DÄ konkurrensen mellan företag inom klÀd- och modebranschen Àr hög erbjuder mÄngaföretag kundklubbar och lojalitetsprogram till sina kunder. Kundklubbar ska vara ett sÀttför företag att differentiera sig, men blir det en differentiering nÀr de flesta företagerbjuder sina kunder liknande kundklubbar och lojalitetsprogram?För att differentiera sig har företag inom branschen utvidgat sina kundklubbar ochlojalitetsprogram, men med ÄtgÀrder som de flesta företag kan anvÀnda inom branschen,vilket gör att differentieringen uteblir. Den svenska matvarukedjan ICA har tagitkundklubben till en ny nivÄ och erbjuder sina kunder ?mina varor?.

Sammanfattning:Denna rapport Àr en del i utformandet av ett konstnÀrligt förhÄllningssÀtt till hantverk. Det Àren presentation av hur en konstÀrlig process kan se ut dÄ den grundar sig i varmsmidetskaraktÀristiska egenskaper. Den beskriver hur materialets egenskaper utnyttjas genom intuitivthantverksmÀssigt formande och driver ett konstnÀrligt arbete framÄt. Det konstnÀrliga arbetethar gÄtt ut pÄ att undersöka och gestalta nÄgonting som frÄn början inte formulerats i ord.Detta sker genom en rundgÄng mellan handens formande, materialets förutsÀttningar,mÀnniskans sinnen, hennes upplevelser, tolkning av dessa och tillbaka till hÀndernasformande.Rapporten för en diskussion som grundar sig i pÄstÄenden formulerade i tvÄ förarbeten och depraktiska erfarenheter projektet gett. Diskussionen behandlar olika konstnÀrliga och estetiskakvalitéer och hur dessa genom material och teknik uppstÄtt.

Det hÀr arbetet undersöker nÄgra olika temporÀra och semi-permanenta översvÀmningsskydd som tillverkas i Sverige och Norge: Aqua Barrier (pallbarriÀren), AquaFence (Semi), NOAQ Tubvall och DamLite. Fokus ligger pÄ vilka egenskaper en temporÀr barriÀr bör ha, samt dess roll i den totala hanteringen av översvÀmningar i jÀmförelse med t.ex. permanenta lösningar och sandsÀckar. För att ta reda pÄ detta har jag gjort en litteraturstudie samt ett fÄtal intervjuer med anstÀllda pÄ RÀddningstjÀnsten i Karlstad, Arvika kommun och Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap. De egenskaper som nÀmns av alla och kan identifieras som viktigast Àr hög dÀmningshöjd (vid behov), snabb monteringstid och att barriÀren ska kunna fungera lika bra pÄ olika underlag.

I den hÀr litteraturstudien har begreppet matematisk begÄvning granskats i syfte att reda ut hur matematisk begÄvning bland studenter kan mÀtas och Àven, vad som kÀnnetecknar matematiskt begÄvade elever i nutid. För att besvara dessa tvÄ frÄgor har tyngdpunkten lagts pÄ forskning under 2000-talet, dÀribland doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Genom att göra en studie utifrÄn dessa kommer resultatet av denna studie klargöra hur matematisk begÄvning kan mÀtas och ge en inblick i vad som kÀnnetecknar matematiskt begÄvade elever, alla utifrÄn ett forskningsperspektiv. Mina studier enas om att matematiska egenskaper som de matematiskt begÄvade eleverna kan ha Àr olika frÄn elev till elev och kan vara vilka egenskaper som helst som underlÀttar matematikundervisningen för eleverna. De flesta studierna mÀter matematisk begÄvning med resultatbaserade medel vilket motsÀger deras egna slutsatser om att alla matematiskt begÄvade elever Àr sin egen karaktÀr och bÄde lÀr sig och utövar kunskap pÄ olika vis..

Denna uppsats Àr skriven i samverkan med LuleÄ kommuns personalkontor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka attityder studenter vid LuleÄ tekniska universitet har till LuleÄ kommun som potentiell arbetsgivare samt att undersöka vilka attityder studenterna har till arbete. Detta har gjorts genom en enkÀtstudie. Under perioden 2001-2011 behöver Sveriges kommuner till följd av bland annat pensionsavgÄngar nyrekrytera en stor mÀngd personal. Bara inom LuleÄ kommun mÄste cirka 6600 personer rekryteras under denna period.

Denna uppsats har skrivits i syfte att översiktligt undersöka hur hÄllbar den tropiska virkesproduktionen Àr med avseende pÄ dess effekt pÄ fysiska landskap och sociala strukturer. Uppsatsens syfte har dessutom varit att utforska hur landskapsarkitekter och andra tÀnkbara konsumenter av tropiskt virke kan vÀlja hÄllbart producerade tropiska trÀslag eller lokala virkesalternativ med liknande egenskaper. Med utgÄngspunkt i uppsatsens huvudfrÄgestÀllning ? Vad behöver has i Ätanke vid val av tropiskt timmer för offentliga utomhusmiljöer?? har tre underfrÄgestÀllningar formulerats. ?Hur pÄverkar produktionen fysiska landskap och sociala strukturer? ?Finns det lagar och certifieringssystem som kan bidra till hÄllbara materialval? ?Finns det lokala trÀslag med motsvarande eller bÀttre egenskaper? Uppsatsen har sammanstÀllts genom en kvalitativ litteraturstudie. Avverkning av trÀd i Tropikerna uppges kunna minska de tropiska skogarnas artrikedom och försÀmra deras ekosystemtjÀnster.

