Syftet med rapporten Àr att förbÀttra och effektivisera Kultur SkÄnes kommuni-kation med sina externa mÄlgrupper. Som ett led i processen har en mÄlgruppsanalys gjorts, dÀr resultatet blev en ny mÄlgruppsuppdelning, som presenteras i en matris. Med hjÀlp av en mÄlhierarkimodell och kvalitativa undersökningar i form av enkÀtutskick och djupintervjuer med mÄlgrupperna, har resultat kunnat presenteras. Kultur SkÄnes kanal hemsidan Àr i fokus i undersökningarna, dÄ den ansÄgs ha stor potential..

I detta arbete har vi valt att studera hur kommunikationen angÄende kostnadsfördelning sker i en decentraliserad organisation. Vi kommer Àven att studera om det finns en koppling mellan hur uttalade intentioner frÄn ansvariga för kostnadsfördelning till avdelningschefer uppfattas. Det har förekommit mÄnga diskussioner kring kostnadsfördelning, eftersom det Àr en icke önskvÀrd kostnad för avdelningar. MÄnga gÄnger Àr denna kostnadsfördelning inte accepterad, för att förstÄelsen för kostnaden saknas och att avdelningarna oftast inte kan vara med och pÄverka varken kostnaden eller sÀttet fördelningen sker pÄ. Kommunikation Àr framförallt viktig vid kostnadsfördelning för att skapa förstÄelse och acceptans hos avdelningar i organisationer.

VÄrt mÄl med uppsatsen Àr undersöka möjligheten att kommunicera med den allt större och viktigare mÄlgruppen 60+ samtidigt som man behÄller och tillfredstÀller yngre mÄlgrupper. Vi valde att anvÀnda oss av tvÄ olika kvalitativa metoder. Den ena var, att genom semistrukturerade intervjuer med tvÄ personer i kommunikativt ledande befattningar pÄ reklambyrÄer fÄ reda pÄ deras uppfattningar angÄende kommunikation mot mÄlgrupperna 60+. Den andra var en undersökning med tvÄ olika fokusgrupper, uppdelade i Älderssegmenten, 20-35Är och 36-50Är. Detta för att undersöka hur byrÄernas reklamstrategier möter konsumenters preferenser och hur de uppfattar kommunikationen gentemot Àldre.

Studien visar att BollnÀs BostÀder bör utveckla gemensamma arbetsmetoder och introduktionsmaterial för sina bovÀrdar nÀr det gÀller lÀgenhetsintroduktionen med de invandrare som har svÄrigheter med det svenska sprÄket. Jag anser att det skulle skapa förutsÀttningar för en jÀmnare kvalitet i kundprocessen. Studien visar ocksÄ att det inte alls Àr sÀkert att de invandrade hyresgÀsterna upplever samma kommunikationssvÄrigheter som BollnÀs BostÀder upplever, vilket jag anser krÀver en djupare undersökning. Genom att intervjua andra fastighetsföretag har jag ocksÄ kommit fram till förslaget att BollnÀs BostÀder kan undersöka fördelarna med att utveckla en introduktionsfilm till sina lÀgenhetsintroduktioner för att lÀttare nÄ fram med sina budskap. Slutligen anser jag att det Àr viktigt att ha kunskap, inte bara i verbal-, utan Àven i icke-verbal kommunikation för att kommunicera med invandrade hyresgÀster som inte kan det svenska sprÄket. DÀrför tror jag att det skulle vara vÀrdefullt för bovÀrdarna att fÄ utbilda sig inom detta omrÄde..

BAKGRUND:Leken Àr viktig för barns utveckling och vÀlbefinnande. DÄ och dÄ hÀnder det att barn hamnarutanför leken i förskolan ? de fÄr inte tillgÄng till lekens mÄnga positiva kvaliteter. Att barnhamnar utanför kan ha mÄnga olika orsaker. Jag har valt att undersöka vilken rollkommunikationen spelar dÄ förskolebarn hamnar utanför eller bjuds in i leken.SYFTE:Syftet med arbetet Àr att undersöka hur förskolebarn kommunicerar med varandra i lÀgen dÀrde stÀnger eller stÀngs ute frÄn leken och i lÀgen dÀr de bjuder eller bjuds in i leken.Hur kommunicerar barn sinsemellan i situationer av exkludering eller inkludering av varandrai sociala leksammanhang ?METOD:För att besvara undersökningens syfte har jag anvÀnt mig av observationer.Observationsmaterialet har jag analyserat med hjÀlp av Erving Goffmans teori om deterritorier mÀnniskor gör ansprÄk pÄ, samt William Corsaros teori om tilltrÀdesstrategier.RESULTAT:Barns kommunikation i lÀgen av inneslutning och uteslutning sker genom verbalkommunikation och ickeverbal kommunikation ? sÄsom kroppssprÄk och kommunikativahandlingar.

Syftet med studien var att beskriva hur personalen pÄ ett demensboende kommunicerar och interagerar med demenssjuka personer. Studien utgick frÄn ett personalperspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen och interaktionen mellan dem och personer med demens. Studien omfattade sex personer, fyra undersköterskor samt tvÄ vÄrdbitrÀden. Metoden som anvÀndes var intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena interaktion, kommunikation samt personalens kunskap i detta arbete. I intervjusvaren framkom att omsorgen för demenssjuka personer prÀglas av brukarnas behov av lugn och ro.

