Krav pÄ revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes Är 1983. Denlagstadgade revisionen har som krav att företagets förvaltning ska granskas,detta gör revisionen mer omfattande i Sverige Àn vad den Àr i andra lÀnder. IEU Àr det idag fÄ lÀnder som har kvar revisionsplikten. SÄ som det ser utidag kommer revisionsplikten för mikroföretag förmodligen att avskaffas iSverige. Med mikroföretag menas aktiebolag med en omsÀttning pÄ högst tremiljoner SEK.

Bakgrund och problem: Denna uppsats tar avstamp i den aktuella debatten om revisionspliktens vara eller inte vara för de allra minsta aktiebolagen i Sverige. I Sverige rÄder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. Detta trots att EU:s regler tillÄter att medlemslÀnderna lÀttar pÄ eller helt undantar kraven pÄ revision för smÄ företag. Ju mindre ett företag blir desto mindre tenderar nyttan av revisionen för just Àgarna bli. Vad syftet med revisionen Àr för dessa smÄ företag, för vem den Àr viktig och vilka effekter den har Àr sÄledes lÄngt ifrÄn sjÀlvklart.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka uppfattningar som finns kring syftet, intressenterna och effekterna av revision hos personer och organisationer som har stor kunskap om och/eller stort intresse i revisionspliktens utformning.Metod: En kvalitativ studie har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer och analys av ett antal debattartiklar och texter.Teori: Uppsatsens teoretiska referensram bygger pÄ Agentteorin (eng.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Syftet med denna studie var att beskriva hur innebörden av begreppet vardagsrehabilitering (VR) uppfattas inom kommunal Àldreomsorg. Datainsamling utfördes genom enskilda intervjuer med omvÄrdnadspersonal, arbetsterapeuter, enhetschefer samt beslutande politiker, fem respektive sex i varje grupp. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av fenomenografi som resulterade i tvÄ kategorier: 1) VR innebÀr kommunikation, samarbete och resurser, samt 2) VR innebÀr ett synsÀtt dÀr trÀning i aktivitet möjliggörs i alla situationer. Resultatet visade att alla respondenter anser att innebörden av begreppet VR Àr att de Àldre inom kommunal Àldreomsorg ska fÄ möjlighet att utföra aktiviteter utifrÄn egen förmÄga. Andra sÀrskilt framtrÀdande aspekter gÀllande VR Àr att det anses innebÀra en god kommunikation, vara ett sjÀlvklart synsÀtt som inte behöver diskuteras, samt att utbildning Àr viktigt men inte en förutsÀttning för att arbeta vardagsrehabiliterande..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva, analysera samt diskutera möjligheter till förbÀttringar av ekonomistyrningen i kommunal- respektive fristÄende förskola inriktade mot barn med sÀrskilda behov.Metod:Studien har genomförts med en fallstudie dÀr datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Som forskningsmetod har vi anvÀnt oss av en iterativ process. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska perspektiv som anvÀnds i studien behandlar ekonomiska styrinstrument för fristÄende och kommunal verksamhet. FrÀmst har teorier kring budget, balanserat styrkort och ansvarsenheter behandlats. Empiri:Den empiri som samlats in frÄn studieobjekten, Uroxen ochHabiliteket, har varit information frÄn ledningen rörande de ekonomiska styrinstrument som anvÀnds i förskolan.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom kommunal vĂ„rd upplever att kommunikationen fungerar vid muntlig överrapportering av patienter mellan sjukhusvĂ„rd och vĂ„rd i kommunal verksamhet. Bakgrund: Socialstyrelsen har identifierat kommunikation och informationsöverföring som ett riskomrĂ„de inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rd. Överrapportering syftar till att överföra information frĂ„n en vĂ„rdgivare till en annan. Ineffektiv överrapportering Ă€r en bidragande faktor till situationer som leder till vĂ„rdskador. Sjuksköterskan förvĂ€ntas ha insikt i hur det egna kommunikationsuttrycket pĂ„verkar andra och om andras olika sĂ€tt att kommunicera.

SyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revision av företag inom restaurangbranschen ser ut och fÄ ökad förstÄelse för svÄrigheterna. Dess syfte Àr Àven att söka information om hur den interna kontrollen sköts i företag inom restaurangbranschen. Denna studie skall presentera intressanta Äsikter om hur revision inom restaurangbranschen kan underlÀttas. Bakgrund:    Att bevaka företagets tillgÄngar kan vara ett problemomrÄde vilket kan existera i samtliga verksamma företag. Hos dessa utgör oftast intÀkterna den största posten i företaget och det Àr dÀrför viktigt att företaget har kontroll pÄ denna post. Restaurangbranschen Àr en av de mest fuskbenÀgna branscherna, detta visar Skatteverkets granskning.

