Syftet med studien var att ta reda pÄ om det gÄr att predicera medarbetares organisationsengagemang utifrÄn organisationskommunikation, sÄvÀl mellan chef och medarbetare som medarbetare emellan. Detta gjordes genom att 118 medarbetare fick besvara en enkÀt bestÄende av delar frÄn Communication Satisfaction Questionnaire (Downs & Adrian, 2004). Studiens huvudresultat visade att organisationskommunikation delvis kunde förklara variansen i organisationsengagemang. Resultaten diskuteras i termer av hur och varför organisationer som har en upplevd god organisationskommunikation, bÄde mellan medarbetare och chefer och medarbetare emellan, skapar ett starkare organisationsengagemang hos sina medarbetare..

Denna uppsats fokuserar pĂ„ mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet Ă€r att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser pĂ„ sina förutsĂ€ttningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien Ă€r genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer Ă€r genomförda med fyra mellanchefer frĂ„n tvĂ„ olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svĂ„rare uppgift för mellanchefer.

Syftet med studien Àr att undersöka vad som upplevs som förutsÀttningarna för intern kommunikation uppÄt i en organisation, frÄn medarbetare till nÀrmsta chef, samt pÄ vilka olika sÀtt medarbetarna sjÀlva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren pÄ frÄgestÀllningarna; Hur ser förutsÀttningarna ut för kommunikation frÄn medarbetare till chef? Vilka kanaler anvÀnder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har anvÀnds, dÀr det empiriska materialet samlats in med hjÀlp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar pÄ att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, Àr förutsÀttningar för en god intern kommunikation, frÄn medarbetare till nÀrmsta chef. Kommunikationskanaler som anvÀnds för en kommunikation till chefen Àr bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal..

Inom offentlig sektor blir det allt viktigare med marknadsföring och varumÀrkesbyggande. Viktiga kommunikationsfrÄgor handlar om att informationsspridning har en stor roll i hur pass bra en kommun kan uppfylla kraven frÄn invÄnarna. För att uppfylla kraven kan kommunens förvaltningar samarbeta i frÄgan om information, kommunikation och marknadsföring valet av kanal för dessa Àr en viktig del. Syftet med uppsatsen blir dÀrmed att ge rekommendationer för kommunikation, information och marknadsföring till Emmaboda kommun. Rekommendationerna ska ge marknadsgruppen för Emmaboda kommun en bild av vilka kanaler som Àr mest lÀmpliga att anvÀnda i arbetet kring informationsspridning.

Denna uppsats avser att söka, jÀmföra och analysera hur tvÄ butiker inom samma butikskedja, genom sin visuella kommunikation, kan ge kunden olika erfarenheter. Vi valde att begrÀnsa Àmnet till endast undersöka tre faktorer: skyltar, placering av varumÀrken och butikslayout. Vi bestÀmde oss för att jÀmföra tvÄ av Design Onlys butiker i Göteborg, som ligger i Nordstan och pÄ Fredsgatan dÀr vi uppfattar skillnader i den visuella kommunikationen Genom att med utsikt över hela kedjan frÄn Àgarnas visioner för hur butikskommunikatörer fungerar och slutligen hur kunderna uppfattar visuell kommunikation i butikerna, har vi kunnat dra slutsatser om hur vÀl företagets identitet matchar dess image..

Syftet med undersökningen har varit att se nÀrmare pÄ hur pedagoger kommunicerar och samspelar med barnen i den fria leken. HÀr har jag Àven velat veta hur leken direkt pÄverkas utifrÄn den kommunikation och det samspel som förekommer.För att ta reda pÄ det har jag observerat den fria leken i en förskola varje eftermiddag under en vecka. Jag anvÀnde mig av kvalitativa observationer som metod och fick dÀrigenom en direkt bild av det sociala samspelet.Det resultat jag fick fram visade pÄ olika sorters kommunikation vilka jag har kunnat dela in i nio kategorier. Dessa var: smÄprat vid pyssel, tillsÀgelser vid regelbrott, pÄbörjande av lek genom leksignaler, kommentarer av lek, försvarande av lek, konfliktlösning, att kort gÄ in i pÄgÄende lek inom lekramen, avbrytande av lek eller nya förslag pÄ aktivitet och slutligen tyst kommunikation.De slutsatser jag kunnat dra var att den kommunikation som pÄgÄtt pÄverkade leken pÄ olika sÀtt. NÀr pedagogerna fanns med i leken en lÀngre stund berikades leken och fortsatte Àven dÄ pedagogen gick ut ur den.

VÄr studie har som syfte att uppmÀrksamma pÄ vilket sÀtt ledarens kommunikation Äterspeglas i medarbetarna och anstÀllningstillfredstÀllelse vid en omorganisation. Genom att se organisationsförÀndringen genom medarbetarnas subjektiva upplevelser hoppas vi kunna hitta nya insikter för att bÀttre kunna hantera framtida organisationsförÀndringar. VÄrt syfte Àr sÄledes att belysa sÄvÀl ledarnas uppfattade kommunikation (utifrÄn medarbetarens perspektiv) samt medarbetarnas egna uppfattade emotioner i relation till en omorganisering..