I denna komparativa analys av den interpersonella nivÄn jÀmförs Polisens och Arbetsmiljöverkets kommunikation med allmÀnheten pÄ Facebook. Analysen har som syfte att undersöka hur de tvÄ myndigheterna försöker förlika sig med FacebookanvÀndarna och skapa relationer genom sprÄket. UtgÄngsunkten för analysen och jÀmförelsen Àr att myndigheter verkar ha svÄrt att anpassa sitt sprÄk pÄ Facebook eftersom myndigheter Àr en offentlig verksamhet medan Facebook Àr en verksamhet som frÀmst Àr privat. Resultatet visar att Polisen och Arbetsmiljöverket har olika strategier för att kommunicera pÄ Facebook och att Arbetsmiljöverket har kommit lÀngre i sin anpassning till idén om webb 2.0. Polisen utövar mer kontroll pÄ vilket sÀtt FacebookanvÀndare kan interagera med dem.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur flersprÄkiga barn i Äldern 4-5 Är kommunicerar medpedagog och med andra barn och vilka konsekvenser detta fÄr för deras möjlighet att delta iförskolans verksamhet. Undersökningen grundas pÄ tre teoretiska begrepp som beskriver ombarnets kommunikation och interaktion med andra i omgivningen. Vidare vill vi synliggöra pÄvilket sprÄk kommunikationen sker hos flersprÄkiga barn. Undersökningen sker med hjÀlp av denkvalitativa metoden observation som har Àgt rum i en mÄngkulturell förskola med fokus pÄkommunikation under tvÄ olika tillfÀllen: styrda aktiviteter och fri lek. Resultatet visar attflersprÄkiga barn kommunicerar med hjÀlp av verbalt och icke-verbalt sprÄk, genom attobservera, lyssna, ta initiativ och inbjuda varandra till samtal och dialog.

Föreliggande examensarbete behandlar kommunikation mellan förÀldrar och pedagoger och förÀldrars inflytande. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse kring förÀldrars inflytande i verksamheten och kommunikationen mellan förÀldrar och pedagoger utifrÄn bÄdas perspektiv. Arbetet utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur upplever pedagoger och förÀldrar att kommunikationen fungerar dem emellan? och Hur ser pedagoger och förÀldrar pÄ förÀldrars delaktighet och inflytande i verksamheten? samt Hur kan och vill förÀldrar vara delaktiga? Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med pedagoger och enkÀtundersökning till förÀldrarna. Genom metoden har pedagogernas och förÀldrarnas Äsikter och tankar framkommit angÄende kommunikationen dem emellan och hur de upplever förÀldrarnas inflytande.

FrÄn misstro till möten. Hinder och möjligheter i kommunikationen mellan Lunds universitet och rikstÀckande dagspress.Lunds universitet Àr Sveriges största universitet med ca 6 000 anstÀllda och 40 000 studenter och bedriver utbildning pÄ flera olika orter. Man kommunicerar med en rad olika mÄlgrupper, varav en av de viktigaste externa mÄlgrupperna Àr journalister inom radio, tv och dagspress. Sammanfattningsvis stÀller detta mycket stora krav pÄ kommunikationsarbetet och det gÀller dÀrför att optimera sin publicitet.Under hösten planerar Lunds universitet att utveckla sin presskommunikation och vÄrt uppdrag Àr ett led i detta utvecklingsarbete. Rapporten syftar dÀrför till att fungera som ett beslutsunderlag för Informationsenheten vid Lunds universitet..

Syftet med studien Àr att med en explorativ ansats belysa den svenska herrmodemarknaden samt herrmodeföretags anvÀndning av publicitet. En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder i form av en fallstudie, personliga intervjuer, onlineintervjuer, enkÀter samt telefonintervjuer utgör studiens metoder.Den teoretiska basen bestÄr av teorier om kommunikation, publicitet, opinionsledarskap och konsumentbeteende. Empirin genereras genom intervjuer med representanter frÄn tvÄ modeföretag, en modedesigner, en PR-byrÄ samt en modeblogg. Det empiriska materialet bestÄr Àven av enkÀter samt telefonintervjuer med manliga modekonsumenter. Resultatet utgörs av ett flertal hypoteser som kan studeras vidare i andra mer djupgÄende fallstudier med andra upplÀgg.

Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt i att fÄ syn pÄ om det finns en skillnad gÀllande hur barns kommunikation i den fria leken i en inne- respektive utemiljö. Metoderna som vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa och beskrivande observationer, videofilmning och intervjuer med pedagoger. Vi har valt att belysa teoridelen utifrÄn olika forskare som studerat barns kommunikation och lekbeteende, sÄsom exempelvis Knutsdotter Oloffson och Granberg. Resultatet tyder pÄ att barn anvÀnder sig av olika kommunikationssÀtt i ute- och innemiljö. I observationerna framkom att pojkarna anvÀnde sig mest av lÀten och ljudeffekter nÀr de vistades i utemiljön, medan flickorna anvÀnde sig av ett mer verbalt sprÄk.

Referentiell kommunikation innebÀr att kunna delge andra information sÄ att de förstÄr, samt att sjÀlv förstÄ nÀr man lyssnar och Àven att vara medveten om nÀr man sjÀlv inte har förstÄtt (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till mÄttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt Äldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benÀmning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har ocksÄ testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benÀmning föreligger. För att mÀta referentiella lyssnarförmÄgor har olika typer av efterfrÄgningar studerats, det vill sÀga hur individen uttrycker sig för att efterfrÄga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrÄgningstyperna begÀran av utökad information och kontrollfrÄgor.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring att kommunicera matematik. Vi har valt att se pÄ detta ur ett sociokulturellt och fenomenologiskt perspektiv nÀr det gÀller elevers lÀrande i matematikundervisningen. SYFTE: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att ge varje enskild elev möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom selfreport, med 14 utvalda lÀrare. RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i vÄra respondenters texter gÀllande arbetssÀtt i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är.