Titel: "Fighting Freakin? Voldemort" ? En kvalitativ studie om hur The Harry Potter Alliance kommunicerar med sin mĂ„lgruppFörfattare: Louise Åslund och Magdalena Nyberg Kurs, termin och Ă„r: Medie- och Kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats. HT13Handledare: Elisabet Ljungberg Antal ord: 18 188 Problemformulering och syfte: Den hĂ€r studien behandlar temat fanaktivism ur ett organisationsperspektiv och undersöker hur The Harry Potter Alliance (HPA) genom att anspela pĂ„ gemensamma intressen vĂ€cker ett samhĂ€llspolitiskt intresse och engagemang hos sina anhĂ€ngare. I och med detta berör uppsatsen Ă€mnen som kan komma att ha betydelse för hur framtidens kommunikatörer skapar och bevarar trovĂ€rdiga och starka relationer med sina mĂ„lgrupper i ett globaliserat, digitalt och nöjesorienterat samhĂ€lle. Studiens syfte Ă€r att undersöka hur HPA arbetar med relationsskapande och mobiliserande kommunikation i sina kanaler pĂ„ Youtube och Facebook. Metod och material: Studien genomfördes med hjĂ€lp av kvalitativa textanalyser av HPA:s FacebookinlĂ€gg och Youtubevideor frĂ„n Ă„ren 2010 och 2013.

LÀroplanen för förskolan belyser samverkan mellan pedagoger och förÀldrar. Pedagogerna ska dels föra samtal med förÀldrarna om barnets trivsel, utveckling, lÀrande samt genomföra utvecklingssamtal. MÄlet med undersökningen var att belysa pedagoger samt invandrarförÀldrars syn pÄ kommunikation. Hur specialpedagogen kan fungera som ett stöd tas Àven upp. Studien har en hermeneutisk ansats. Metoderna som anvÀndes var kvalitativa i form av intervjuer och fokusgrupper.

Examensarbetet Ă€r utfört pĂ„ Axfood AB som vill se om det finns behov av att införa olika skyddsĂ„tgĂ€rder beroende pĂ„ vilken information som kommuniceras i ett trĂ„dlöst nĂ€tverk i butik. För att komma fram till ett förslag pĂ„ vilka skyddsĂ„tgĂ€rder som Ă€r lĂ€mpliga att införa vid trĂ„dlös kommunikation i en butiksmiljö har jag genomfört en kvalitativ riskanalys. Ett antal vĂ€l definierade scenarion har fungerat som en konkret utgĂ„ngspunkt för riskanalysen.I den kvalitativa riskanalysen har hot som Ă€r speciellt intressanta vid trĂ„dlös kommunikation identifierats och en riskbedömning gjordes genom att bedöma sannolikhet och konsekvens av dessa hot. Även skyddsĂ„tgĂ€rder identifierades för att tillsammans med resultatet frĂ„n riskbedömningen avgöra vilken nivĂ„ av skyddsĂ„tgĂ€rder som Ă€r lĂ€mpliga i de olika scenarierna. Med utgĂ„ngspunkt i scenarierna har sedan konkreta rekommendationer för olika skyddsĂ„tgĂ€rder gjorts.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

I det moderna samhÀllet, som tydligt prÀglats av de senaste Ärtiondenas nÀrmast explosiva utveckling av den digitala vÀrlden, kÀmpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framvÀxten av de sociala medierna och deras sÀrstÀllning som informationsspridare pÄverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmÀnheten. Mot bakgrund av detta stÀlls frÄgan huruvida svenska försvars- och sÀkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgÄng för, Försvarsmakten i dess strÀvan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehÄllsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlÀgg publicerade under en sex veckor lÄng tidsperiod under vÄren 2014 av tvÄ oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrÄn tre gemensamma nÀmnare, tidsfokus, samhÀllsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade frÄn Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de bÄda bloggarna generellt förhÄller sig vÀl till Försvarsmakten med utgÄngspunkt i de identifierade gemensamma nÀmnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

