AbstractTiteln pÄ studien Àr kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lÀgga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsÀttning autism har stora begrÀnsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur pÄverkar kommunikationen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn Kvale (1997) och anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

MÀnniskor har genom tiderna tagit hand om sina slÀktingar, vid sjukdom och i livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vÄrd. För att den palliativa vÄrden ska bli sÄ bra som möjligt för patienten krÀvs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhÄllningssÀtt, detta innebÀr att hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd. Den valda metoden var en litteraturstudie dÀr Ätta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna upplevde att en optimal palliativ vÄrd var en vÄrd dÀr nÄgon tog sig tid att lyssna och vara hos patienten.

Det socialkonstruktivistiska synsÀttet pÄ lÀrande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lÀrande Àr idag mycket aktuellt. Det framhÄlls av bÄde forskare inom pedagogik och i lÀroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i Àmnet matematik, med utgÄngspunkt i hur kommunikation anvÀnds som ett lÀrandeverktyg. Teorier om att kunskap Àr nÄgot som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp frÀmst genom enskild aktivitet, konstruktivism, fÄr idag mindre intresse. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

Undersökningen beskriver den matematiska kommunikationen mellan speciallÀrare och matematiksvaga elever. Den empiriska datan bestÄr av tvÄ matematiklektioner frÄn Är 9 i grundskolan. Datan analyserades för att finna olika typer av kommunikation.LÀrarna var i mÄnga delar medvetna i sitt sÀtt att kommunicera med eleverna och undervisningsmiljön kÀndes trygg. Under lektionerna observerades tvÄ parallella sprÄk, ett vardagsanknutet och ett matematiskt sprÄk. Det framkom att ett tydligt förhÄllningssÀtt betrÀffande matematiskt sprÄk kan underlÀtta för elevens inlÀrning samt medvetandegöra lÀraren om den kommunikativa betydelsen i undervisningen med styrdokumentens mÄl i fokus. .

För att nÄ en önskad vision sÄ behöver en organisation, sÄ Àven kommuner, styra med strategier mot mÄl. För att styrningen ska fungera och nÄ alla medlemmar i organisationen krÀvs kommunikation av vision, strategi, mÄl, och budget. I vÄr uppsats definierar vi kommunikation som dubbelriktad kommunikation dÀr sÀndaren av ett meddelande fÄr nÄgon sorts respons av mottagaren att meddelandet kommit fram och hur det uppfattats. Vi har i denna uppsats analyserat om balanserat styrkort förÀndrat kommunikationen av innebörden med vision, strategi, mÄl, och budget i offentlig verksamhet. VÄrt valda undersökningsobjekt, LuleÄ kommun, Àr intressant dÀrför att de har en tydlig, politiskt vald vision, vision 2010.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Sammanfattning:Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur tre professioner (arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska) i vĂ„rdteamet uppfattar samarbetet vid patientbehandling i den kliniska verksamheten, utifrĂ„n roll och kommunikation.Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats valdes för att beskriva arbetsterapeuters, sjukgymnasters samt sjuksköterskors uppfattning gĂ€llande interprofessionellt samarbete i förhĂ„llande till varandra vid patientbehandling pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar vid ett sjukhus i Mellansverige.Resultat: Uppfattningen om rollgrĂ€nser och rollöverlappning beror till stor del pĂ„ vilket omrĂ„de inom vĂ„rden som professionen arbetar, men har Ă€ven att göra med trygghet i sin yrkesroll. Även tidsbrist var en faktor som pĂ„verkade samarbetet dĂ„ informationsutbytet mellan professionerna krĂ€ver mer tid Ă€n vad som finns till förfogande. En annan faktor som inverkar pĂ„ samarbetet Ă€r bristande kunskap om varandras professioner. Samarbetet beror Ă€ven pĂ„ arbetsplatsens struktur, det vill sĂ€ga hur planering, beslutsfattande, mĂ„lsĂ€ttning, möten, kommunikation och utvĂ€rdering sker.Slutsats: I studien har det framkommit att kommunikation Ă€r en viktig del i det interprofessionella samarbetet oavsett pĂ„ vilket sĂ€tt teamet arbetar. Genom att professionerna kĂ€nner trygghet i sin yrkesroll kan viss rollöverlappning ske och Ă€r till viss del nödvĂ€ndig.Resultatet av denna studie visar att interprofessionellt samarbete Ă€r nödvĂ€ndigt för att möta patientens behov..

