Ett av Skatteverkets mest effektiva förfarande för att kontrollera en skattskyldig Àr skatterevision. Revision görs för att kontrollera om en skattskyldig har fullgjort sin uppgiftsskyldighet. Skatteverket undersöker dÄ huruvida underlaget till deklarationen stÀmmer. Detta görs genom att kontrollera att redovisningen stÀmmer överens med uppgifterna i deklarationen och att dessa uppgifter överensstÀmmer med skattelagstiftningen. Revision fÄr göras hos bl.a.

Traditionella styrmetoder har under en lÀngre tid kritiserats för dess kortsiktighet samtidigt som det har blivit allt viktigare att mÀta prestationer inom sÄvÀl privat som offentlig verksamhet. Det balanserade styrkortet Àr en metod som vuxit fram och som till skillnad frÄn den traditionella budgetens kortsiktighet ger en möjlighet till lÄngsiktig planering. Styrkortet utvecklades ursprungligen för nÀringslivet men har Àven börjat anvÀndas inom kommunal verksamhet. Att styrkortet har en positiv pÄverkan pÄ styrningen inom kommunal verksamhet rÄder det dock delade meningar om. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att, ur ett ledningsperspektiv, skapa en bÀttre förstÄelse för hur införandet av det balanserade styrkortet pÄverkat styrningen i kommunal verksamhet.

Den 1 november 2010 infördes en ny lag som innebĂ€r att smĂ„ aktiebolag inte lĂ€ngre har revisionsplikt om de undergĂ„r tvĂ„ av dessa tre kriterier: Högst 3 miljoner kronor i nettoomsĂ€ttning Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning Högst 3 stycken anstĂ€lldaDet betyder att drygt 70 % av aktiebolagen i Sverige numera har frivillig revisionsplikt. Ägarna i ett företag har sĂ€rskilt ansvar kring hur företaget ska redovisa sin ekonomiska situation för omgivningen. Chefer anstĂ€ller revisorer för att granska de finansiella rapporterna sĂ„ att investerarna ska kunna lita pĂ„ den informationen och pĂ„ det viset kvalitetssĂ€kras den finansiella informationen. För att fĂ„ ett vĂ€lfungerande samhĂ€lle och nĂ€ringsliv behövs det dĂ€rför revision. Men nackdelen med att ha revision Ă€r den stora kostnaden.Studien har fokuserat pĂ„ varför smĂ„ aktiebolag vĂ€ljer att inte anvĂ€nda sig av revision lĂ€ngre.

Sedan revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 har det diskuterats pÄ mÄnga hÄll i samhÀllet kring hur det pÄverkar kvalitén pÄ de berörda företagens Ärsredovisningar samt deklarationer. Bolagsverket pÄstÄr att de ser en tydlig ökning av kvalitetsbrister i Ärsredovisningar samt att antal försent inlÀmnade Ärsredovisningar har ökat. Skatteverket har liknande kritik angÄende deklarationerna som företagen lÀmnar in Ärligen.Det var ett direktiv frÄn EuroparÄdet som ledde till införandet av frivillig revision i smÄ företag. MÄlet var att sÀnka de administrativa kostnaderna för företag inom Europa för att göra dem mer konkurrenskraftiga mot omvÀrlden. Det var dock upp till Sverige att sÀtta upp egna grÀnser för vilka företag som fÄr utnyttja reglerna om frivillig revision.

De etiska förhÄllandena i bolagen och organisationerna verkar sÀllan vara föremÄl för revision, varken av de externa eller interna revisorerna. En orsak till detta skulle kunna vara att det verkar saknas en utarbetad metodik för att utföra sÄdana revisioner. Uppsatsens syfte har varit att kartlÀgga förekomsten av etikrevision hos bolagen och organisationerna liksom utbudet av sÄdan revision hos revisionsbyrÄerna, samt Àven föreslÄ hur en eventuellt bristande överensstÀmmelse i utbud och efterfrÄgan mellan dessa kan ÄtgÀrdas. Syftet har Àven varit att formulera nÄgra möjliga modeller för en etikrevision, samt att undersöka om det finns en etablerad metodik för att mÀta den etiska nivÄn i bolag och organisationer. Teorierna i uppsatsen Àr hÀmtade frÄn huvudomrÄdena etik, organisation, intern kontroll och revision.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare Àr syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden anvÀnts för att uppnÄ uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primÀrdata Àr baserade pÄ personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som Àr verksamma inom kontantbranschen. SekundÀrdata bestÄr av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen dÄ det Àr revisorerna som utförligt ska granska företagets Ärsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

De senaste 20 Ären har det svenska vÀlfÀrdsmonopolet genomgÄtt ett systemskifte genom att flera aktörer har tillÄtits komma in pÄ den offentliga marknaden. NÀra en femtedel av alla anstÀllda inom vÀlfÀrdssektorn arbetar idag i privat regi. Det finns relativt lite forskning om vad detta har för effekter pÄ verksamheters innehÄll och jag har i denna studie velat belysa det ur den kommunala familjerÄdgivningens perspektiv.Mitt syfte var att belysa vilken betydelse nÄgra familjerÄdgivare ger organisationsformen, privat eller kommunal, i det kommunala familjerÄdgivningsarbetet.Studien baseras pÄ intervjuer med sex familjerÄdgivare som alla har arbetat med kommunalt familjerÄdgivningsarbete bÄde som direkt kommunalt anstÀllda och som anstÀllda i nÄgon form av privat företag.I resultatet framtrÀder skillnader mellan familjerÄdgivningsarbetet i de olika organisations­formerna. TillgÀngligheten i form av kortare vÀntetider Àr bÀttre i privat regi. DÀr Àr ett större fokus pÄ inkomstbringande samtal men sÀmre möjligheter att bedriva förebyggande och utÄtriktat arbete Àn i kommunal regi.