Antalet ensamkommande barn ökar, bÄde i Sverige och i övriga Europa. Trots det finns det inga tydliga riktlinjer för hur arbetet med barn som fÄtt permanent uppehÄllstillstÄnd ska se ut. Tidigare forskning tar upp resilience som en viktig aspekt i samband med ensamkommande barn. Teorin resilience handlar om förmÄgan att ÄterhÀmta sig och att man nÄr ett tillfredsstÀllande resultat trots erfarenheter av situationer som innebÀr en risk att utveckla psykosociala problem. VÄrt syfte med uppsatsen var dÀrför att undersöka om personalens arbete leder till att öka barnens resilience. För att studera detta ville vi ta reda pÄ vilka egenskaper hos barnen som personalen ser som viktiga för en sund utveckling och hur personalen stöttar dem att tillvarata sin inre styrka.

Denna uppsats berör gymnasielÀrares förvÀntningar pÄ sina elever samt hur dessa lÀrarförvÀntningar formas och förmedlas. Sex gymnasielÀrare har intervjuats om deras förvÀntningar pÄ sina elever. Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat pÄ processen kring formandet av lÀrarförvÀntningar samt vilka implikationer lÀrarförvÀntningar kan ha för eleverna. I denna studie fokuseras de faktorer som förvÀntningar kan grundas pÄ samt vilka förvÀntningarna Àr och hur de förmedlas, ur ett lÀrarperspektiv. Denna studie stödjer tidigare resultat om att lÀrarförvÀntningar kan delas in i kategorier utifrÄn om de Àr positiva eller negativa samt precisa eller felaktiga.

Forskning har visat att företags ekonomifunktioner de senaste Ären genomgÄtt en förÀndring, frÄn att tidigare arbetat med klassiska ekonomi-relaterade uppgifter till att bli mer involverade i företagens strategiarbete och beslutsprocesser. Syftet med studien var att förklara hur lÄngt chefen för ekonomifunktionen, CFOn, har kommit i sin rollutveckling mot strategiskt affÀrspartnerskap i Sverige, samt vilka organisatoriska förutsÀttningar och personliga karaktÀrsdrag som CFOs sjÀlva anser Àr viktiga för att uppnÄ ett framgÄngsrikt strategiskt affÀrspartnerskap. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀndes ett ramverk kring management accountants (MAs), dÄ en jÀmförelse av akademisk forskning av MAs och praktisk forskning av CFOn, indikerar stora likheter mellan dessa roller. Studien genomfördes i form av en kvalitativ studie av fem CFOs för stora, svenska företag. Det framkom att CFOerna i undersökningen har kommit lÄngt i utvecklingen av sin strategiska roll, samt att de personliga karaktÀrsdragen och organisatoriska förutsÀttningarna liknar de som studerats för MAs, med nÄgra viktiga skillnader..

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.

Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lÀrare i lÄg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptÀcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt pÄ vilket sÀtt lÀrarna tar hÀnsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkÀtundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begÄvningsbegrepp och utmÀrkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödÄtgÀrder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lÀrarna om dessa elever, men att det inte finns tillrÀckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillrÀcklig stimulans.

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

The main purpose of this study is to investigate and with it clarifying what is meant by a dismissal for personal reasons must be based on valid reasons. More specifically, what is valid reason and what is required for that demand to be regarded as fulfilled.To my help to achieve this I have asked questions such as what kind of behavior from the employee can be the basis for a valid termination of the employment, what factors do the court put emphasis on in a trial and what is the requirements for the employer during the dismissal.The study has further objectives which are to illustrate the phenomenon of valid reason from a diversity perspective and from an international perspective. To achieve those objectives following questions have been asked: Is some groups covered in a greater extent than others by the requirement that a termination of employment must have valid reasons and are there international counterparts to the Swedish requirement that a dismissal must be factually based.What emerged from the study judicial inquiry is that the phenomena to which the employee is guilty of first is to see as valid reason when the employee are aware of the obligations undertaken in the employment but acting against them and inflicts some sort of damage for the employer.With regard to the employer's obligations in a termination proceeding are they to see as comprehensive and can be summed up to the fact that the employer should do everything in his power to avoid a dismissal.When it comes to the factors a court should take into account is this also a matter of major proportions. The court shall take into account all of the circumstances relating to the dismissal, which means that, with absolutely certainty, determine in advance what the court will decide is an almost impossible task.Furthermore, it emerged from the study that the requirement that a dismissal for personal reasons must be based on valid reasons may come to certain groups of workers to a greater extent than others. The study's investigation also indicates that the Swedish legislation, as it reads today, probably in breach of regulations enacted by the European Union.   .

Forskning kring minimala grupper, det vill sÀga grupper för vilka grupptillhörigheten endast Àr pÄstÄdd, har visat att undersökningsdeltagare tenderar att favorisera den grupp dom pÄstÄs tillhöra och diskriminera den grupp dom inte pÄstÄs tillhöra. 100 studenter vid Stockholms Universitet, fick svara pÄ 4 olika enkÀter i vilka pÄstods att undersökningsdeltagaren tillhörde en arbetsgrupp eller inte. Undersökningsdeltagarna fick utifrÄn en bild skatta fem egenskaper för hur dom upplevde arbetsgruppen pÄ bilden. HÀlften av enkÀterna redovisade öppet att vissa undersökningsdeltagare pÄstods tillhöra den avbildade arbetsgruppen medan andra pÄstods inte tillhöra den avbildade arbetsgruppen. Signifikant resultat erhölls som pekar pÄ att undersökningsdeltagare som pÄstÄs tillhöra en grupp generellt skattar gruppens egenskaper mer positivt Àn de som inte pÄstÄs tillhöra gruppen.