SammanfattningEn central uppgift för förskollÀrarna Àr att i nÀra samarbete med vÄrdnadshavarna stimulera och vÀgleda barnen (Skolverket, 2010). Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nÀra och förtroendefullt samarbete med vÄrdnadshavare. För ett nÀra samarbete mellan förskola och hem kan daglig överlÀmning mellan förskolan och hemmet förvÀntas ha betydelse. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur ett gott samarbete mellan förskollÀrare och vÄrdnadshavare kan etableras. Vad behöver förskollÀrare för att etablera ett gott samarbete med vÄrdnadshavare oavsett kön, kulturell- eller social tillhörighet?Arbetet bygger pÄ enskilda intervjuer med 4 vÄrdnadshavare och 4 förskollÀrare.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna anvÀnde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. AnvÀnda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet anvÀndes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan Är 2000 och 2010 och var engelsksprÄkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

I Lpo 94 framgĂ„r skolans ansvar att motverka frĂ€mlingsfientlighet och intolerans genom kunskap, öppen kommunikation och aktiva insatser. Detta arbete beskriver ett projekt, dĂ€r elever frĂ„n tvĂ„ olika kulturella skolmiljöer möts och har gemensamma lektioner. Syftet med detta arbete, Ă€r att undersöka hur 14-Ă„riga elever frĂ„n tvĂ„ olika kulturella skolmiljöer, upplever att möta varandra. Uppsatsen behandlar vad som hĂ€nder i denna process och beskriver vilka reflektioner som vĂ€cks hos elever och pedagoger. Metoden har varit att observera eleverna vid vĂ„ra gemensamma lektioner, och att dokumentera, elevernas skriftliga och muntliga reflektioner. Även lĂ€rarnas reflektioner har dokumenterats. Eleverna har ocksĂ„ intervjuats. Projektet har visat att det Ă€r möjligt och önskvĂ€rt, att samarbeta mellan skolor, men att det krĂ€ver resurser och att pedagogerna mĂ„ste ha tillrĂ€ckligt med tid, för planering och utvĂ€rdering.

I ett tjÀnsteföretag Àr det av stor vikt att alla medarbetare har samma bild av vad företaget stÄr för. Företagsledningen bygger upp en vision av hur denna bild, som jag benÀmner identitet, ska se ut. Det gÀller sedan att ledningen lyckas sprida bilden till alla medarbetare, sÄ att en gemensam identitet kan uppnÄs. I detta arbete anser jag kommunikation vara ett av de viktigaste verktygen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett företag kan anvÀnda kommunikation för att pÄverka företagets identitet i önskad riktning.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Titel: Kommunikation av strategi inom organisationer ? en fallstudie pĂ„ SCA Packaging Sverige Ämne/Kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Olof Ask, Linus Asu och Henrik Dreyer Handledare: Gösta Wijk Företag: SCA Packaging Sverige Nyckelord: Kommunikation, Strategi, Effektivitet, Kommunikationsverktyg, Återkoppling Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att redogöra för hur och varför kommunikationen av SCA Packaging Sveriges strategi bedrivs och visa pĂ„ eventuella styrkor och svagheter i densamma.Uppsatsens syfte Ă€r Ă€ven att visa pĂ„ vilka problem som upplevs inom organisationen rörande kommunikationen av strategi. Vidare Ă€r syftet med studien Ă€ven att skapa oss enuppfattning av hur kommunikationen upplevts och uppfattats hos de anstĂ€llda samt hur detta skiljer sig Ă„t mellan olika typer av anstĂ€llda. Ambitionen med studien Ă€r vidare att utifrĂ„n det mönster vi ser hos SCA Packaging Sverige formulera ett antal hypoteser som vi tror gĂ€ller generellt vid kommunikation av strategi inom organisationer Metod: Studien har tagit utgĂ„ngspunkt i empirin och har sĂ„ledes en induktiv ansats. Vidare har i denna uppsats samlats in data dels genom kvalitativ metod, i form av intervjuer och samtal, och dels genom kvantitativ metod, i form av en enkĂ€t.

Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att strÀva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har ocksÄ, tillsammans med förÀldrar, ett ansvar för elevernas sjÀlvkÀnsla. En utgÄngspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap Àr en förutsÀttning för att elevers sjÀlvkÀnsla ska utvecklas pÄ ett positivt sÀtt och att sjÀlvkÀnslan Àr lika viktig som Àmneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers sjÀlvkÀnsla utvecklas under skoltiden Àr hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lÀr sig elever vilket vÀrde de har för andra mÀnniskor, vilket formar deras sjÀlvkÀnsla.

All kommunikation, inklusive den politiska, förÀndras i och med de sociala mediernas framvÀxt. De erbjuder alternativa kommunikationsvÀgar till traditionella massmedier och torgmöten. I denna uppsats har de tvÄ svenska politikerna Veronica Palms (S) och Filippa Reinfeldts (M) relationsskapande via det visuella sociala mediet Instagram granskats. UtifrÄn teorier kring mediernas logik, medialisering, privat och offentligt, det vÀxande förtroendet kring att bilder visar verkligheten samt visuell kommunikation har politikernas bildflöden analyserats utifrÄn kritisk diskursanalys (CDA) och semiotik.  Deras tvÄ bildflöden skiljer sig delvis Ät dÄ Palm tar större delen av bilderna som publiceras sjÀlv, ofta nÀrbilder pÄ saker i sin omgivning, medan Reinfeldt istÀllet lÄter sig bli fotograferad i halvbild.

Upplevelsen av att inte kunna kommunicera hos patienter som ventilatorbehandlas pÄ intensivvÄrdsavdelningen uppfattas av sjuk- sköterskor som ett obehag och kan vara ett skrÀmmande minne för patienterna. Idag Àr dessa patienter mindre sederade och mer vaknaÀn tidigare, vilket stÀller högre krav pÄ sjuksköterskans förmÄga att kommunicera. Denna litteraturstudie belyser hur vuxna patienter inom intensivvÄrd som ventilatorbehandlas upplever kommunikation samt sjuksköterskans ÄtgÀrder för att underlÀtta kommunikation. Efter genomgÄngen analys skapades fyra olika teman; patientens reaktioner, patientens delaktighet, sjuksköterskans bemötande samt kommunikationsmetoder. Patientens reaktioner prÀglades av; skrÀck, rÀdsla, förvirring, osÀkerhet och frustration över att inte kunna kommunicera.

Att vi lever i ett samhÀlle som krÀver mer av jordens resurser Àn den sjÀlv kan ÄterhÀmta sig frÄn Àr vida omtalat, dÀr förÀndrade konsumtionsmönster Àr en vÀg att bidra till ett mer hÄllbart samhÀlle. MÄnga företag Àr idag engagerade i hÄllbarhetsfrÄgor, kommunicerar mer hÄllbara budskap samt utökar sina sortiment av hÄllbara varor. Dock Àr hÄllbar kommunikation en mycket svÄr uppgift för marknadsförare. Svenska konsumenter vÀljer till viss mÄn hÄllbara varor framför konventionella, men upplever att det inte finns tillrÀckligt med information som framhÀver hÄllbara varors fördelar. Denna kvalitativa studie riktar fokus till hur konsumenter uppfattar dagligvaruhandelns kommunikation av hÄllbara varor i syfte att förstÄ vilken typ av kommunikation som har en positiv pÄverkan pÄ konsumenterna och vilken de inte stimuleras av. För att möjliggöra detta har vi utgÄtt frÄn de initiala stegen av individens förmÄga att uppfatta kommunikation.