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om teorier kring kommunikation och implementering har giltighet för stora komplexa hierarkiska FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: Hur kommuniceras de strategiska mĂ„len till personalen inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden? Vilka förutsĂ€ttningar finns det för lĂ€rande och implementering av de strategiska mĂ„len inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden? Slutatser: Resultatet visar att teorier kring kommunikation och implementering till viss del gĂ„r att tillĂ€mpa i en stor hierarkisk organisation, men att organisationer oftast Ă€r mer komplexa Ă€n vad teorin tar i beaktning. En övergripande slutsats Ă€r att teorier kring intern kommunikation behandlar olika förutsĂ€ttningar för att skapa en fungerande kommunikationsprocess, men i en stor komplex organisation Ă€r förutsĂ€ttningarna mer begrĂ€nsade. DĂ€rmed blir Ă„terkopplingsarbetet ett viktigt redskap för ledningen för att kunna gynna implementeringen av de strategiska mĂ„len och lĂ€randet, sĂ„vĂ€l för ledningen som för hela organisationen. Återkoppling bör ses som en kvalitetssĂ€kring.

I dag kommunicerar vi som aldrig förr. VÄra möjligheter till att vara i kontakt med och interaktivt integrera med andra mÀnniskor vÀrlden över bara vÀxer. Sociala medier i form av exempelvis bloggar, Facebook, Twitter, Xbox Live, Youtube Àr saker som redan Àr ett moment i vardagen för mÄnga. Och ses inte som nÄgot konstigt. Vi lever för att kommunicera och utrycka oss och skapar vÄr egna kommunikativa kultur utifrÄn de behov vi har.

Kommunikation mellan vÄrdgivare och afasipatienter Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhÄlla sig i de situationer som kan uppstÄ. den icke verbala kommunikationen Àr i dessa sammanhang av stor betydelse men Àven det verbala sprÄket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram anvÀndes Paterson och Zderads omvÄrdnadsteori som Àr en interaktionsteori och grundar sig pÄ vikten av en god relation och dÀrmed en god kommunikation mellan vÄrdgivaren och patienten. de faktorer som framkom i resultatet var den icke verbala kommunikationen, atmosfÀren, patientens upplevleser, vÄrdgivarens upplevelser och samspelet mellan vÄrdgivare och patient.

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

Vad som Àr en god relation till eleverna och hur det skapas via kommunikation Àr en kunskapsom lÀrare hanterar dagligen i sin yrkesroll. Vi ser ett problem i relationen kring lÀrare elevrelationen om vi lÀrare inte möter upp vÄra elever via IKT. Dagens ungdomar har vÀxt upp i envÀrld dÀr mobiltelefoner, datorer och internet ger stÀndiga möjligheter till att kommunicera.Samspel och relation Àr den viktigaste faktorn för att föra kunskap vidare till nÀsta generation,nu finns det Àven en ny arena för denna kunskapsöverföring och det Àr IKT. VÄrt syfte Àr att sevilka erfarenheter eleverna har av olika kommunikationsformer via IKT med sina lÀrare. Samtelevens erfarenhet av relationen nÀr kommunikationen via IKT sker mellan lÀrare elev ur ettelevperspektiv.

Syfte: Att undersöka hur hÄllbarhetsrapportering fungerar som strategisk kommunikation. Att granska hur 20 svenska börsnoterade bolags hÄllbarhetsrapportering struktureras.Teoretisk ram: Intressentmodellen. Systemteoretisk kommunikationsmodell.Metod och material: Samtalsintervjuer med nyckelpersoner verksamma inom CSR-kommunikation. Kvantitativ innehÄllsanalys av 20 börsnoterade bolags hÄllbarhetsrapporter.ProblemstÀllningar: Hur anvÀnds hÄllbarhetsrapportering som strategisk kommunikation bland svenska börsnoterade företag? Hur pÄverkar hÄllbarhetsrapportering bolagens varumÀrken? Hur prÀglar branschtillhörighet och rapportering enligt det internationella ramverket Global reporting initiative, GRI, hÄllbarhetsrapporteringen?Slutsatser: De studerade bolagen anvÀnder hÄllbarhetsrapportering som strategisk kommunikation för att berÀtta för aktörer inom och utom organisationen om sitt CSR-arbete.