Bakgrund: Med ökad konkurrens och dÄ nya marknader som e-handeln vÀxer sig starkare blir det allt viktigare för företag inom modebranschen att arbeta för att stÀrka varumÀrket och sina kundrelationer. Den fysiska butiken Àr en viktig del inom den externa marknadsföringen dÄ företaget kan kommunicera varumÀrket genom interaktion med kunden. Butikspersonalen bör ses som en av företagets mest betydelsefulla resurser som marknadsförare dÄ de har störst kundkontakt. DÀrför bör företag satsa pÄ intern kommunikation för att marknadsföra varumÀrket till personalen.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur företag kan anvÀnda intern kommunikation för att utveckla och motivera sin butikspersonal till att agera som varumÀrkesambassadörer.Metod: Undersökningen bestÄr av en fallstudie av ett företag som anvÀnder sig av konceptbutiker för att marknadsföra sitt varumÀrke. Studien bestÄr av kvalitativ karaktÀr genom intervju med distriktschef, kvantitativ data i form av enkÀtundersökning med personalen, samt granskning av företagets Ärsredovisning.

Syftet med denna uppsats Àr att hitta en innovativ definition av begreppet interna kunder samt föreslÄ en implementeringsstrategi för en av den svenska matvarugrossisten ICAs lagerenheter. Vi har nÄtt vÄra slutsatser genom kreativa studiebesök, interaktiva intervjuer, en innovativ workshop och litteraturstudier. Vi har utgÄtt frÄn leanfilosofin och teorier om kulturer, förtroende och kommunikation i organisationer. Inom samtliga omrÄden har vi stött pÄ kopplingar till inre och yttre effektivitet. Under intervjuerna upptÀckte vi att ICA stÄr inför vissa utmaningar nÀr det gÀller de anstÀlldas förtroende, kommunikation och individualistiska tankesÀtt.

Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhÄllande till sina personalgrupper inom Àldreomsorgen. Idag stÀlls det höga krav pÄ kommunikation i de snabbförÀnderliga organisationerna som Àldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven pÄ enhetschefen och dÀrmed ökar svÄrigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgÀnglig för understÀlld personal. Syftet med denna studie Àr att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna Àr beroende pÄ avstÄndet mellan chefernas geografiska placering i förhÄllande till sina personalgrupper. För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga har vi anvÀnt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod.

Informationskoncept om kommunikation och tjÀnster för Stockholm Stadsom skall kunna tas i bruk Är 2010, Äret dÄ Stockholm har som mÄl att varavÀrldens tillgÀngligaste stad. Konceptet bestÄr av "huvudstationer" vid vilkaman kan genom att peka pÄ en dataskÀrm fÄr information om hur man tarsig frÄn en plats till en annan. Stationerna Àr placerade pÄ frekvent besöktaplatser i staden, sÄ som tunnelbanestationer, torg, gallerior, parker mm. PÄplatser dÀr det inte rör sig folk i samma utstrÀckning finns det #mellanstationer#med karta och info om nÀrliggande kommunikationer. För att hittatill respektive #huvudstation# finns Àven markeringar i marken i form av enpil av metall och glas ur vilken det strÄlar ljus.

SammanfattningDenna C-uppsats i arbetsvetenskap Àr en kvalitativ studie och baserad pÄ teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap.Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förÀndring. Sedan följer grundlÀggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och genusperspektiv. Dessa teorier Àr en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. UtifrÄn dessa teorier utformas en intervjuguide.

Syftet med studien var att analysera omsorgspraxis pÄ tre sÀrskilda Àldreboenden för en integrerad grupp brukare utifrÄn ett kommunikationsperspektiv. Kommunikationen analyserades ur följande tre aspekter: mellan personal och brukare med en demenssjukdom, mellan personal och brukare utan demenssjukdom och mellan brukare utan demenssjukdom och brukare som led av demens. Studien utgick ifrÄn personalens perspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen mellan dessa grupper pÄ Àldreboendena.Materialet omfattade fyra undersköterskor, ett vÄrdbitrÀde och en arbetsterapeut som var en kunskapsresurs och samordningsansvarig inom demensfrÄgor för alla Àldreboenden. Metoden som anvÀndes var personliga intervjuer med personalen och arbetsterapeuten. Resultatet visade att kommunikation mellan personal och demenssjuka krÀvde ett speciellt bemötande som var tidskrÀvande.

