Syftet med denna studie var att belysa vad arbetsgivare kan göra för att minska stressen hos den enskilde individen och pÄ sÄ sÀtt ocksÄ minska ohÀlsotalen. Ett antal forskares syn pÄ stress har studerats för att fÄ fram vilka faktorer som har betydelse för den enskilde individens psykosociala arbetsmiljö. En enkÀtundersökning genomfördes för att mÀta vilka faktorer som framkallar upplevd stress hos individen. VÄr utgÄngspunkt bestod till stor del av Karaseks krav och kontrollmodell. De faktorer som mÀttes i enkÀten var individens upplevda kontroll, krav, sociala stöd, personliga egenskaper och tekniskt informativt stöd.

PÄ sistone har allt mer kritik riktats mot forskning inom klassificering. Trots att forskningen har resulterat i en uppsjö av klassificeringsmetoder finns det de som menar att den har varit ett misslyckande och pekar pÄ det faktum att ingen klassificeringsmetod anses vara systematiskt bÀttre Àn den andra eller ens rena gissningar. Detta leder till att valet av klassificeringsmetod i mÄnga fall vilar pÄ individuella preferenser snarare Àn pÄ vetenskaplig grund. Enligt litteraturen bottnar detta faktum i ett underliggande samband mellan det optimala valet av klassificeringsmetod och egenskaperna som karaktÀriserar datamaterialet.Uppsatsen tar avstamp frÄn denna problematik och syftar till att undersöka kopplingen mellan det optimala valet av klassificeringsmetod och datamaterialets egenskaper. Denna intention uppnÄr vi genom att tillÀmpa logistisk regression, elastic net och boosting tillÀmpat pÄ klassificeringstrÀd pÄ sex verkliga datamaterial med varierande statistiska egenskaper.Resultatet visar att den relativa klassificeringsförmÄgan varierar med datamaterialen.

SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

Syftet med uppsatsen Àr att studera de tvÄ huvudkaraktÀrerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i sÄ fall hur deras egenskaper Àr formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de pÄverkas av att röra sig mellan olika samhÀllsklasser. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr att det inte enbart gÄr att analysera en maktordning utan att Àven ta hÀnsyn till andra maktordningar.Jag har utgÄtt ifrÄn Maria Nikolajevas uppstÀllning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar bÄde förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktÀrernas egenskaper Àr mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan frÄn överklassen sÀtter större vÀrde pÄ sig sjÀlv, medan pojken frÄn underklassen vÀrderar sig sjÀlv lÀgre. Hon har Àven haft tillgÄng till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte Àr lika trÀnad som hon Àr och dÀrmed mer kÀnslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.KaraktÀrerna pÄverkas av möten med andra klasser pÄ sÄ sÀtt att de omvÀrderar synen pÄ sig sjÀlva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..

Strid i bebyggelse Àr en del av nutidens krigsföring. Uppsatsen handlar om vilka fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse, vilka fysiska krav som stÀlls pÄ en stadsskyttesoldat samt hur man som plutonchef kan lÀgga upp trÀningen för sina soldater sÄ att de nÄr dessa krav, hur man kan hantera skador samt skapa motivation.Syftet med denna uppsats Àr, att identifiera de fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse, eventuella brister i de nuvarande sÀrskilda kraven kopplat till tjÀnstens stridsmiljö och uppgifter, föreslÄ en utveckling av dessa krav samt föreslÄ ett periodiserat trÀningsprogram som kan möjliggöra att nÄ dessa krav för att pÄ ett enkelt sÀtt fungera som ett stöd till en officer som Àr ansvarig för den fysiska utvecklingen i en stadsskyttepluton.Uppsatsen avsÄg att undersöka hur ett periodiserat trÀningsprogram kan se ut genom att identifiera och beskriva de fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse. DÀrigenom erhölls slutsatser som kunde nyttjas för att föreslÄ ett periodiserat trÀningsprogram.Uppsatsens resultat kan sammanfattas pÄ följande sÀtt: Stadsskyttestriden Àr intensiv och omvÀxlande i en förÀnderlig och ofta olÀndig miljö och terrÀng.Striden krÀver en soldat med god kondition och förmÄga att tempovÀxla. Genom att höja de krav som idag stÀlls pÄ stadsskyttesoldater och inrikta dem nÀrmare tjÀnstens verklighet, medför en mÄlinriktad trÀning, bÀttre motivation samt ett bÀttre slutresultat. PÄ detta sÀtt kan vi fÄ fram fler soldater som orkar göra rÀtt under striden.

Syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ vilka egenskaper som framtidens ledare kommer att behöva inom den kommunala sektorn, men ocksÄ om det finns eventuella förutsÀttningar som mÄste förÀndras för framtidens ledare. Tio intervjuer genomfördes med personer pÄ ledande positioner inom fyra kommuner i Mellansverige. UtifrÄn detta sammanstÀlldes intervjumaterialet, och ur detta framkom tre övergripande huvudomrÄden organisation, egenskaper och framtid som sen utmynnade i ett antal ledord. Mot dessa tolkades teorier i ett försök att koppla de till det framtida ledarskapet. Slutsatsen Àr att det inte finns bara en teori att förhÄlla sig till, utan det gÀller att kunna hantera kontexten och förutsÀttningarna, och utifrÄn den kunna anpassa sig.

VÄrt syfte Àr att undersöka om gott chefskap passar in pÄ teorins definitioner av ledarskap eller management eller en kombination av de bÄda.Uppsatsen Àr av kartlÀggande och hypotesskapande karaktÀr och en kvalitativ metod har anvÀnts för att insamla, studera och analysera data. PrimÀrdatan bestÄr av intervjuer med vd/ledare och ledda pÄ fem större företag verksamma i Sverige samt sex intervjuer med rekryteringskonsulter som enligt vÄr definition tillhör experternas perspektiv. PrimÀrdatan innefattar Àven tre intervjuer med inom Àmnet verksamma forskare och docenter pÄ Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. SekundÀrdatan utgörs av vetenskapliga artiklar samt litteratur som behandlar Àmnet ledarskap och management.Utredningen visar en klar övervikt för de egenskaper som teorin karaktÀriserar som ledarskap. I sju av tio fall nÀmner respondenterna ledarskapsegenskaper, och bara i tre av tio fall anger de att nÄgon som leder och ansvarar för verksamheter bör Àgna sig Ät uppgifter som tillhör management.

Med terrordĂ„det i New york den 11 september 2001 och USA: s deklarerade krig mot terrorismen, styrdes den globala utvecklingen om dĂ€r övervakning tenderar att bli alltmer accepterat. Kritiker varnar för att de övervakningssystem som utvecklas riskerar att leda mot ett framtida övervakningssamhĂ€lle, dĂ€r stora grupper av medborgare riskerar att fĂ„ sitt integritetsskydd i det nĂ€rmaste upphĂ€vt.Denna studie undersöker dĂ€rför om den internationella terrorismen efter den 11 september lett till en ökad övervakning som pĂ„ sikt kan hota den personliga integriteten i Sverige.Studien kan inte pĂ„visa en ökad övervakning efter den 11 september, men visar dĂ€remot pĂ„ en del andra resultat. Även om det inte gĂ„r att pĂ„visa en ökad övervakning sĂ„ visar den Ă€ndĂ„ pĂ„ att terrorismen Ă€r ett hot mot den personliga integriteten. Den visar Ă€ven pĂ„ att Sverige inte kan neka till eventuella krav pĂ„ ökad övervakning pĂ„ grund av medlemskap i olika sammanslutningar..

Helsingborg Àr en dynamisk stad som utvecklas och expanderar enormt. Befolkningen ökar stÀndigt, handeln blomstrar och mÄnga har en positiv uppfattning av staden. Den har en mÀngd bra egenskaper och ett rikt nöjesutbud. Helsingborg kan emellertid upplevas som en hemlig stad eftersom det i princip bara Àr de boende som kÀnner till vad som erbjuds. För mÄnga andra kan stadens egenskaper förbli dolda.