Inledning: Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1983 och uppkom pÄ grund av den ekonomiska brottslighet som var vanligt förekommande bland mindre bolag. Just nu Àr frÄgan huruvida Sverige ska fortsÀtta ha en revisionsplikt eller inte aktuell. Regeringens förslag om frivillig revision för smÄ företag kommer vid ett eventuellt införande att beröra cirka 300 000 svenska bolag. Som förslaget ser ut i dagslÀget kommer reglerna att trÀda i kraft 1 juli Är 2010. Effekterna av ett slopande av revisionsplikten diskuteras flitigt bÄde i positiva och negativa termer.

År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i smĂ„ aktiebolag. EU skiljer pĂ„ revision i smĂ„ och stora aktiebolag. Det Ă€r upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra nĂ„gra lĂ€ttnader Ă€n men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlĂ€tta för smĂ„företagarna.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fiolpedagoger pÄ en kommunal musikskola undervisar i Àmnet rytm och puls. Det saknas mer omfattande forskning inom omrÄdet och vi ville dÀrför göra en fördjupande studie som behandlar denna frÄgestÀllning. Det didaktiska perspektivet Àr vÄr teoretiska utgÄngspunkt och studien har sitt fokus pÄ vilka hjÀlpmedel och metoder pedagogerna anvÀnder sig av nÀr de lÀr ut.De metoder vi anvÀnde för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor var den kvalitativa intervjun samt videoobservation. De bÄda informanterna som medverkar i studien arbetar och verkar idag som fiolpedagoger pÄ en kommunal musikskola. Resultaten visar pÄ vilka olika sÀtt de bÄda informanterna undervisar i Àmnet rytm och puls.

Det förekommer skilda resultat frÄn tidigare studier kring revisionens inverkan pÄ kreditgivningsbeslutet. Det Àr dock ett faktum att revision utgör en viktig funktion genom att det sker en oberoende kontroll av företaget. FrÄgan Àr dÄ vilken roll revisionen och revisorn har vid kreditgivning?Studien som gjorts syftar till att förstÄ kreditgivares behov och dÀrför har ett kvalitativt angreppssÀtt anvÀnts. MÄlet Àr att uppsatsen ska kunna fungera som underlag för olika intressenter i kreditgivningsprocessen.

Den nya revisionsstandarden i Sverige (RS) Àr en översÀttning av International Standards on Auditing (ISA). Den innebÀr en rad nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förÀndrats genom att revisorerna ska granska och uttala sig om fler förhÄllanden Àn tidigare. Företagen Àr mer komplexa idag och det stÀller krav pÄ revisionen. Idag rÀcker det inte med en revision som enbart baseras pÄ principer.

Information och data har i en allt större utstrÀckning blivit en resurs som organisationer Àr beroende av och grundar sin verksamhet pÄ. Precis som andra vÀrdefulla resurser sÄ mÄste ocksÄ denna skyddas mot obehörigas Ätkomst. Detta examensarbete handlar om systemförvaltning och arbetet med att revidera sÀkerheten i ett datorsystem. Eftersom denna typ av revision Àr en vÀsentlig del av arbetet med att upprÀtthÄlla sÀkerheten i ett system, Àr det följaktligen viktigt att kÀnna till hur en sÀkerhetsrevision genomförs. I resultatet presenteras ett antal olika aspekter och delomrÄden som bör granskas vid en revision av sÀkerheten hos datorer i ett datorsystem.

Syfte: Vi har i denna uppsats ett syfte att undersöka sambandet mellan revisionspliktens avskaffande och ekonomiska brottsligheten.Metod: För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer med vÄra respondenter frÄn revisionsbyrÄer, skatteverket, ekobrottsenheten och en f.d. skatterevisor. För att fÄ en bÀttre förförstÄelse inom Àmnet och för att kunna stÀlla relevanta intervjufrÄgor har vi tagit del av tidskrifter och andra artiklar som Balans.Teori: I teorin har vi tagit om omrÄden som Àr vÀsentliga och som underlÀttar för lÀsaren att snabbt fÄ en förstÄelse om Àmnet. Vi har skrivit om revisorer och revision, vad som ingÄr. Vi har Àven skrivit om ekonomisk brottslighet och tagit upp de tvÄ vanligaste ekobrotten.Empiri & Analys: Empirin utgörs av frÄgor och svar vi erhÄllit frÄn vÄra respondenter.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn litteratur, lagar, rekommendationer samt en undersökning av revisorer komma fram till vad som Àr en bra revision i teorin respektive praktiken. Vidare Àr syftet att undersökningen skall leda fram till vilka faktorer som har en pÄverkan pÄ revisionens kvalitet. Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn den hermeneuitiska ansatsen. Informationsinsamlingen Àr kvalitativ till sin karaktÀr och bestÄr av litteraturstudier och en kompromiss mellan fallstudie och surveystudie. Fallstudien bygger pÄ besöksintervjuer med revisorer medan surveystudien bygger pÄ en enkÀtundersökning av ett större antal revisorer.