Regeringens delbetÀnkande Avskaffande av revisionsplikten för smÄ företag bedömer att revisionsbyrÄernas marknadsföring fÄr en mer betydelsefull roll efter avskaffandet. Marknadsföring har potential att attrahera bolag till köp av frivillig revision. Tidigare forskning har kommit fram till att om revisionsbyrÄerna blir bÀttre pÄ att kommunicera den konkreta kundnyttan, kan det skapa ett intresse för frivillig revision. Den hÀr studiens syfte Àr att fÄ en djupare förstÄelse för om relationer och relationsbyggande ÄtgÀrder anvÀnds av revisionsbyrÄer för att sÀlja revision och vilken betydelse har revisionspliktens avskaffande i sammanhanget. Studiens forskningsfrÄga Àr sÄledes AnvÀnder revisionsbolag relationer och relationsbyggande ÄtgÀrder för att sÀlja tjÀnsten revision? Vi kan efter studien konstatera att revisionsbyrÄer anvÀnder relationer och relationsbyggande ÄtgÀrder.

Under den senare hÀlften av 1900-talet började revisionsbyrÄer skapa andra affÀrskontakter med sina kunder som inte alltid begrÀnsade sig till revision, sÄsom konsultation. Flera studier har visat pÄ att uppfattningen av revisorn som oberoende part pÄverkas negativt nÀr revisorn utför konsulttjÀnster utöver revisionsuppdragen och att det Àven ger upphov till konflikter. Trots att revisorn som oberoende part pÄverkas negativt finns det pÄtryckningar frÄn revisionsbyrÄerna att tillhandahÄlla dessa tjÀnster för att öka försÀljningen. Syftet med uppsatsen var att undersöka samt beskriva revisorers arbete med att förebygga alternativt reducera intressekonflikter. Författarna valde att fokusera pÄ revision av interna kontroller som Àr utförda av konsulter inom samma revisionsbyrÄ.

Begreppet medarbetarskap Àr lÄngt ifrÄn ett vÀlkÀnt uttryck idag. Det handlar om medarbetarens förhÄllningssÀtt till sin arbetsgivare, till sitt arbete och till sina kollegor. Syftet med denna uppsats Àr för det första att fÄ mer kunskap om begreppets innebörd. För det andra Àr syftet att fÄ kunskap om hur medarbetare i en kommunal verksamhet uppfattar och praktiserar medarbetarskap utefter en kommunal policy. För det tredje Àr syftet att ge förslag till hur medarbetarna i undersökningen fortsÀttningsvis kan bidra till att uppnÄ ett gott medarbetarskap.

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 dÀr cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet Àr bland annat att företag ska besluta om revision Àr en nödvÀndighet eller inte.Syftet med denna studie Àr att analysera bakomliggande faktorer till varför smÄ företag har valt att behÄlla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. UtifrÄn studiens primÀrdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprÀtthÄllandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring Àmnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försÀkran, förbÀttring, försÀkring, komfort respektive legitimering. .

Som följd av revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trÀdde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphÀvs kravet pÄ revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte Àr att undersöka attityden gentemot frivillig revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporÀr lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behÄlla respektive avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster studerar vi ifall det finns nÄgot samband mellan attityd gentemot revision och ekonomisk storlek, vilken vi mÀter genom företagets nettoomsÀttning, antal anstÀllda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjÀnster tenderar att ha nÄgon inverkan pÄ attityden. Resultaten pekar pÄ att det inte finns nÄgot statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsÀtta alternativt avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster i relation till företagets ekonomiska storlek i vÄrt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjÀnster och viljan att fortsÀtta köpa revisionstjÀnster.  .

Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av rollen som ledare för omvÄrdnadsarbetet i kommunal hemsjukvÄrd. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvÄrd i tvÄ olika kommuner deltog i studien. Data insamlades via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Tre kategorier med Ätta subkategorier framkom.