Sammanfattning Titel: Den personliga bankmannens betydelse för kundnöjdheten Författare: Mattias Berg, Jerker Olsson och Michael Persberg Handledare: Thomas A Michel Kurs: Kandidatarbete, Företagsekonomi Problem: Inom den finansiella sektorn har grÀnserna mellan olika finansiella institut blivit mindre skarp, vilket resulterat i ökad konkurrens. Bankerna har dÀrför valt att, genom relationsmarknadsföring och personlig marknadsföring, strategiskt utveckla lÄngsiktiga relationer med kunderna. Genom att etablera relationer med kunderna Àmnar bankerna förbÀttra kundnöjdheten, vilket lÄngsiktigt leder till minskad kundomsÀttning och ökad lönsamhet. Följaktligen har kundrelationen utvecklats till en konkurrensavgörande faktor. I utvecklandet av dessa kundrelationer Àr kundkontakten betydelsefull och dÀrför Àr den personliga bankmannens roll central.

Opportunism och opportunistiska beteenden framstÀlls som negativa beteenden som Àr svÄra att identifiera. Det leder till risk och osÀkerhet i relationer samt transaktioner. OsÀkra förutsÀttningar skapar misstro och tar sig uttryck i transaktionskostnader för att styra opportunism. Personliga relationer och förtroenden uppfattas som alternativa metoder för att styra opportunism och opportunistiska beteenden. För att styra personliga relationer med avsikt att hantera opportunism Àr medvetenhet och erfarenhet centrala begrepp.

Bakgrund: Triagesystem anvÀndes för att identifiera allvarligt sjuka frÄn mindre sjuka pÄ akutmottagningar. En snabb och adekvat behandling var viktig för en god patientsÀkerhet. En sjuksköterskas felbedömning kunde ge allvarliga konsekvenser för en patient och andra vÄrdsökande. Syfte: Att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskan i sitt triagearbete pÄ akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 18 resultatartiklar inkluderades.

Dagens verklighet bestÄr för de flesta företag av en alltmer förÀnderlig omvÀrld med ökade kommunikationsmöjligheter. Detta medför Àven en ökad konkurrens vilket i sin tur medför att arbetsklimatet pÄ företagen blir allt tuffare, för sÄvÀl de anstÀllda som ledningen och dess VD. Det har under det gÄngna Äret skrivits mycket i dagspressen samt i affÀrstidningar om det hÄrda arbetsklimatet som rÄder inom nÀringslivet idag. Genom dessa marknadsförhÄllanden sÄ blir byten av VD:ar en vanlig företeelse för dagens företag. Det talas om att vara rÀtt man pÄ rÀtt plats vid rÀtt tillfÀlle.

Studien berör samspelet i lÀrare-elevrelationen och har ett socialpsykologiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieelever ser pÄ relationen till sina lÀrare, bÄde sÄ som de upplever att den Àr och sÄ som de önskar att den skulle kunna vara. Det Àr sÄledes gymnasieelevers uppfattningar som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet har genomförts genom en djupare litteraturstudie dÀr olika faktorer som pÄverkar samspelet har belysts, bÄde ur ett lÀrare- och elevperspektiv. DÀrtill har Ätta gymnasieelever intervjuats.

Meditation, med ett ursprung frÄn yoga, har blivit allt vanligare i friskvÄrden mot fysiska stressymptom exempelvis för att minska muskelspÀnningar men Àven som ett verktyg för den egna personliga utvecklingen. Samtidigt som forskningsresultat visar pÄ meditationens betydelse för fysisk kropp och det mentala finns rapporter frÄn forskare som varnar för överdriven tilltro till undersökningar som inte verifierats eller varit undermÄliga. Uppsatsens syfte har varit att studera meditation utifrÄn jungianskt och klassisk yogafilosofiskt perspektiv. Med detta som bakgrund har en intervjuundersökning gjorts för att fÄ meditationsutövares svar pÄ frÄgor om varför de börjat meditera, vilken effekt pÄ den fysiska och mentala kroppen man upplever i samband med meditation och hur man vill beskriva meditationens betydelse för sin personliga utveckling. Metoden som anvÀnts Àr inspirerad av fenomenografi.