VÄrt syfte Àr att redogöra för ett antal intressenters uppfattning om slopandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag samt identifiera tÀnkbara konsekvenser av slopad revisionsplikt. VÄrt empiriska underlag bestÄr av svaren frÄn vÄra 18 respondenter. Underlaget analyserar vi med hjÀlp av vÄrt litteraturkapitel. Detta bestÄr av tre teoretiska förklaringsmodeller, fakta om revision samt en beskrivning av utvecklingen efter avskaffandet i tre europeiska lÀnder. Vi har kommit fram till att en övervÀgande del av vÄra respondenter Àr negativa till ett slopande, framförallt gÀller detta banker och finansbolag.

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som pĂ„verkar revisorns roll och som dĂ€rmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig pĂ„ att det hela tiden sker förĂ€ndrade spelregler vilket har pĂ„verkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har pĂ„verkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll.Uppsatsen bygger pĂ„ en enkĂ€tundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer dĂ€r de har fĂ„tt besvara frĂ„gorna utifrĂ„n deras kunskaper och erfarenheter.Studien redogör för vad intern och extern revision innebĂ€r, vilka faktorer som pĂ„verkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.  Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision Ă€r att ge fristĂ„ende rĂ„dgivning. Faktorer som pĂ„verkar koordinationen mellan revisorer Ă€r frĂ€mst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi.

I och med den nya lagen om revisionspliktens avskaffande stÄr smÄföretag inför ett val att ha kvar eller vÀlja bort sin kvalificerade revisor. En erkÀnd teori inom revision Àr förvÀntningsgapet och detta gap definieras som skillnaden i vad revisorn gör och förvÀntningarna om vad personer utanför revisionskÄren tror att denne ska göra.Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva och analysera hur förvÀntningsgapet pÄverkar valet av att ha kvar eller vÀlja bort sin kvalificerade revisor i ett smÄföretag. Vi vill vidare ge en fördjupad förstÄelse för vad detta gap beror pÄ.Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat revisorer och smÄföretag som berörs av revisionspliktens avskaffande. Vi har arbetat med ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt och ett hermeneutiskt synsÀtt.DÄ förvÀntningsgapet Àr stort kommer smÄföretaget att vÀlja bort sin revisor och dÄ förvÀntningsgapet Àr litet kommer de att ha sin revisor kvar. Detta gap beror framförallt pÄ smÄföretagets kunskapsbrist om redovisning och revision samt revisorns dÄliga engagemang..

NivÄ/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av MÄl 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn revisionsutlÄtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas MÄl 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulÀrförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger pÄ 43 projektbeslut framtagna utifrÄn MÄl 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrÄn en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingÄende revisionsbyrÄerna, har genomförts för att fördjupa vÄr analys.Resultat/slutsatser: VÄra slutsatser Àr att EU-revisionen i vÄrt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

En vÀl fungerande intern kontroll leder till att misstag i ett företags rutiner lÀttare upptÀcks innan de kan orsaka vÀsentliga fel i den ekonomiska informationen som finns pÄ marknaden.Intern kontroll har med tiden fÄtt en allt större betydelse för revisionen. En revision Àr begrÀnsad av resurserna i tid och av kostnaderna. PÄ grund av detta Àr det inte möjligt för en revisor att granska alla processer i ett företag utan revisorn mÄste koncentrera granskningen sÄ att revisionen blir sÄ effektiv som möjligt. Som teoretisk referensram för intern kontroll har vi valt att anvÀnda oss av COSO-modellen som Àr ett internationellt erkÀnt ramverk för intern kontroll. Intern kontroll bestÄr enligt COSO av flera olika kontrollkomponenter som tillsammans samverkar för att uppnÄ en god intern kontroll.

Bakgrund och problem: Idag mÄste alla svenska aktiebolag oavsett storlek anlita enextern kvalificerad revisor som granskar Ärsredovisning och bokslut. NÀr denna lagtogs i bruk 1983 var syftet att förebygga ekonomisk brottslighet i de smÄ bolagen ochatt hjÀlpa Àgarna att uppmÀrksamma ekonomiska problem inom företaget. FörnÀrvarande Àr det endast Sverige och Malta som fortfarande har kvar den lagstiftaderevisionsplikten inom EU. Den förra regeringen tillsatte en utredning som fick iuppdrag att göra en utvÀrdering av behovet av revision i smÄ företag. Förslagen frÄnutredaren skall minska företagens börda sÄ lÄngt det Àr möjligt, utan att intressenterseller Àgarminoriteters behov av tillförlitlig finansiell information ÄsidosÀtts.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad Àgare av smÄ aktiebolag anser omvikten av revision och om de skulle vÀlja att göra frivillig revision om pliktenavskaffas.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med nÀringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva vÄra erfarenheter av denna process som vi sjÀlva deltar i. Metod Detta Àr ett projektarbete som bygger pÄ ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom nÀringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkÀt och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet.

