Under sommaren förekommer mÄnga tÀvlingar utomhus pÄ grÀsbanor inom mÄnga olika hÀstsporter. Flera faktorer, till exempel fukthalten i en grÀsbana, pÄverkar banans dÀmpande egenskaper, vilka i sin tur pÄverkar skadefrekvensen. En hÀst ben utsÀtts för stora belastningar nÀr den springer fort eller hoppar högt och dÄ Àr det viktigt att underlaget har bra stötdÀmpande egenskaper för att minska risken för skador. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av litteraturstudier beskriva faktorer som pÄverkar stötdÀmpningsegenskaper i grÀsbanor och att i praktiken testa nÄgra olika metoder att mÀta en grÀsbanas kondition samt hur den pÄverkas av regn/bevattning. De metoder som anvÀndes var fallhejare, Going-stick, penetrometer och markfuktmÀtare. I de praktiska försöken uppmÀttes tre stycken rutor pÄ vardera 2x5 m, som mÀrktes upp tydligt pÄ Flyinges grÀstÀvlingsbana.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som tidigare viktminskningskunder pÄ Itrim upplever vara avgörande för att lyckas med en varaktig beteendeförÀndring inom kost och motion. Syftet besvarades utefter följande frÄgestÀllningar:Vilka personliga faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförÀndring?Vilka sociala faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförÀndring?Vilka miljömÀssiga faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförÀndring?MetodValet att göra en kvalitativ intervjustudie grundar sig pÄ att det Àr deltagarnas subjektiva upplevelser som anses relevanta för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar. DÄ deras upplevelser granskas utifrÄn Social Cognitive Theory har studien en deduktiv ansats. Sju kvinnor intervjuades och alla Àr fortfarande kunder hos Itrim, som motionskunder.

Goodwill Àr en immateriell tillgÄng som funnits inom redovisningen de senaste hundra Ären. Hur goodwill ska behandlas diskuteras flitigt av forskare och yrkesverksamma. FrÄn och med 2005 beslutade EU att alla noterade företag i unionen skulle följa IASB:s standarder vid upprÀttandet av sin koncernredovisning. Med de nya reglerna följde att goodwill ska vÀrderas till verkligt vÀrde och Ärligen testas för nedskrivningsbehov. Denna vÀrderingsmetod innehÄller subjektiva bedömningar av företagsledningen, vilket krÀver transparens av företagen i sin redovisning av koncerngoodwill med information om hur nedskrivningsprövningen har utförts.

Effektiv konflikthantering ?r en central del av polisyrket, d?r b?de yrkesm?ssiga krav och personliga egenskaper p?verkar hur konflikter uppfattas och hanteras. Tidigare forskning ger st?d ?t att personlighetsdrag kan ha en inverkan p? konflikthanteringsstrategier. I denna explorativa studie unders?ktes sambandet mellan personlighetsdrag, med fokus p? samvetsgrannhet, och preferenser f?r konflikthanteringsstrategier hos svenska polisstudenter.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters andliga lidande. En kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design valdes och data insamlades genom intervjuer med sjuksköterskor inom onkologisk vÄrd. Semistrukturerade frÄgor anvÀndes och data analyserades genom latent innehÄllsanalys, med inspiration av Granheim & Lundman (2003). Resultatet presenteras i kategorier och subkategorier som beskriver förutsÀttningar men ocksÄ vilka hinder som finns för att lindra andligt lidande. FörutsÀttningar och hinder kan förklaras som inre och yttre och beskriver sjuksköterskans personliga egenskaper och förmÄgor samt arbetsgruppen och organisationen.

Syftet med vÄr undersökning Àr att titta nÀrmare pÄ diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att fÄ en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrÄn denna struktur föra fram sina personliga tankar, Äsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade pÄ olika stÀllen i VÀsterbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val dÄ vi ville fÄ ett bredare perspektiv angÄende diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebÀra bÄde för- och nackdelar beroende pÄ hur de vuxna i barnets omgivning vÀljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Med Internet kom de sociala medierna, vilka har fÄtt en stor betydelse för mÀnniskans sociala interaktion. HÀr ges utrymme att inte bara lÀsa och sprida information, utan ocksÄ dela och skapa innehÄll tillsammans med andra. MÀnniskans förhÄllande till kommunikation har sÄledes förÀndrats och de sociala medierna öppnar för möjligheten att i större utstrÀckning pÄverka hur vi gestaltar oss sjÀlva och framhÀver vÄr identitet, nÄgot som i modern tid blir allt viktigare dÄ individer mÄste sÀrskilja sig frÄn mÀngden för att lyckas sÀlja in sitt personliga varumÀrke.Studien Àmnar att med ett kvalitativt angreppssÀtt utreda hur det personliga varumÀrket pÄverkas av anvÀndandet av det sociala mediet facebook. Hur mycket kryddas personliga framstÀllningar för att verka mer spÀnnande och Àr framstÀllningen en spegelbild av verkligheten eller rent av skapandet av ett bÀttre jag? Syftet Àr att undersöka hur ungdomar anvÀnder sig av facebook för att utveckla sitt personliga varumÀrke och analysen kommer vila pÄ fokusgruppsintervjuer dÀr mÄlet Àr att ta reda pÄ hur de anvÀnder sig av sprÄk och bilder för att forma och skapa sin identitet.

