I livet sker det en socialisation gÀllande hur mÀn respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper respektive kön bör ha. En organisations kultur samt struktur ser vi som nÄgot som pÄverkar mÀnniskans fortsatta utveckling. Undersökningenhar dÀrmed utgÄttfrÄn socialisationens och organisationens pÄverkan pÄ kvinnliga ledare. Teori menar att de typiska manliga egenskaperna Àr normen för ledarskap, vilket skapar svÄrigheter för kvinnor att nÄ chefspositioner. UtifrÄn detta har vi genomfört en undersökningpÄfem kvinnliga ledare i mansdominerade organisationer, dÀr vi har sett till deras ledaregenskaper samt deras möjligheter till att utnyttja dessa.

Konsumentmarknaden har pÄ senare Är fullkomligen exploderat av nya produkter och företag, vilket gör att erbjudanden och kommunikation praktiskt taget regnar över kunderna. Detta har medfört att lojalitet har blivit ett allt viktigare begrepp för företag. Genom att företag lyckas behÄlla sina befintliga kunder, kan företaget öka sin egen lönsamhet, dÄ det Àr betydligt dyrare att attrahera nya kunder. Litteraturen menar att ett lojalitetsprogram som Àr anpassat efter kunden Àr nyckeln till att behÄlla de mest lönsamma kunderna. Lojalitetsprogrammet möjliggör för företag att kommunicera med kunderna pÄ en mer personlig nivÄ, vilket gör att kunderna kÀnner sig mer speciella och viktiga för företaget.

Prestation Àr ett dagsaktuellt begrepp, och dagens organisationer söker efter personer som klarar av att prestera pÄ en allt högre nivÄ, sÄ kallade högpresterare. Tidigare studier har i huvudsak fokuserat pÄ att beskriva högpresterare utifrÄn deras egenskaper eller utifrÄn organisationen (Pepermans, Vloeberghs & Perkisas, 2003). Dock har en förÀndring inom organisationerna skett vilket resulterat i att alltmer utav den egna HR- verksamheten lÀggs ut pÄ externa företag. Synen pÄ prestation och vad organisationen söker efter blir dÀrför avgörande för ett fortsatt samarbete mellan dessa parter. Föreliggande studie syftar till att undersöka vad som utmÀrker en högpresterare utifrÄn tre perspektiv, rekryteringskonsult, organisation och högpresterare.

Syfte: Detta examensarbete syftar till att fÄ kunskap om vad som kan bidra till ökad delaktighet för en elev mottagen i gymnasiesÀrskolan som lÀser individinkluderat inom ett nationellt program. UtifrÄn syftet har jag stÀllt frÄgestÀllningar som berör begreppet delaktighet ur olika synvinklar samt Àven hur de organiserar den vardagliga verksamheten kring eleven. Jag har Àven tittat pÄ om det gÄr att se nÄgra skillnader pÄ elevens delaktighet mellan gymnasiesÀrskolan och det nationella programmet?Teori: FÀltstudien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se i vilka sammanhang som delaktighet uppstÄr för en inkluderad sÀrskoleelev pÄ ett nationellt program inom gymnasieskolan. FÀltstudiens forskningsintresse kan dÄ beskrivas i termer av att beskriva, tolka och förstÄ hur delaktighet visar sig för eleven.Metod: Vad gÀller metod och insamling av data sÄ har inspiration hÀmtats frÄn etnografin dÄ studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod Àr deltagande observationer samt intervjuer med lÀrare och elev.Resultat: Resultatet visar att personliga egenskaper och sociala förmÄgor har stor betydelse för hur eleven upplever sig delaktig pÄ det nationella programmet.

En studie av kopparvÀvens egenskaper i kombination med ljus.A study of the copper weave characteristics, in combination with light..