Svenska kommuner har i viss mÄn samverkat med varandra sedan de första svenska kommunerna bildades. Under senare Är har dock samverkan lyft fram som en lösning pÄ mÄnga av de problem som den offentliga sektorn idag stÀlls inför. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför kommuner samverkar och om de tÀnkta fördelarna med samverkan uppnÄs, vad det finns för pÄverkansfaktorer för kommunal samverkan och vad har informell samverkan för roll vid bildandet av formell. UtifrÄn insamlad information kan vi dra slutsatserna att samverkan sker efter tryck frÄn omvÀrlden och i samarbetena uppnÄs fördelar sÄsom kompetenshöjningar och stordriftfördelar. Genom arbetet framkommer det ocksÄ att informell samverkan ofta verkar som grogrund för upprÀttande av formell samverkan.

Syfte: Reglerna angÄende revisionsplikten för smÄ företag i Sverige Àr sedan Är 2010 förÀndrad. Det har sedan dess förts diskussioner om huruvida grÀnsvÀrdena i Sverige bör Àndras eller inte och dÀrför kan revisionsplikten anses vara ett aktuellt Àmne. Denna studie syftar till att beskriva och analysera huruvida de tre storlekskriterierna angÄende revisionsplikt (nettoomsÀttning, balansomslutning och antal anstÀllda) Àr lÀmpliga och tillrÀckliga för att mÀta fördelarna med revision för smÄ företag. Studien syftar Àven till att undersöka olika faktorer som kan komma att pÄverka valet av frivillig revision.Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med kvantitativ metod. Genom att formulera hypoteser som Àr grundade pÄ tidigare forskning har vi dÀrefter undersökt om dessa hypoteser kan accepteras eller förkastas utifrÄn vÄrt empiriska material.

Sverige har sedan 1983 haft lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag. Med anledning av regeringens mÄl att reducera de administrativa kostnaderna för de svenska företagen tillsattes en utredning om hur revisionsplikten ska avskaffas för de svenska aktiebolagen. Enligt regeringens förslag som presenterades i mars 2008 föreslÄs en avskaffad revisionsplikt för 96 % av de svenska aktiebolagen.Avskaffad revisionsplikt innebÀr en förÀndring som berör hela nÀringslivet. Konsekvenserna av avskaffandet Àr framförallt av intresse för revisionsbranschen och samhÀllet.EfterfrÄgan av revision förklaras huvudsakligen genom agentteorin om att det sker en separation mellan Àgande och företagsledning. Tidigare studier visar Àven att faktorer som exempelvis krav frÄn kreditgivare, val av revisionsbyrÄ och förbÀttrad kvalité pÄ redovisningen pÄverkar valet av revision.Vi har utifrÄn ett deduktivt angreppssÀtt genomfört en enkÀtstudie bland företag i UmeÄ med 1-49 anstÀllda.

Uppsatsen handlar om den Ă„ldrande befolkningen som Ă€r ett internationellt fenomen och en viktig samhĂ€llsutmaning. Fokus i uppsatsen ligger pĂ„ nationell och framför allt kommunal nivĂ„. Syftet Ă€r att redogöra för konsekvenserna av en Ă„ldrande befolkning och att redogöra för de Ă„tgĂ€rder som finns pĂ„ nationell nivĂ„ och framför allt pĂ„ kommunal nivĂ„ genom att undersöka fyra utvalda kommuner (Örebro, Kumla, HĂ€llefors och Ljusnarsberg). Syftet Ă€r Ă€ven att kartlĂ€gga andelen Ă€ldre i svenska kommuner. BĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod har anvĂ€nts.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och jÀmföra ett antal faktorer i revision mellan Iran och Sverige.I uppsatsen har den kvalitativa metoden med deduktiv ansatsen anvÀnds. Datainsamling till empirin har skett genom en djupintervju och med hjÀlp av författarens egna erfarenheter. Litteraturen som anvÀnds inom uppsatsen Àr frÀmst hÀmtade genom att studera relevanta lagar samt normgivande organs hemsidor rörande revision i Iran och Sverige.Studiens empiriska material bestÄr dels av primÀrdata som insamlats genom telefonintervju med en auktoriserad revisor dels av primÀrdata som baseras pÄ författarens egna erfarenheter.Den slutsats som man kan dra Àr att syftet med revisionen i Iran och Sverige Àr densamma avseende granskningen av företagets förvaltning och Ärsredovisningar. Den stora skillnaden Àr att revisionen i Sverige uppdateras kontinuerligt efter internationella standarder medan den geografiska lÀge och andra orsaker sÄsom krig och religion Àr viktiga faktorer som har pÄverkat revisions-utvecklingen i Iran under senare Är. Till sist kan man sÀga att det Àr mycket lÀttare för revisorer som kommer frÄn Iran att anpassa sig i Sverige Àn tvÀrtom..