1998 förvÀrvades företaget Urbis Security i RumÀnien. Urbis Security blev sedermera införlivat i dotterbolaget Assa Abloy Romania. Med tiden har problem börjat dyka upp och företaget har fÄtt allt svÄrare att hÀvda sig bÄde kvalitets, konkurrens och resultatmÀssigt. Följden av detta Àr planer pÄ nedlÀggning eller förflyttning av vissa delar i tillvekningsenheten av Assa Abloy Romania. Undersökningens syfte Àr att med hjÀlp av den framtagna modellens fyra faktorer utvÀrdera hur dessa pÄverkade situationen fram till nedskÀrningarna av vissa delar inom tillverkningsenheten i Assa Abloy Romania.

Syftet med studien var att undersöka hur sköterskor som arbetar pÄ en operationsavdelning dÀr WHOŽs Surgical Safety Checklist anvÀnds, upplever kommunikation, samarbete och patientsÀkerhet.Kort metodbeskrivning: Kvantitativ metod. Design: Deskriptiv, retrospektiv, icke-experimentell tvÀrsnittsstudie. Datainsamlingen genomfördes pÄ en operationsavdelning som anvÀnt WHOŽs Surgical Safety Checklist drygt ett Är. Deltagarna fick anonymt besvara ett frÄgeformulÀr med strukturerade frÄgor, en översatt version av the Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) anpassad till operationspersonal (OR). I studien undersöktes 3 av frÄgeformulÀrets 6 teman: sÀkerhetskultur, samarbetsklimat och stressidentifiering.

MÄnga problem som uppstÄr inom projekt beror pÄ dÄlig kommunikation. Om man pÄ nÄgot vis kan undvika dessa kommunikationsmisstag kan man spara en hel del tid och resurser.En analys av hur projektledare kommunicerar har genomförts med utgÄngspunkt i en beteendevetenskaplig modell. FrÄgor som utretts Àr:1. Hur kan en projektledare kommunicera pÄ ett sÄ individanpassat sÀtt som möjligt?2.

Titel: LivrÀddning i kommunikationFörfattare: Maja Davidsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborg universitet Uppdragsgivare: Safe at SeaHandledare: Marie GrusellSidantal: 35 sidor exklusive bilagor Antal ord: 12 533 ordSyfte: Syftet Àr att analysera Safe at Seas externa kommunikation.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys och retorisk analysMaterial: Safe at Seas hemsida, Rescuerunnerns hemsida, informationsbroschyrer och pressmeddelanden.Huvudresultat: Resultatet visar att Safe at Sea har en tydlig informativ stil i innehÄllet i sina kommunikationskanaler. Ur en retorisk synvinkel anvÀnder företaget frÀmst det retoriska perspektivet logos vilket innebÀr att författaren anvÀnder sakliga argument och konkret fakta i sina texter om produkten Rescuerunner för att nÄ lÀsaren. InnehÄllet i kommunikationskanalerna förmedlar en stark bild av vad Rescuerunnern Àr och vilka anvÀndningsomrÄden den kan anvÀndas inom medan företaget som stÄr bakom produkten Rescuerunner hamnar lite i skym undan dÄ Rescuerunnern har ett starkt och mer etablerat varumÀrke Àn företaget Safe at Sea som producerar varan. Ordet trovÀrdighet Àr ocksÄ Äterkommande för Safe at Seas dÄ de arbetar mycket med expertutlÄtande för att skapa en tilltro hos mottagaren. Detta enligt retorikens ethos som representerar just trovÀrdighet som författaren tillskriver sig sjÀlv.

