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor.