Syftet med denna studie har varit att undersöka personliga assistenters arbetsmiljö inom privat och offentlig verksamhet, utifrÄn ett personalperspektiv. I studien ingick sex personliga assistenter. Fyra inom tvÄ olika offentliga verksamheter och tvÄ inom privat verksamhet. Den datainsamlingsmetod som har anvÀnts Àr intervjuer, det empiriska materialet presenteras i studiens analysdel dÀr empirin stÀlls emot teori. I empirin framkom bland annat personliga assistenters upplevelser av arbetsmiljö, anstÀllning och om yrket.

Det blir i slutet av sin utbildning naturligt att en börjar fundera över hur det första jobbet efter utbildningen ska förvÀrvas. Av den anledningen ansÄgs det intressant att ta reda pÄ vad rekryterarna pÄ rederierna baserar sina beslut pÄ vid anstÀllning av styrmÀn. Syftet med denna undersökning blev dÀrför att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr mest avgörande nÀr en nyexaminerad sjökapten söker jobb som juniorstyrman. För att fÄ en djupare bakgrundsförstÄelse för Àmnet söktes det efter tidigare arbeten angÄende rekrytering av juniorstyrmÀn. Efter det kunde nÄgra faktorer uteslutas och nÄgra faktorer var i behov av att undersökas vidare.

I den ha?r uppsatsen fo?rses la?saren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team besta?ende av Generation Z. Vi fokuserar pa? dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur fo?ljande perspektiv; fo?rtroende, o?msesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifra?n va?r litteraturgenomga?ng formulerar vi tva? hypoteser; 1) att nationella kulturer ha?ller pa? att fo?ra?ndras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera la?ngre, vilka vi underso?ker genom en kvantitativ enka?t som skickats ut till studenter fra?n hela va?rlden.Va?rt resultat visar pa? att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa omra?den, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande a?r na?rvarande na?r det kommer till fo?rtroende och o?msesidigt beroende.

?Vad hÀnde med personlighetstesten??En kartlÀggning av vilka urvalsmetoder rekryterare lÀgger vikt pÄMartina GustavssonAtt finna rÀtt man till rÀtt plats innebÀr att hantera mÀnskliga resurser med bra metoder för att identifiera rÀtt medarbetare. För att undersöka vilka urvalsmetoder rekryterare lÀgger vikt pÄ genomfördes en enkÀtundersökning med 43 rekryterare. Resultatet visade att rekryterarna lade mest vikt pÄ intervju som anvÀndes av en stor andel rekryterare i deras bedömning av arbetssökande medan minst vikt lades pÄ test som anvÀndes av en mÄttlig andel. Resultatet visade en diskrepans mellan hur viktiga rekryterarna sade att personliga egenskaper var och vilken vikt de lade vid test.

I denna uppsats studeras betalningsviljan för smÄhusrelaterade egenskaper i Stockholm, Göteborg och Malmö för tidsperioden 1994-1996. Med en hedonisk prisekvation estimeras elasticiteter för ett antal smÄhusrelaterade egenskaper. Exempel pÄ smÄhusrelaterade egenskaper Àr boyta, tomtyta, avstÄnd till kommunaltcentrum och förekomst av bastu. Studiens syfte Àr att jÀmföra om betalningsviljan för smÄhusrelaterade egenskaper skiljer sig mellan storstadsregionerna. Resultaten visar att betalningsviljan för smÄhusrelaterade egenskaper varierar mellan regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

NÀr det idag har diskuteras om att kunna sÀkra jobben har individens anstÀllningsbarhet Äsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav pÄ flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. AnstÀllningsbarhet har kopplats bÄde till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som inverkar pÄ hur anstÀllda uppfattar sin egen anstÀllningsbarhet. Intervjuer har gjorts med Ätta lagledare pÄ ett företag, följt av tematisk analys av materialet.

Jeppsson, M (2008) Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhÄllanden- utbildning, stöd och en bra chef.C-uppsats, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i GÀvle. Personlig assistent Àr ett yrke som funnits sedan 1994 och sedan dess har de personliga assistenterna blivit fler för varje Är. Det Àr ett yrke dÀr personliga egenskaper bedöms viktigare Àn utbildning. Syftet med den hÀr studien var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocesser uppfattas pÄverka personliga assistenters uppfattning om arbetsförhÄllandena. Undersökningen har inspirerats av en fenomenografisk ansats och intervjuer har anvÀnts för insamlandet av data. Intervjuerna har lyssnats pÄ ett antal gÄnger och dÀrefter transkriberats för att analyseras.