I uppsatsen redogör vi för tre aktörers uppfattning om avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vi identifierar ocksÄ ett antal möjliga konsekvenser av ett avskaffande. Vi tillÀmpar en abduktiv forskningsansats, en intensiv utformning och en kvalitativ metod med semi-strukturerade individuella intervjuer. VÄr referensram bestÄr av gÀllande lagstiftning, normer och pÄgÄende debatt i Àmnet. Vi har intervjuat 12 respondenter frÄn vÄra olika aktörsgrupper. Efter genomförandet av vÄr undersökning har vi bland annat kommit fram till följande: Majoriteten av respondenterna Àr emot ett avskaffande av revisionsplikten och en övervÀgande del av dem upplever att revisionen tillför aktiebolagen ett vÀrde.

Revision handlar om att revisorn ska bedöma huruvida den ekonomiska information som företaget lÀmnar Àr trovÀrdig och om styrelse och VD sköter sina Ätaganden gÀllande förvaltningen. Företagaren Àr inte alltid tillrÀckligt insatt i vad revisorn egentligen ska granska och i vilken utstrÀckning. DÀrför kan det hÀnda att den revisionsansvarige pÄ företaget förvÀntar sig mer av revisionen, detta Àr vad som kallas ett förvÀntningsgap. Syftet med uppsatsen var att beskriva om ett förvÀntningsgap finns och att vidare förklara vilka faktorer som kan ligga bakom ett förvÀntningsgap. Resultatet av undersökningen visade att det faktiskt existerade ett förvÀntningsgap bland revisionsansvariga.

Syfte: Reglerna angÄende revisionsplikten för smÄ företag i Sverige Àr sedan Är 2010 förÀndrad. Det har sedan dess förts diskussioner om huruvida grÀnsvÀrdena i Sverige bör Àndras eller inte och dÀrför kan revisionsplikten anses vara ett aktuellt Àmne. Denna studie syftar till att beskriva och analysera huruvida de tre storlekskriterierna angÄende revisionsplikt (nettoomsÀttning, balansomslutning och antal anstÀllda) Àr lÀmpliga och tillrÀckliga för att mÀta fördelarna med revision för smÄ företag. Studien syftar Àven till att undersöka olika faktorer som kan komma att pÄverka valet av frivillig revision.Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med kvantitativ metod. Genom att formulera hypoteser som Àr grundade pÄ tidigare forskning har vi dÀrefter undersökt om dessa hypoteser kan accepteras eller förkastas utifrÄn vÄrt empiriska material.

Problemdiskussion: För 25 Ă„r sedan infördes revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsĂ€ga sig revision.Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, dĂ€rtill hur denna lagförĂ€ndring kan pĂ„verka Skatteverkets arbete att bekĂ€mpa den.Metod: En kvalitativ studie har genomförts. DĂ€r den empiriska datainsamlingen bygger pĂ„ intervjuer med tre regionchefer pĂ„ skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet.Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av revisionspliktens avskaffande krĂ€vs det att företaget anser att nyttan att frĂ„nsĂ€ga sig revision Ă€r större Ă€n den hjĂ€lp revisorn bistĂ„r med idag. MĂ„nga bedömer att företag i framtiden kommer att anvĂ€nda sig av frivillig revision eftersom deras intressenter kommer att krĂ€va detta..

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus pÄ i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de Àr bra chefer. Syftet med studien Àr att pÄ ett överskÄdligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera pÄ för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn ett kvantitativt insamlat material som bestÄr av enkÀtundersökningar utförda i Ätta svenska kommuner, mellan Ären 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett Àr 30 318 personer, varav nÀra 2 300 Àr chefer.

NivÄ/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av MÄl 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn revisionsutlÄtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas MÄl 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulÀrförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger pÄ 43 projektbeslut framtagna utifrÄn MÄl 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrÄn en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingÄende revisionsbyrÄerna, har genomförts för att fördjupa vÄr analys.Resultat/slutsatser: VÄra slutsatser Àr att EU-revisionen i vÄrt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

Syftet med denna jÀmförande studie var att ta reda pÄ om det fanns nÄgra skillnader i arbetssÀtt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet Àr baserat pÄ semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lÀrare pÄ vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig sÄ till vida att pÄ friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det pÄ den kommunala skolan finns en speciallÀrare stationerad pÄ skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen pÄ skolorna och Àven i den sociala miljön. En slutsats var att alla lÀrare anser sig anpassa sitt arbetssÀtt utefter varje elevs behov och att de inte lÀgger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att fÄ rÀtt hjÀlp..

Economic changes, globalization and an aging population are phenomena that haveaffected the municipal development in the late 1900s. To address these challenges,cooperation in specific areas between municipalities in the 1990- and 2000's hasincreased. This is referred to in the literature as municipal cooperation. IT is one ofthese areas of collaboration and is seen as a potential solution to streamline municipaloperations. IT implementations are often complex projects involving a large number ofpeople.