Vi har uppmÀrksammat den oro som vilar över lÀrarnas arbetssituation, och valt att fördjupa oss i omrÄdet lÀrare och stress. Arbetsuppgifter som ska göras och hinnas med skapar stress, men Àven uppgifter som egentligen inte tillhör lÀraryrket. Det finns undersökningar och statistik som visar att kvinnliga lÀrare i större utstrÀckning lider av stress Àn de manliga. VÄr problemformulering lyder: Vad innebÀr stress för kvinnliga lÀrare? Anledning till detta kan man bland annat finna i att skolan reformerats och att lÀrarna inte hinner sÀtta sig in i bland annat det nya systemet, dÄ tiden Àr en bristvara.

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiskaungdomsförbund anvĂ€nder sociala medier.Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta OhlĂ©nHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssĂ€te: Högskolan i Halmstad, Sektion HĂ€lsa och SamhĂ€lleKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2009Syfte: Att förstĂ„ hur politiska ungdomsförbund anvĂ€nder sigav sociala medier.Teori: Dagordningsteorin, TvĂ„stegshypotesen,Diffusion of innovations.Metod: Som kunskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds ett explorativt förhĂ„llningssĂ€tt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehĂ„llsanalys av webbplatser.Resultat: Sociala medier Ă€r och kommer med största sannolikhetatt förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.Dock behövs en mer strategisk planering kring deras anvĂ€ndning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier Ă€rstor. Det personliga mötet Ă€r stort och ökad anvĂ€ndningav sociala medier hĂ€nger ihop med en ökad anvĂ€ndningav just personliga möten.Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Dagens organisationer anvÀnder sig allt mer av integrerade systemlösningar för att pÄ sÄ sÀtt kunna bli effektivare i sina processer (Myerson, 2001). Det finns flera orsaker som lig-ger till grund till detta, sÄ som till exempel lÀgre kostnader för organisationen, och att göra den mer konkurrenskraftig pÄ marknaden (Myerson, 2001). Fördelen med integrerade sy-stem Àr att de möjliggör för till exempel att tvÄ skilda avdelningar inom en organisation kan kommunicera med varandra, med hjÀlp av mindre eller större nÀtverk, oberoende av var de Àn befinner sig i vÀrlden. Med hjÀlp av detta sÄ kan de dela vital information, vilket kan be-hövas inom de respektive avdelningarna. DÄ de flesta organisationer pÄ ett eller annat sÀtt arbetar med kundinformation, som till exempel personnummer, sÄ mÄste det finnas nÄgon form av skydd mot bÄde yttre och inre hot.Dessa hot mot integrerade system i organisationerna leder till misstro hos kunden samtidigt som det Àven lyfter fram de problem som kan skapas av dem, vilket leder till att kunderna kan komma att frÄga sig sjÀlva om deras personliga information Àr tillrÀckligt skyddade.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om kommunens befintliga integrerade system Àr till-rÀckligt pÄlitliga nÀr det kommer till individens personliga information.För att kunna nÄ fram till ett resultat sÄ fokuserade vi arbetet pÄ hur det ser ut i praktiken, eftersom det inte finns sÄ mÄnga studier kring integrerade system och sÀkerhet rörande per-sonlig information.

DensitetsmÀtningar och permeabilitetstest enligt EN 927-5 har utförts för att studera huruvida granvirkes fysikaliska egenskaper i kombination med applicerat fÀrgsystem pÄverkar permeabiliteten. De egenskaper som studerats Àr frod- och senvuxenhet, splint- och kÀrnved samt densitet. Aktuella fÀrgsystem som studerats Àr alkyd, akrylat och linolja, vilka jÀmförts med omÄlad referens. Studien pÄvisar inget samband mellan virkets densitet och permeabilitet, bestruket eller ej. Det som istÀllet tycks pÄverka vattenabsorptionen Àr nÀrvaro av splint-/kÀrnved samt frod-/senvuxenhet.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av de tvÄ olika pensionsplaner som anvÀnds av företag, förmÄns- och avgiftsbestÀmd. Studien Àmnar undersöka om förmÄnsbestÀmda och avgiftsbestÀmda pensionsplaner skiljer sig Ät frÄn varandra i Ärsredovisningens utformning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa skillnader pÄverkar anvÀndaren. Empirin visar genom en studie av Ärsredovisningar hur pensionsplanerna redovisas i dessa. För att sedan analysera hur detta ter sig för anvÀndaren anvÀnds redovisningens kvalitativa egenskaper i kombination med vedertagna redovisningsprinciper. Analysen utvÀrderar respektive redovisningsmetod för pensionsplanerna utefter modellens kvalitativa egenskaper och principer.