Syfte: Examensarbetet har skrivits för att testa om ett CSR-budskap baserat pÄ ett vÀrdeteoretiskt ramverk har högre trovÀrdighet hos en presumtiv kund Àn ett budskap som inte Àr det.Metod: I detta examensarbete har endast primÀrdata anvÀnts som samlats in genom en kvantitativ enkÀtundersökning. Dataanalysen har sedan skett utifrÄn ett kvantitativt förhÄllningssÀtt.Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar att företag som önskar öka trovÀrdigheten i sin CSR-kommunikation bör övervÀga att anvÀnda sig av ett vÀrdeteoretiskt ramverk i sin kommunikation. Resultatet stödjer Schmeltz tes frÄn 2014 om att ett vÀrdeteoretiskt ramverk kan bidra till att öka den uppfattade trovÀrdigheten hos en presumtiv kund. Det finns dock viss skillnad i uppfattning mellan könen dÀr kvinnor generellt mottar budskapen mer positivt.Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att nÀrmare studera skillnaderna i uppfattning av CSR-budskapen mellan könen i synnerhet om det i en större kontext verkligen Àr sÄ att mÀn uppfattar kompetensvÀrderingar med högre trovÀrdighet Àn vad kvinnor gör och att kvinnor uppfattar personliga vÀrderingar med högre trovÀrdighet Àn vad mÀn gör.Uppsatsens bidrag: Den hÀr uppsatsen visar att kommunikatörer och marknadschefer inom privatresebranschen bör övervÀga att anvÀnda ett vÀrdeteoretiskt ramverk nÀr de kommunicerar CSR med sina presumtiva kunder om de har ambitionen att öka den uppfattade trovÀrdigheten i sina budskap..

Problembakgrund: Kompetens för tillvÀxt Àr ett nyskapat EU projekt som syftar till att hjÀlpa smÄföretagare i Sörmland att ta del av den kompetens som finns hos studerande pÄ högskolan. Tanken med detta Àr att göra det tillgÀngligt för företag att utveckla sina verksamheter genom att gratis erhÄlla tjÀnster de annars inte hade haft rÄd med. Med anledning av att det Àr sÄ pass nytt Àr det relevant att undersöka hur dessa samarbeten ser ut och vad de inblandade parterna, det vill sÀga studenterna, företaget, högskolan samt kompetens för tillvÀxt bör tÀnka pÄ för att fÄ ett lyckat resultat.Syfte: Att ta reda pÄ vad de inblandade parterna i ett innovationssamarbete bör tÀnka pÄ samt hur arbetet ska uppnÄ en vinn - vinn situation.Metod: Uppsatsen Àr skriven med en kvalitativ forskningsmetodik och med en induktiv ansats. Arbetet har grundats pÄ en fallstudie dÀr författarna har bedrivit deltagande observation av samarbetet med bestÀllaren.Resultat: I resultatet redovisas faktorer som författarna finner relevanta för ett lyckat samarbete inom kompetens för tillvÀxt. Bland dessa faktorer nÀmns kommunikation, tillit, samarbetsmentor och kontrakt som de viktigaste..

Tyskar reser mest i vÀrlden. I Sverige Àr Tyskland en av de största mÄlmarknaderna. Genom globaliseringen har sprÄk och kommunikation fÄtt en viktig roll i samhÀllet, vilket ökar kravet pÄ kommunikation. Inom turismbranschen anvÀnds engelska som det frÀmsta kommunikationssprÄket. DÄ inte alla behÀrskar engelska, kan sprÄk innebÀra kommunikationsproblem.

Att företag inför miljöledningssystem i syfte att underlÀtta arbetet med miljöfrÄgor blir idag allt vanligare. Detta Àr ofta ett resultat av krav frÄn externa intressenter och Àr avsett att stÀrka företagets position i konkurrens med andra företag. Men vad kan tÀnkas utgöra den förenande lÀnken inom ett företag som fÄr miljöarbetet att fungera och utvecklas? Hur kan den lÀnken i sÄ fall stÀrkas? Den hÀr C-uppsatsen fokuserar pÄ dessa frÄgor och ramas in av begreppet kommunikation. FrÄgorna rörde bl.a.

Titel: Lantisen som blev partiledare och nÀringsminister ? en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstÀderna, Stockholm, Göteborg och Malmö frÄn Ären 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgÄr ifrÄn stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förvÀntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrÄn tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och jÀrnlady. DÄ medierna Àr en viktig arena för politisk kommunikation Àr det av vikt att Àven titta pÄ den politiska kommunikationens system utifrÄn ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson.