Uppsatsens syfte Àr att studera barns lek med avseende pÄ kommunikation och samspel. Vi vill Àven undersöka barns maktpositioner i leken. I litteraturdelen beskrivs olika synsÀtt pÄ kommunikation, samspel och makt. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Studien Àr gjord i en förskoleklass med Ätta stycken barn dÀr videoobservation och fÀltanteckningar har anvÀnts som en kvalitativ metod.

Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap pÄ förmÄgan att motivera, sÀtta upp mÄl och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas Àven pÄ aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation Àr ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation Àr som mest effektiv nÀr den leder till delad förstÄelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993).Syftet med den hÀr studien Àr att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation frÄn ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat pÄ femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys.Det undersökta fenomenet Äterspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och uppriktighet i kommunikation, fostran av positiv kultur genom engagemang och vÀrdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer.I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning.

Ledningens kommunikation Àr viktig för att förankra organisationsförÀndringen och minska risken att skapa förvirring och irritation hos medarbetarna. Den Àr ocksÄ viktig för att arbetet skall fortlöpa och inte dra ut pÄ tiden eller riskera att bli fel. Kommunikation bör dÀrför vara högt prioriterat hos cheferna under ett förÀndringsarbete..

Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn forskning redogöra för lÀrares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklÀrande i grundskolans tidigare Är. I lÀroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt Àmne dÀr elever ska fÄ möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet Àr en forskningskonsumtion som grundas pÄ en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs frÀmst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet Àr avgörande för dess effekt.

Lek Ă€r en viktig del för barns utveckling. I leken lĂ€r sig barn att kommunicera. DĂ€rför Ă€r studien baserad pĂ„: Syftet Ă€r att undersöka om hur barn kommunicerar med varandra genom lek i utomhusmiljön pĂ„ förskolan. Även hur pedagogerna gör för att bli delaktiga i barns kommunikation genom leken i utomhusmiljön pĂ„ förskolan. FrĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur kommunicerar barn bĂ„de yngre och Ă€ldre med varandra genom lek i utomhusmiljön pĂ„ förskolan? Hur pedagoger bli delaktiga i barnens kommunikation i lek utomhus pĂ„ förskolan?Intervjuer och observationer genomförs utifrĂ„n en kvalitativ ansats, dĂ€r pedagogernas egna tolkningar och erfarenheter kom fram i studien.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur elever i skolÄr 1, 2 och 3 kommunicerar i grupp vid matematisk problemlösning samt utifrÄn detta se om det fanns nÄgra likheter och skillnader i elevernas kommunikation, tillvÀgagÄngssÀtt och strategier. Undersökningen skedde med hjÀlp av tre matematiska problem. Vi anvÀnde oss av ostrukturerade observationer som metod. Genom observationerna utifrÄn vÄr huvudfrÄga kom vi fram till att elevernas kommunikation visade sig i olika uttrycksformer, detta beroende pÄ problemlösningarnas utformande och innehÄll. Elevernas kommunikation uttryckte sig i formerna sprÄk, bild och tal..

Bakgrund: Kommunikation Àr en grundlÀggande förutsÀttning för patientsÀkerheten inom vÄrdorganisationen. Tidigare forskning inom omrÄdet handlar till stor del om kommunikation mellan sjuksköterska och patient eller sjuksköterska och lÀkare. Forskning som studerar kommunikation mellan sjuksköterska och omvÄrdnadspersonal finns i betydligt mindre omfattning.Syfte: Att ur omvÄrdnadspersonalens perspektiv kartlÀgga kommunikationen med sjuksköterskor inom korttidsboende samt beskriva erfarenheter av kommunikation mellan sjuksköterskor och omvÄrdnadspersonal i omvÄrdnaden av patienter som vistas pÄ korttidsboende.Metod: EnkÀtstudieResultat: Resultatet visar att omvÄrdnadspersonalen har bÄde bra och mindre bra erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskor. Enligt omvÄrdnadspersonalen Àr kommunikationen betydelsefull för att patienterna ska fÄ en god vÄrd, men Àven eftersom olika yrkesgrupper arbetar i team. Rutiner för kommunikation finns och omvÄrdnadspersonalens erfarenhet Àr att dessa fungerar bra.