Genom att undersöka hur mycket av nÄgra masteringsteknikers personliga ideal och tidigare erfarenheter, med musikalisk bakgrund och smak, som hörs frÄn masteringsprocesser av förelagda inspelningar av musik inom olika musikstilar Àr syftet att bidra med kunskap om hur mycket av de tidigare musikaliska influenserna en masteringstekniker tar med sig in i en masteringsprocess, och ses som anvÀndbar för fortsatt forskning inom ljud- och musikproduktion. Jag har lÄtit tre masteringstekniker under enskilda sessioner mastra tre ljudsekvenser, dÀr jag Àven har observerat deras tillvÀgagÄngssÀtt, utfört intervjuer och sedan pÄ egen hand granskat materialet genom att lyssna och titta pÄ deras bearbetningar av ljuden. Slutligen har jag lÄtit fem vana lyssnare bedöma och kommentera mastringarna i form av en lyssningsundersökning. UtifrÄn observationerna, samtalen och min granskning tyder resultatet pÄ att det personliga idealet och tidigare erfarenheten frÀmst hörs i mastringar utförda av personer som Àr djupt rotade i sin favoritgenre och lÄter de idealen och arbetsmönstren Àven pÄverka mastringar inom frÀmmande musikstilar.  .

Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur IFRS 3 och IAS 36 pÄverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill pÄverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet Àr Àven att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien Àr genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen Àr gjorda utifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd pÄ data frÄn litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

SyfteSyftet har varit att undersöka hur lÀrare hanterar konflikter inom Àmnet Idrott och hÀlsa i Är fyra och fem. FrÄgestÀllningarna var följande: Vilka Àr de vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever i Àmnet Idrott och hÀlsa? Hur gör lÀrarna för att förebygga konflikter mellan elever i Àmnet Idrott och hÀlsa? Hur gör lÀrarna för att hantera konflikter mellan elever i Àmnet Idrott och hÀlsa? Vad styr lÀrarnas agerande vid hanterandet av elevernas konflikter i Àmnet Idrotts och hÀlsa?MetodEmpiriska data har insamlats genom intervjuer av tre idrottslÀrare samt tio observationer av deras undervisning i totalt fyra klasser i Är fyra och fem under tvÄ veckors tid.ResultatDe vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever Àr princip- (fusk, retsamhet mm), objekt- (oenigheter om personer), individ- (olikheter i personliga referensramar och egenskaper) och situationsrelaterade (missförstÄnd).I ett lÄngsiktigt perspektiv förebygger idrottslÀrarna konflikter genom att i sitt ledarskap vara tydliga, konsekventa och principfasta avseende beteendemÀssiga regler och attityder som rör respekt för andra mÀnniskor. PÄ kort sikt förebygger idrottslÀrarna konflikter genom att tÀnka igenom organisationen av undervisningen, bl.a. avseende lÀmpliga lagindelningar, val av pedagogiska regler samt genom att vara tydliga vid regelgenomgÄngar.IdrottslÀrarna hanterar konflikter genom att avbryta konflikten ifrÄga, vid behov ge de inblandade eleverna viss tidsfrist samt dÀrefter reda ut problemet genom att tillsammans med eleverna lyssna pÄ vars och ens uppfattning av situationen.

Det visades att patienter som Àr delaktiga i sin vÄrd ocksÄ har möjlighet att pÄverka sin situation. Studier belyste vikten att sjuksköterskan ger patienten möjlighet att vara delaktig i sin vÄrdprocess. NÀr sjuksköterskan gav patienten otillrÀcklig eller dÄligt anpassad information blev individens möjlighet att vara delaktig försÀmrad. Syftet med studien var att belysa faktorer som sjuksköterskan anser inverkar pÄ patientens delaktighet i vÄrdprocessen. Studien var en kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor.