Municipalities are steered organizations with a democratic decision-making. They are responsible for an extensive activity. The local municipal audit is the municipal council?s tool to control that the activity operates. The local municipal audit will in the beginning of every audit period plan for what they will review.

Rubrik: Oberoende Revision ? Etik och integritetProblem:Vilka olika influenser styr kontrollen av oberoendet i Sverige?Syfte:Att skapa förstÄelse för stora revisionsbyrÄers etiska miljö samt hur de organiserar sina kvalitetssÀkringssystem för att upprÀtthÄlla sitt oberoende.Studiens utgÄngspunkter:Vi har valt att anvÀnda oss av bÄde vetenskapliga teorier, lagstiftning samt praxis för att kunna besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar.Metod:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har val intervjua sakkunniga personer inom olika aktuella omrÄden. Intervjuerna har skett bÄde i form av personliga möten med respondenterna.Vi har valt att inte jÀmföra byrÄerna mot varandra utan se pÄ de var för sig hur de har utvecklat sina kvalitetssÀkringssystem.Slutsatser:VÄra huvudsakliga slutsatser Àr att de undersökta byrÄerna har varit duktiga att ta vara pÄ de friheter som revisionslagen har gett dem att utveckla egna kvalitetssÀkringssystem..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka förvÀntningar som företag har pÄ revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att pÄ sÄ sÀtt kunna ta reda pÄ om det förekommer ett förvÀntningsgap. Vi har ocksÄ som delsyfte att undersöka vilka ÄtgÀrder som skulle kunna minska ett eventuellt förvÀntningsgap.För att samla in data till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ intervjuundersökning dÀr vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begrÀnsats till företag som ligger i intervallet 50 ? 200 anstÀllda i KarlstadomrÄdet.De undersökta företagen upplever revision som en trygghet och revisorn fÄr ofta utgöra bollplank för de eventuella frÄgor som man har. NÀr det gÀller ett eventuellt förvÀntningsgap Àr vÄr slutsats att nÄgot sÄdant inte existerar i nÄgon större omfattning.

Trots att Sverige har infört slopad revisionsplikt för hela 70 % av landets aktiebolag, Àr det en stor andel av de utan revisionsplikt som anvÀnder sig av frivillig revision. Syftet med denna studie Àr att identifiera vilka faktorer som styr företagens val av frivillig revision, samt kontrollera om dessa stÀmmer överens med de som identifierats i tidigare forskning i andra lÀnder. Den teoretiska referensramen har sin utgÄngspunkt i den tidigare forskning som finns tillgÀnglig, dÀr ett antal styrande faktorer identifierats. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllning har kvantitativ metod anvÀnts, dÄ studien syftar till att generalisera populationen, och en enkÀtundersökning har genomförts. I resultatet har relevanta data frÄn undersökningen sammanstÀllts i tabeller och figurer, för att illustrera svarsfördelningen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka skillnaderna mellan kommunal- och friskolelÀrares upplevelser av deras sociala och psykiska arbetsmiljö samt besvara frÄgestÀllningarna. DÀr första Àr vilka arbetsmiljöfaktorer framkommer vid upplevelseskillnaderna samt vilken pÄverkan har de pÄ arbetsmiljön? och andra, finns det skillnader i hur lÀrare frÄn kommunal- och friskola upplever den ökande konkurrensen? Om ja, vad kan dessa skillnader bero pÄ?För att besvara syftet har Ätta lÀrare frÄn LuleÄ fri- och kommunala skolor intervjuats dÀr resultatet presenterats samt analyserats mot teorier. Slutsatserna Àr att stöd och tid Àr tvÄ centrala arbetsmiljöfaktorer, dessa pÄverkar framförallt friskolans lÀrare eftersom de har mindre tid pÄ grund av bland annat marknadsföringsuppgifter. Det Àr upplevelseskillnader mellan kommunal och friskolans lÀrare dÀr kommunala inte upplever konkurrens i samma utstrÀckning som friskolans lÀrare.

The definition of an expectation gap is, when the local municipal politician and the audited apprehensions and expectations gets apart about what auditors are going to work with and what they are going to accomplish.Svenska Kommunförbundet writes in their publication FullmÀktige och revisionen (2004) that the communication between the auditors and the audited is important so the final result becomes great. Apart from the communication, the recurring information about auditing is important to increase the knowledge and understanding. Are there expectations on what the auditors are going to review and discover among the audited, when there probably are expectations from the inhabitants on the auditing. This leads us to our purpose of our essay which is to investigate and describe if there exist an expectation gap between the auditors and the social welfare boards in the primary municipality. The method we used to collect our data was a guided telephone interview with 66 persons.

Den hÀr uppsatsen belyser intraprenörskapet som styrform i kommunal sektor. I dagens kommunala organisationer Àr styrformen nÀstan uteslutande budgetstyrning. Uppsatsen belyser ett relativt nytt sÀtt att styra den kommunala organisationen. Intraprenörskapet skapar nya förutsÀttningar för bÄde individ och organisation, dÀrför har intresset kring intraprenörskap höjts de senaste Ären. Syftet med studien Àr att beskriva hur intraprenörskap kan införas och hur det kan pÄverka agerandet i kommunal verksamhet.

Ekobrottsmyndigheten uppger i en rapport frÄn december 2005 att den ekonomiska brottsligheten har ökat de och kommer att öka framöver. De senaste Ärens redovisningsskandaler i Europa och USA har satt revisorn och finansiell revision i fokus. Förtroendet för revisorer har skadats och revisorns oberoende har dÀrmed ifrÄgasatts. Syftet med vÄr uppsats har varit att öka förstÄelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har idag att upptÀcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien begrÀnsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige och de ekonomiska brott han har möjlighet att upptÀcka vid en traditionell revision.

SammanfattningIntroduktionEtt antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat pÄ ett behov av tydligare regler för revision. För EU men Àven internationellt Àr införandet av revisionsstandarder ett sÀtt att införa harmonisering och jÀmförbara regler inom revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men anvÀnds under benÀmningen Revisionsstandard i Sverige, RS.Tidigare utfördes revision i Sverige under vad som dÄ kallades revisionsprocessen.SyfteSyftet med studien Àr att visa vad införandet av RS inneburit och hur det pÄverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det Àr mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lÀgga mer fokus pÄ Àr RS 570.MetodVi har utgÄtt frÄn att först studera gÀllande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att behandla det pÄgÄende förenklingsarbetet inom redovisning och revision för att undersöka hur detta pÄverkar redovisningskonsulter pÄ den svenska marknaden. Metod: Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och tar sin form i en liten N-studie. Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tio respondenter i Sverige och Danmark. Vidare har vi i arbetet anvÀnt en abduktiv ansats för att nÄ vÄra slutsatser. LitteraturgenomgÄng: Hur den danska och den svenska redovisnings- och revisionsmarknaderna fungerar samt hur förenklingsarbetet har gÄtt till, alternativt föreslÄs gÄ till, Àr utgÄngspunkten för uppsatsen.

Syfte: Syftet med min studie var dels att fÄ en ökad förstÄelse för kommunal fristÄende skola och dels att se vilken utveckling som skett. Detta gjorde jag till stor del frÄn ett ledarperspektiv. Mina frÄgestÀllningar blev dÀrför: Varför vÀljer skolledare att driva en kommunal fristÄende skola, vilka förutsÀttningar har skolan fÄtt och vilken utveckling har skett?Teori: Den teoretiska ram jag anvÀnde utgick frÄn fristÄende skolors framvÀxt och dess begrepp, tidigare forskning kring fristÄende skolor, skolors finansiering och inre verksamhet samt vad Berg och Grosin sÀger om skolutveckling.Metod: Jag valde att göra en fallstudie pÄ Sveriges första kommunala fristÄende skola. Mitt urval av datainsamling var fokuserad till del av skolans dokumentation, rapporter frÄn tre observationer som genomförts genom Ären och en intervju med rektorn pÄ skolan.

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 dÀr cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet Àr bland annat att företag ska besluta om revision Àr en nödvÀndighet eller inte.Syftet med denna studie Àr att analysera bakomliggande faktorer till varför smÄ företag har valt att behÄlla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. UtifrÄn studiens primÀrdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprÀtthÄllandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring Àmnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försÀkran, förbÀttring, försÀkring, komfort respektive legitimering. .

Sedan den första november 2010 finns det inte lÀngre nÄgot lagkrav pÄ att samtliga svenskaaktiebolag ska anvÀnda sig av en revisor. Trots att de minsta bolagen nu Àr undantagna frÄnlagen vÀljer den största delen av dem fortfarande att anvÀnda sig av en revisor. Dennaundersökning försöker svara pÄ frÄgan varför. Genom att intervjua fyra redovisningskonsulteroch fÄ deras syn pÄ revision i de minsta bolagen hoppas författaren kunna ge Ànnu enförklaring till varför sÄ mÄnga bolag fortfarande revideras efter införandet av den nyaregleringen. Resultatet visar att de frÀmsta anledningarna till att sÄ stor andel valt att behÄllarevisorn Àr pÄ grund av ett delat Àgande, en relation till en bank som krÀver revision eller föratt bolaget och redovisningskonsulten vill kunna fÄ hjÀlp i svÄrare skattefrÄgor som kanuppkomma.

Vi vill i vÄr uppsats ta reda pÄ den svenska revisionspliktens upplevda nytta ur ett intressentperspektiv inför en eventuell lagÀndring, för att fÄ en bild av hur intressenterna vÀrderar lagstadgad revision. För att fÄ en större insikt i Àmnet kommer vi Àven att undersöka andra lÀnders erfarenheter efter ett borttagande. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att belysa mer komplexa teman, gÄ djupare i Àmnet och ta reda pÄ varför och hur. Vid insamling av teori har vi anvÀnt oss av litteratur samt databaser som finns tillgÀngliga via biblioteket. Vi anvÀnde oss av ostrukturerade intervjuer Àven kallat öppna intervjuer.

Revisioner anvÀnds för att avgöra om verksamheter och deras resultatutfall överensstÀmmer med planerade ÄtgÀrder, om ÄtgÀrderna har genomförts pÄ ett effektivt sÀtt och om de Àr anvÀndbara för att uppnÄ mÄlen. För att undersöka om företaget uppfyller dessa punkter krÀvs det att en revisor utför en revision och bland annat intervjuar nyckelpersoner pÄ företaget om deras arbetsomrÄden. Den hÀr studien fokuserar pÄ revisionsintervjuer pÄ ett livsmedelsföretag frÄn revisorns synvinkel. Syftet var att undersöka hur en revisor kan underlÀtta kommunikationen med anstÀllda, och ett andra syfte var att författarna skulle utföra en internrevision Ät livsmedelsföretaget Osterlén AB i Vellinge. Det utfördes tvÄ kvalitativa intervjuer med livsmedelsinspektörer för att fÄ en uppfattning om hur de bemöter och hur de bemöts av personal pÄ livsmedelsföretag som revideras.