Syftet med denna undersökning var att studera om pedagogiskt drama kunde vara en metod för att utveckla elevernas kommunikation och relationer för att stÀrka arbetet med vÀrdegrunden. Undersökningen och utförandet av dramapass hade sin grund i tidigare forskning kring pedagogiskt drama, vÀrdegrunden, kommunikation och gruppdynamik. Vi valde observation som metod för att studera de dramapass som vi utförde med vÄr undersökningsgrupp. Dessa observationer har vi sammanstÀllt och analyserat med vÄra fokusomrÄden som grund. Dessa fokusomrÄden Àr kommunikation, relationer samt olikheter. VÄrt resultat av analyserna Àr att utvecklingen av elevernas kommunikation och relationer Àr avgörande för att stÀrka arbetet med vÀrdegrunden.

Tidigare undersökningar har visat att ökat datoranvÀndande resulterade i minskat socialt umgÀnge. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning ungdomar kommunicerar med varandra genom olika elektroniska medel, samt vilken betydelse denna kommunikation har för deras olika vÀnskapsrelationer. En kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes bland 91 elever som gÄr sista Äret pÄ gymnasiet. EnkÀten innehöll frÄgor som behandlade vÀnskap och kommunikation. Resultaten visar att elektronisk kommunikation Àr en del av ungdomarnas vardag, eftersom alla uppgav att de hade tillgÄng till Internet och mobiltelefon.

Denna uppsats fokuserar pĂ„ mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet Ă€r att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser pĂ„ sina förutsĂ€ttningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien Ă€r genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer Ă€r genomförda med fyra mellanchefer frĂ„n tvĂ„ olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svĂ„rare uppgift för mellanchefer.

Hur kan B2B-byrÄer anpassa sina tjÀnster efter konjunkturlÀget, utan att kompromissa med kvalitet och genomslag?Vi har genom intervjuer med elva Business-2-Business företag i SkÄne, och tre B2B-byrÄer samlat information till undersök-ningen. Detta i ett försök att kartlÀgga företagens och byrÄer-nas arbetssÀtt. Denna information har sedan legat till grund för den analys som gjorts av den generella bild vi skapat oss av företagens och byrÄernas arbetssÀtt, för att utifrÄn den kunna föreslÄ ett mer tillfredsstÀllande arbetssÀtt för alla parter..

Ledningens kommunikation Àr viktig för att förankra organisationsförÀndringen och minska risken att skapa förvirring och irritation hos medarbetarna. Den Àr ocksÄ viktig för att arbetet skall fortlöpa och inte dra ut pÄ tiden eller riskera att bli fel. Kommunikation bör dÀrför vara högt prioriterat hos cheferna under ett förÀndringsarbete..

Studien Àr genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vÄrdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger pÄ intervjuer medvÄrdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebÀr Àven en skola för elever med funktionshinder som ADHD.VÄrdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgÄng. Denna delaktighet kan underlÀttas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra Àr att en interaktionistisk kommunikation Àr grunden till en fungeranderelation mellan lÀrare och vÄrdnadshavare. Informanterna förstÀrker Àven denna slutsatsgenom att poÀngtera vikten aven fungerande tvÄvÀgskommunikation..

VÄra egna erfarenheter visar att matematikundervisningen ofta bedrivs enskilt av eleverna vilket resulterar i att sprÄket i lÀroböckerna fÄr en större roll för elevernas kunskapsinhÀmtning. DÀrför anser vi att det Àr viktigt att undersöka kommunikationen i klassrummet med fokus pÄ textuppgifter. Denna studie grundar sig i teorier dÀr man framhÄller samtal och kommunikation som viktiga redskap för lÀrandet i matematik. För att insamla empiri till studien anvÀnde vi oss av observationer samt intervjuer med verksamma matematiklÀrare. Undersökningen genomfördes i fem grundskolor med inriktning pÄ Ärskurs Ätta och nio i sydvÀstra SkÄne.

Den hÀr uppsatsen Àmnar analysera hur absorptionskapacitet och graden av kommunikation pÄverkar kunskapsöverföringen i ett svenskt multinationellt företag. Genom webbenkÀter till företagets totalpopulation (N=540) har data samlats in pÄ individnivÄ med en svarsfrekvens pÄ 36 procent. Uppsatsen bygger pÄ teorierna att prestationsbaserad kompensation och intern kommunikation Àr positivt relaterad till anstÀlldas motivation samt att utbildning och prestationssystem Àr positivt relaterad till anstÀlldas kompetens. AnstÀlldas kompetens och motivation Àr i sin tur de variabler som vi anvÀnt oss av för att mÀta absorptionskapacitet. Resultaten visade att absorptionskapacitet och graden av kommunikation hade en positiv signifikant pÄverkan pÄ kunskapsöverföringen.