Syftet med undersökningen Àr att belysa motivationsskapande ur ett lÀrarperspektiv och hur lÀraren kan agera för att motivera eleverna. Undersökningen Àr ett försök att komma Ät den tysta kunskap som mÄnga lÀrare besitter inom detta omrÄde. Forskningsstrategin Àr kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom personliga, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lÀraren mÄste besitta en mÀngd egenskaper för att kunna vara en bra motivatör.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vad arbetsgivarna anser Ă€r betydelsefullt hos de arbetssökande vid rekrytering av personal. Fokus ligger pĂ„ den arbetssökandes sociala och formella kompetens och pĂ„ det personliga intryck den arbetssökande ger. Vilken betydelse har det personliga intryck som arbetsgivaren fĂ„r av den arbetssökande? Vilken form av kompetens Ă€r enligt arbetsgivarna viktigast vid urvalet av arbetssökande? Är formell kompetens underordnat den arbetssökandes personliga egenskaper? Vilka arbetssökande prioriteras nĂ€r de har likvĂ€rdiga formella meriter? Vilken funktion har tester? Intervjuer har gjorts med fyra personer pĂ„ en socialförvaltning och fyra pĂ„ ett privat företag i stĂ„lbranschen. Det mest betydelsefulla pĂ„ socialförvaltningen Ă€r social kompetens och personliga egenskaper.

LKAB anvÀnder i rekryteringssammanhang personlighetstest i syfte att om möjligt förutsÀga hur kandidater agerar vid givna situationer i det framtida arbetet som produktionschef. Företaget anvÀnder Temperament and Character Inventory (TCI) och kÀnner sig inte tillfredsstÀllda med detta, dÄ kandidaternas personliga egenskaper uppfattas annorlunda vid anstÀllningsintervjun Àn vad testet visar. PÄ uppdrag av LKAB har olika personlighetstest analyserats och jÀmförts mot LKAB:s kravspecifikation pÄ produktionschefer. Genom intervjuer med HR-advisors pÄ LKAB samlades information in om produktionschefernas personliga egenskaper, LKAB:s rekryteringsprocess och om personlighetstestet. Med utgÄngspunkt frÄn företagets kravspecifikation för produktionschefer jÀmfördes personlighetstesten Gordon Personal Profile Inventory, NEO Personality Inventory-Revised, Hogan Personality Inventory, Sixteen Personality Factor och Temperament and Character Inventory med hjÀlp av en litteraturstudie.

Denna undersökning riktades mot att studera motivation hos elit- och motions handbollsspelare, vad som kÀnnetecknar motivationen hos respektive grupp. Vidare var syftet med studien att undersöka  personliga egenskaper och motiv till idrottsdeltagande samt studera eventuella samband mellan personlighets egenskaper och motiv till idrottsdeltagande mellan grupperna. Urvalet bestod av elit- (n= 47) samt motionÀrs (n= 54) handbollsspelare. Totala antal deltagare uppstod till 101 stycken spelare. Deltagarna var av bÄde manligt och kvinnligt kön fördelade pÄ ett herrlag samt sex damlag, dÀr tre lag spelar i handbollens högsta serie (elitserien) och fyra lag i lÀgre divisioner (division tre och fyra).

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur en enskild arbetsgivares platsannonser förÀndrats under de senaste 25 Ären, sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt. I min studie ingÄr 53 platsannonser frÄn myndigheten Svenska institutet (SI). Det Àr samtliga utlysningar frÄn 1986, 1996, 2006 och 2011. Genom att göra textanalyser studerar jag dels platsannonsernas sprÄkinterna egenskaper och förÀndringar, dels vilka externa samhÀlleliga faktorer som pÄverkat innehÄll och utformning.En platsannons bestÄr av flera komponenter. Min undersökning utgÄr frÄn den indelning av en platsannons i maximalt Ätta komponenter som sprÄkforskaren Karin Helgesson redovisar i sin avhandling frÄn 2011.

Relationen mellan sjusköterska och patient finns alltid med i omvÄrdnadsarbetet. I bakgrunden definieras begreppet relation och ett historiskt perspektiv pÄ vÄrdrelationen ges, hÀr beskrivs Àven de förutsÀttningar som krÀvs för en vÄrdrelation och Travelbees och Martinsens syn pÄ vÄrdrelationen. Syftet med litteraturstudien var att utifrÄn sjuksköterskans respektive patientens upplevelser beskriva vad som utmÀrker en god vÄrdrelation. Tretton kvalitativa artiklar analyserades utifrÄn en induktiv ansats. Det som framkom i resultatet utmÀrka en god vÄrdrelation var personliga egenskaper, kompetens, professionellt förhÄllningssÀtt och ömsesidighet.

Sjuksköterskans arbete styrs av lagar och förordningar. OmvÄrdnad krÀver en beslutsprocess dÀr mÄnga olika delar samverkar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som pÄverkade sjuksköterskans beslutsfattande i omvÄrdnadssituationen, fjorton vetenskapliga artiklar ingick i studien. Ett stort antal faktorer pÄverkade sjuksköterskans beslutsfattande och de grupperades under följande kategorier: Erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper, konsultation och kommunikation, arbetsförutsÀttningar och klinisk observation. Sjuksköterskan anvÀnde sin egen och kollegors erfarenhet i beslutsfattandet och personliga egenskaper pÄverkade.

Syftet med denna uppsats var att underso?ka om det finns skillnader och i sa?dana fall vilka skillnader pa? reklamannonser fo?r hudva?rdsprodukter i livsstilstidningar som sa?ljs i Sverige, fo?r kvinnor respektive ma?n. Jag har gjort en retorisk inneha?llsanalys av totalt tolv annonsbilder. De teorier jag utga?tt ifra?n a?r genus, retorik och media- marknadskommunikation.