Revisionsbranschen stÄr inför en institutionell förÀndring i och med det planerade avskaffandet av revisionsplikten. Denna förÀndring kommer enligt uppsatsens mikroekonomiska modeller att leda till en minskad konsumtion av revision och att priset pÄ revision sjunker. DÀrför Àr syftet med uppsatsen att undersöka om revisionsbranschen förberett sig pÄ den teoretiska minskningen av revision i och med avskaffandet av revisionsplikten genom att sÀlja mer fristÄende rÄdgivning. Uppsatsen kommer att studera hur kostnadsrelationen mellan revision och fristÄende rÄdgivning förÀndrats under 2004-2008. Uppsatsens referensram bestÄr av olika typer av mikroekonomiska modeller samt en beskrivning av relationsmarknadsföringens anvÀndbarhet för revisionsbolagen. Uppsatsen har undersökt 927 st. mikroföretag som valts ut genom ett slumpmÀssigt systematiskt urval.

Syfte: UtifrÄn lagförslagen om ÄtgÀrder mot skattefel i SOU 2008:32 vill vi se om och hur företagen pÄverkas. Metod: I vÄr uppsats har vi anvÀnt oss utav en kvantitativ metod dÀr vi tillsammans med Företagarna har gjort ett utskick till dess medlemmar för att kunna besvara vÄrt syfte. I denna del ska framgÄ vilken metod har anvÀnts för att utföra studien, hur data har samlats in, analyserats och redovisats.Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att mÄnga företag kommer att skrÀmmas till att vÀlja revision, men den största delen företag Àr oberoende av förslagen. Oberoende av frÄga tenderade svaren att se likadana ut.Förslag till fortsatt forskning: Det förslag som vi har till fortsatt forskning Àr vad de olika intressenterna kommer att vilja ha för finansiell information dÄ frivillig revision gÀller. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger lÀsaren en indikation pÄ hur företagen resonerar kring de lagförslag om ÄtgÀrder mot skattefel som en utredning pÄ uppdrag av regeringen har utfört..

Revision Àr en granskning av ett företag. I uppsatsen avser revision granskningen av företagets finansiella information. Revision var lagstadgat i Sverige för samtliga aktiebolag till 2010 dÄ revisionsplikten togs bort för smÄ aktiebolag. Det finns en rad olika Äsikter om vilka effekter avskaffandet fick. Studien har för avsikt att undersöka hur instÀllningen till revision hos fyra intressenter har Àndrats sedan avskaffandet av revisionsplikten.

SammanfattningTitel:Hur agerar aktiebolag, i dagslĂ€get, inför ett möjligt val av frivillig revision?Ämne/kurs: Företagsekonomi 61-90, inriktning externredovisningFörfattare: Sofia Lorentzon & Anna-Sara LööfHandledare:Sven-Olof Yrjö Collin.Nyckelord:revisionspliktens avskaffande, ekonomiförĂ€ndring, relationsförĂ€ndringBakgrund:I Mars 2010 beslutade regeringen om tre grĂ€nser, var ett företag mĂ„ste uppfylla minst tvĂ„ för att fĂ„ lov till att avskaffa sin revisor. Lagförslaget som Ă€n sĂ„ lĂ€nge ligger som en proposition sĂ€ger att frĂ„n och med den 1 november 2010 ska företagen fĂ„ vĂ€lja om de vill ha avskaffa sin revisor eller inte.Syfte:VĂ„rt syfte Ă€r att förklara hur aktiebolagen agerar i dagslĂ€get, inför ett möjligt val till frivillig revision.Empirisk metod:För att undersöka hur företagen agerar i dagslĂ€get inför valet om frivillig revision har vi utfört en enkĂ€tundersökning.Slutsatser:Genom vĂ„r undersökning har vi kommit fram till att ju mer företag agerar mot att satsa pĂ„ relationsförĂ€ndring desto mer tenderar de att slopa sin revisor. De variabler som pĂ„verkar företagens relationsförĂ€ndring Ă€r; storlek, bransch, kassalikviditet, lönsamhet, Ă€gare och omgivningens Ă„sikter..