Bakgrund och problem: I och med alla samhĂ€llsförĂ€ndringar har Ă€ven revisorns roll för företagen förĂ€ndrats. Ägandet har blivit alltmer separerat frĂ„n verksamheten i bolagen och de önskar kontroll pĂ„ att företaget drivs som det ska. Reglerna om hur kontrollen ska utföras har mer och mer skĂ€rpts, det pĂ„ grund av den senaste tidens bolagsskandaler. Trots bolagsskandalema har det inte blivit nĂ„gon större forskning inom Ă€mnet revision. Det finns förslag att plikten ska bort, och vad som dĂ„ hĂ€nder Ă€r omöjligt att sĂ€ga.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera den interna kontrollen av materiella anlÀggningstillgÄngar i en mindre kommun. Vidare Àr syftet med uppsatsen Àven att frambringa förbÀttringsförslag för den interna kontrollen av materiella anlÀggningstillgÄngar. Vi har valt en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i vÄr undersökning. VÄr uppsats bygger pÄ intervjuer som vi genomfört med personer med insyn pÄ den interna kontrollen i en mindre kommun. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjufrÄgor för att fÄ djupare svar.

I denna uppsats undersöks hur ett hÄllbarhetsperspektiv skulle kunna appliceras vid förnyelsen av en stadspark med fokus pÄ parkens funktion. UtgÄngspunkten Àr hur arbetet för en hÄllbar utveckling skulle kunna bedrivas inom kommunal parkverksamhet och uppsatsen tar avstamp i de miljöförÀndringar vi stÄr inför samt olika ÄtgÀrder mot dessa. Arbetet med dessa ÄtgÀrder bedrivs pÄ flera olika nivÄer i samhÀllet, sÄsom global, nationell och kommunal. OmstÀllningsrörelsen, ett globalt nÀtverk som bestÄr av individer som pÄ lokal nivÄ vill verka för ett fossilfritt samhÀlle, tas upp som exempel pÄ hur frÄgan engagerar individer. Arbetet inleds med en litteraturstudie dÀr bland annat olika metoder för grönyteskötsel undersöks, sÄsom permakultur och stadsodling. Sedan avslutas det med en fallstudie med förslag pÄ hur en befintlig park i en mindre, svensk kommun skulle kunna göras om för att anpassas till ett hÄllbarhetsperspektiv. Förslaget Àr skissartat och gÄr inte in pÄ detaljer. Det som föreslÄs Àr till exempel en minskad andel kortgrÀstyta till fördel för Àngsytor, planteringar och odlingar för att pÄ sÄ sÀtt utöka parkens funktioner och möjligheter till upplevelser och aktiviteter samt skapa förutsÀttningar för ökad biodiversitet.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av prioriteringar för arbetsterapi inom kommunal hemsjukvÄrd.Metod: Data samlades in genom tre fokusgrupper dÀr legitimerade arbetsterapeuter fick diskutera prioriteringar utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Totalt ingick 11 deltagare frÄn tre kommuner i studien. Insamlad data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Deltagarnas erfarenheter av prioriteringar var mÄnga och presenteras utifrÄn tre olika kategorier; Prioritering Àr att göra rÀtt saker, Stöd eller hinder i prioriteringsarbetet och Brist pÄ tid och resurser pÄverkar prioriteringsarbetet. Det handlar bland annat om att en prioriteringslista kan hjÀlpa deltagaren att göra rÀtt saker, att det Àr viktigt med ett gott stöd frÄn chefen samt att deltagarna pÄ grund av resursbrist endast hinner hjÀlpa de patienter som Àr högst prioriterade.Slutsats: Det blir tydligt att bristen pÄ resurser Àr en stor orsak till de problem som uppstÄr gÀllande prioriteringar inom kommunal hemsjukvÄrd. Deltagarnas upplevelser, av att tiden inte rÀcker till och att arbetsbördan Àr större Àn tillgÀngliga resurser, Àr en bidragande orsak till den stress de kÀnner..

Syfte Att utreda FAR och RevisorsnÀmndens förÀndrade roll. Metod För att möjliggöra syftet har bÄde primÀr- samt sekundÀrdata anvÀnts. PrimÀrdatan innehÄller intervjuer med flertalet personer vÀl insatta i Àmnet. SekundÀrdatan bestÄr huvudsakligen av branschpublikationer samt hemsidor för relevanta organ. Litteratur LitteraturgenomgÄngen fokuserar pÄ teorier kring global governance.

Bakgrund och problem: Idag Àr revision lagstadgad för alla aktiebolag. Regeringen genomför ett omfattande arbete med mÄlsÀttningen att minska företagens administrativa kostnader. En av ÄtgÀrderna Àr att avskaffa revisionsplikten för smÄ företag. Detta Àr i linje med det arbete rörande regelförenklingar som pÄgÄr inom EU. Ett avskaffande ska dÀrmed, förutom att minska företagens kostnader, Àven förbÀttra deras konkurrenskraft ute i Europa.

En elementĂ€r bestĂ„ndsdel av en fungerande marknad Ă€r tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management bestĂ„r av olika teorier och metoder för att mĂ€ta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat pĂ„ agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillĂ€mparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nĂ„ fördelar. Ett sĂ€tt att motverka agentproblemet och kvalitetssĂ€kra redovisningen Ă€r att lĂ„ta en revisor genomföra revision pĂ„ bolagets rĂ€kenskaper.

Personlig assistans Àr ett stÀndigt vÀxande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberÀttigad resonerar nÀr man vÀljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar pÄ denna frÄga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberÀttigade, varav tvÄ har kommunal anordnare och tvÄ har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen Àr till för personalen och att de privata anordnarna Àr till för de assistansberÀttigade.