Elektronisk dokumentation och kommunikation i den svenska hÀlso- och sjukvÄrden Àr snart genomförbar genom införandet av den nya patientdatajournallagen som berÀknas tas i bruk Är 2008. Visionen Àr ?en patient ? en journal? och förÀndringen ska innebÀra att tvÀrprofessionella journaler upprÀttas. MÄlet Àr att denna ska ge patienten en ökad tillgÄng till sin journal. Syftet med studien var att belysa elektronisk kommunikation och dokumentation som ett arbetsredskap i omvÄrdnaden genom ett patient- och sjuksköterskeperspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka hur tvÄsprÄkiga elevers kommunikation under tvÄ olika laborationer sÄg ut, hur laborationsuppgiftens utformning pÄverkade dessa elevers kommunikation och Àven hur laborationerna kunde ge eleverna möjlighet till reflektion runt innehÄllet. Elever i Ärskurs 7 observerades och spelades in pÄ band vid tvÄ skilda laborationstillfÀllen. Intervjuer utfördes efter det sista laborationstillfÀllet. Undersökningen tyder pÄ att elevernas kommunikation och möjligheter till reflektion i stor utstrÀckning pÄverkas av laborationens utformning och innehÄll..

Föreliggande arbete inriktar sig pÄ kommunikation mellan sÄngare och medmusiker i ensemblesammanhang utifrÄn det multimodala och designteoretiska perspektivets syn pÄ kommunikation och lÀrandeförutsÀttningar. Med hjÀlp av videoobservationer av min egen kommunikation i en ensemble pÄ högskolenivÄ har jag analyserat fram vilka olika semiotiska resurser som anvÀnds samt intentionerna bakom dem. Resultatet visar att kommunikationen ensemblemedlemmarna emellan tillkommer först efter en tid in i lÀrandeprocessen och att det, för egen del, Àr sÄngen som verkar som den frÀmsta kommunikatören i det hÀr sammanhanget.  Dynamik, tydlighet och lekfullhet skvallrar om sÀkerhet eller osÀkerhet i form och melodi samt fungerar som en vÀgledning om var jag befinner mig i lÀrandeprocessen. I diskussionen tar jag bland annat upp hur den första ensemblelektionen byggs upp i enighet med det multimodala perspektivets syn pÄ bra lÀrandeförutsÀttningar samt vad kroppssprÄk har för betydelse för kommunikation i ensemblesammanhang. .

Att mÀta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna Àr vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella sprÄk samt krav pÄ formalitet pÄverkar kommunikationen..

Syftet med denna studie var att undersöka hur inredningsbranschen, genom IKEA som fallföretag, skulle kunna utveckla sin kommunikation för att ta till vara den potential och köpkraft som tros finnas inom rekordgenerationen. Rekordgenerationen Àr ett segment som har tid och pengar. Inredning Àr i sin tur produkter, för rekordgenerationen, som konsumeras i syfte att pÄvisa en identitet som Àr en del i den moderna och materiella utvecklingen. VÄr undersökning visar att IKEA missar ett stort och köpkraftigt segment och en av anledningarna Àr bristande kommunikation. Genom att anvÀnda sig av marknads-kommunikation som vÀnder sig till rekordgenerationen och matchar deras preferenser kommer företaget att kunna ta tillvara den potential som segmentet besitter..

Detta arbete behandlar funktionshindret autism, dÀr kommunikation Äterfinns som ett stort problemomrÄde. Inom den sk "Wings Triad", dÀr nedsÀttning i social interaktion, kommunikation och fantasi nÀmns som de största svÄrigheterna, och som komplexa omrÄden dÀr mÄnga personer med autism har stora brister, Àr detta tydligt. Sett ur individperspektiv Àr kommunikation vÀldigt intressant och ett viktigt omrÄde att belysa. Just kommunikation och det sociala samspelet med andra mÀnniskor Àr nÄgot som i dagens samhÀlle fyller en viktig funktion, och finns dÄ svÄrigheter till kommunikativt samspel sÄ innebÀr detta problem. Jag vill med detta arbete visa hur man arbetar med kommunikation som problemomrÄde i sÀrskolan idag, och ge en inblick i vilka olika metoder, visuella arbetssÀtt och hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att stimulera personer med autism till en förbÀttrad tvÄvÀgskommunikation.

Bakgrund: Olika författningar och lagar reglerar vÄrden. HemsjukvÄrden tar över efter utskrivning frÄn sjukhuset. För en bra utskrivningsprocess Àr det viktigt med en god kommunikation mellan dessa tvÄ organisationer. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vÄrden och hemsjukvÄrden vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie.

Att mÀta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna Àr vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella sprÄk samt krav pÄ formalitet pÄverkar kommunikationen..