AbstractI denna studie kommer vi undersöka hur maskuliniteter framstÀlls i utvalda exempel frÄn tidningen King of Sweden. Vi vill besvara vÄra frÄgestÀllningar kring hur maskuliniteter uttrycks i de utvalda bild- och textexemplen frÄn King och vilka uttryck och egenskaper som kan uttolkas tillhöra dessa. Vidare undrar vi om nÄgon av dessa maskuliniteter kan tolkas som en föredragen och dominerande maskulinitetstyp tack vare de egenskaper och vÀrden den representerar. Slutligen vill vi se till tidningens presenterade stadgar om förutbestÀmt uttryck och innehÄll för att undersöka hur vÀl dessa stÀmmer in i de text- och bildexempel som vÀljs ut.För att försöka besvara frÄgestÀllningarna söker vi efter mönster i bild och text ur ett flertal nummer av tidningen. Dessa mönster tolkar vi som exempel pÄ uttryck av tidningens sÀtt att framstÀlla maskulinitet, dÀr vi ser om samma typ av egenskaper eller uttryck Äterkommer i flertalet nummer.

FörtalsbestÀmmelsen har sett likadan ut sedan brottsbalkens tillkomst Är 1962. Emellertid har samhÀllet förÀndrats avsevÀrt sedan dess, inte minst genom internets intÄg i vÄr vardag. Idag sker en stor del av den mellanmÀnskliga kommunikationen pÄ olika sociala medier, vilka ofta fungerar som en parallell vÀrld. Med detta följer nya typer av problem för den personliga integriteten och nya former för hur förtalsbrottet gestaltar sig, nÄgot som har skapat vissa tillÀmpningssvÄrigheter. Uppsatsen visar att domstolarna har försökt att möta de ökade integritetshoten genom att göra extensiva tolkningar av förtalsparagrafen.

Betong Ă€r ett byggnadsmaterial som anvĂ€nds i stor skala i byggbranschen. Över hela vĂ€rlden pĂ„gĂ„r kontinuerlig forskning för att förbĂ€ttra betongens egenskaper för olika Ă€ndamĂ„l. De ingĂ„ende delmaterialen i betongen har stor inverkan pĂ„ hĂ„llfasthets- och vĂ€rmeutveckling, vilka Ă€r mycket viktiga egenskaper för den hĂ€rdande betongen. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudier, laboratorieförsök, kursundervisning och datainsamling av genomförda mĂ€tningar. UtifrĂ„n erhĂ„llna mĂ€tresultat har utvĂ€rdering genomförts för beskrivning av hĂ„llfasthets- och vĂ€rmeutveckling för totalt fem betongrecept, som tagits fram av Betongindustri AB i Stockholm.

Det nord-australiska pama-njungansprÄket djambarrpuy?u har studerats med avseende pÄ finita egenskaper. Det gÄr att pÄstÄ att det finns en finithetsdistinktion i djambarrpuy?u eftersom det finns satser som kan uttrycka vissa egenskaper (t ex tempus, modus, aspekt och nominativt/ergativt subjekt) samtidigt som det finns satsliknande konstruktioner som inte kan uttrycka detta. Ett möjligt samband mellan finita kriterier i djambarrpuy?u Àr förmÄga att fungera som talhandling och förmÄga att overt kunna uttrycka nominativt/ergativt subjekt, men detta behöver studeras nÀrmare.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att studera blivande psykoterapeuters motiv att utbilda sig till psykoterapeuter och att undersöka om de angivna                      motiven skiljer sig Ät beroende pÄ grundutbildning och val av teoretisk inriktning pÄ studierna. Studien genomfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr deltagarna i undersökning fick svara pÄ öppna frÄgor om motiv som fÄtt dem att söka psykoterapeututbildningen samt gradera hur deltagarna stÀmde in i ett antal tÀnkbara motiv att vÀlja att utbilda sig till psykoterapeut. Med en kvalitativ ansats och genom att företa en induktiv analys av resultatet kunde tretton temakategorier som motiverar att vÀlja psykoterapeutyrket upptÀckas; ökad kunskap, ökad kompetens och bÀttre behandlingsresultat, personligutveckling/personliga egenskaper, karriÀr/arbetslivssituation, autonomi, status/ekonomi, att komma vidare i en yrkesroll,legitimation/legitimitet, pÄverkan av en signifikant person eller litteratur,altruism, försvar och egna svÄrigheter, förvÀntade belöningar samt ökad tryggheti arbetet. Blivande psykoterapeuter med psykodynamisk eller relationell inriktning angav i större utstrÀckning motiv som kunde relateras inre konflikter och svÄra erfarenheter i livet Àn vad dem med kognitiv                       beteendeterapeutisk inriktning gjorde..

AnstÀllningsotrygghet Àr ett fenomen som under de senaste Ärtiondena har fÄtt en ökad utbredning pÄ grund av att organisationer gör stora nedskÀrningar och förÀndringar. Konsekvensen kan bli att upplevelsen av anstÀllningsotrygghet uppstÄr. I dag genomgÄr vÀrlden en global lÄgkonjunktur med följden att arbetslösheten förvÀntas öka. Flera studier har tidigare undersökt begreppet anstÀllningsotrygghet men pÄ populationsnivÄ i Sverige Àr Àmnet fortfarande outforskat. Syftet med studien var dÀrför att pÄ populationsnivÄ identifiera vilka grupper som har högre risk att drabbas av anstÀllningsotrygghet Àn andra.

Syftet med vÄr undersökning Àr att titta nÀrmare pÄ diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att fÄ en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrÄn denna struktur föra fram sina personliga tankar, Äsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade pÄ olika stÀllen i VÀsterbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val dÄ vi ville fÄ ett bredare perspektiv angÄende diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebÀra bÄde för- och nackdelar beroende pÄ hur de vuxna i barnets omgivning vÀljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsÀtta musicera Är efter Är. Fokus ligger vid blÄsorkestern och blÄsinstrumentalister, de Àldre instrumentalisterna i orkestern. Studien Àr avgrÀnsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, frÀmst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hÄlla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer vÀxt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger pÄ faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka KÀllner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.