Studien handlar om rekryteringsprocessens förfarande, där den huvudsakliga frågeställningen är "Hur synliggörs potentiella medarbetares kapaciteter i rekryteringsprocessen?". Studien syftar till att lyfta fram hur rekryterare bär sig åt för att synliggöra de potentiella medarbetarnas förmågor och personliga egenskaper, och hur de vet vad som är väsentligt att lyfta fram för en viss tjänst. Ytterligare fågeställningar jag har är: "Hur kan rekryteraren veta vilka egenskaper som ska belysas?", "Hur går rekryteraren till väga för att synliggöra specifika kapaciteter?" och "Kan rekryterarens personliga värderingar påverka rekryteringsförfarandet?".

I en förändrad försvarsmakt där officerarna inte längre alltid har störst erfarenhet förändras också relationerna mellan soldaterna och officerarna. Erfarna soldater innebär att officeren måste förändra sitt sätt att instruera, leda, trupputbilda och truppföra. Hur tar soldaterna emot den kunskap som lärs ut av officeren? Gör det skillnad ifall officeren gjort utlandstjänst? Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens nya organisation bestående av anställda soldater skapa förståelse för anställdas soldater tillit till officerare med och utan erfarenhet av utlandstjänst. Enkätundersökning nyttjades som tillvägagångssättet för att undersöka huruvida soldater känner mer tillit till officerare som gjort utlandstjänst och i så fall varför, 79 soldater från olika förband valde att svara på enkäten.

Syftet med min uppsats var att undersöka kulturskolechefers uppfattning om vad chefskompetenskan vara och jämföra det med vad som söks i rekryteringsannonser. Undersökningen genomfördesenligt den kvalitativa metoden genom semistrukturerade intervjuer av sex chefer för kulturskolor.Deras berättelser jämförde jag sedan med senaste årets rekryteringsannonser. Genom att bland annatkategorisera datamaterialet kunde jag identifiera olika typer av kompetenser som jag sedan kundejämföra på olika vis. Huvudkategorierna var; utbildning som kompetens, erfarenhet som kompetens,kunskap som kompetens och personliga egenskaper som kompetens. Den sistnämnda kategorindelade jag ytterligare in i underkategorierna; relationsskapande egenskaper, ledande egenskaper ochvisionära egenskaper.

Målet med denna studie var att i ett första steg undersöka om sociala egenskaper förekom i arbetsannonser och därmed vilken vikt som lades vid dem i den inledande rekryteringsprocessen. Efter en granskning av 80 olika annonser gick det att utläsa ett medelvärde på 1,4 sociala egenskaper per annons. Det som ansågs viktigast var att personen hade lätt för att samarbeta och kunde leverera bra kundservice. I ett andra steg genomfördes en studie för att utröna om antalet sociala egenskaper i en annons påverkar de sökande. 24 studenter fick granska tre annonser formade för detta tillfälle med olika egenskaper efterfrågade.

Syftet är att undersöka intresset för komplettering av gymnasiebetyget för de yrkesförberedande programen med ett sammanfattande omdömesbetyg baserat på personliga,teoretiska och yrkesmässiga egenskaper/kunskaper..

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa faktorer som medverkar till att bistå sjuksköterskan i arbetet med efterlevandestöd. Åtta sjuksköterskor från den palliativa enheten i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades genom en latent och manifest metod där tre teman och elva subteman framkom. Teman som upp-stod var professionella faktorer, personliga faktorer och materiella faktorer. Sjuk-sköterskorna i studien har uppgivit att de hade de personliga egenskaper som be-hövdes för att leda grupper i efterlevandestöd.

Att nyutexaminerade systemvetare kan utöva många olika typer av yrkesroller och att IS-disciplinen är svåridentifierad kräver en mångsidighet hos systemvetare och medför även att kompetenskraven kan variera. Denna uppsats belyser de kompetenskrav som företag ställer på nyutexaminerade systemvetare idag för att ge tips och vägledning till studenter under utbildning. Huvudpunkterna i uppsatsens teoretiska ramverk är begrepp som kunskap och kompetens samt en redogörelse för ämnesföreträdarnas olika åsikter kring IS-disciplinen ur ett utbildningsperspektiv. Vidare en kort redogörelse för det systemvetenskapliga yrket och de olika yrkesroller en systemvetare kan komma att befatta sig med. Den genomförda intervjuundersökningen visade att de mest efterfrågade egenskaperna var programmering och databaser samt personer med drivkraft.

Syftet med studien är att belysa elevers inställning till vad som kännetecknar en bra lärare. Jag vill söka svar på vad elever utan ? och elever i behov av särskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lärare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser på en lärares egenskaper.Tidigare forskning visar att lärarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda på elevers inställning till vad de anser kännetecknar en bra lärare, genomförde jag en undersökning i årskurs 4-6, på en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkätstudien var 74 stycken.

Bakgrund: Kommunala skolplaner är ett måldokument som ska dra upp riktlinjerna för hur utbildningsväsendet i den aktuella kommunen ska bedriva skolarbetet. En genomgång av skolplaner med textanalytiska förtecken kan avslöja några av de diskursrelaterade föreställningar som ligger till grund för de utbildnings- och elevideal som jag menar framträder i skolplanerna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en bild av diskursrelaterade föreställningar och ideal gällande skolans roll i elevens utveckling såsom de framträder i tre kommunala skolplaner.Metod: En kritisk diskursanalys, som ger de textanalytiska verktygen för att skapa en grund för att resonera kring kompetens- och performansmodeller, diskursens förhållande till sanning med mera.Huvudresultat: Den pedagogiska diskurs som framträder i skolplanerna är en där kompetensmodellens ideal hålls högt. Visionen är en skola där man förutom ?traditionellt? lärande, d.v.s. lärande av stoff, utvecklar sina personliga egenskaper: sin kompetens.

Detta självständiga arbete i militärteknik behandlar två simuleringsprogram för radarvågutbredning i syfte att undersöka konsekvenserna av dess nyttjande för den taktiske chefen till sjöss. Simuleringsprogrammens användbarhet mäts kvalitativt genom att respektive simuleringsprograms egenskaper ställs mot den taktiske chefens krav. Simulerings-programmen beskrivs utifrån teoretiska egenskaper i respektive program och utvärderas genom simuleringar av en typradar i tre olika vädertypfall. Den taktiske chefens krav grundas på personliga erfarenheter som fartygschef på korvett. Resultatet presenteras i form av positiva och negativa konsekvenser för den taktiske chefen vid nyttjande av respektive program. .

I en förändrad försvarsmakt där officerarna inte längre alltid har störst erfarenhet förändras också relationerna mellan soldaterna och officerarna. Erfarna soldater innebär att officeren måste förändra sitt sätt att instruera, leda, trupputbilda och truppföra. Hur tar soldaterna emot den kunskap som lärs ut av officeren? Gör det skillnad ifall officeren gjort utlandstjänst? Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens nya organisation bestående av anställda soldater skapa förståelse för anställdas soldater tillit till officerare med och utan erfarenhet av utlandstjänst. Enkätundersökning nyttjades som tillvägagångssättet för att undersöka huruvida soldater känner mer tillit till officerare som gjort utlandstjänst och i så fall varför, 79 soldater från olika förband valde att svara på enkäten.

Uppsatsen ?Dagens kvinnliga polis - androgyn? ? handlar om hur kvinnliga poliserupplever sin yrkesroll utifrån deras erfarenheter och syn på begreppen allmänheten, genus, egenskaper och självbild. Uppsatsen syftar till att undersöka hur utvalda kvinnligapoliser upplever sin yrkesroll, detta för att få en förståelse för deras subjektiva tolkningar avbegreppen genus, kvinna och polis. I uppsatsen används den kvalitativaforskningsmetoden och personliga intervjuer har genomförts med åtta kvinnliga poliser.Det framkommer i undersökningen att de kvinnliga poliserna inte tidigare tycks hareflekterat över särbehandling som ett problem utan det tycks komma med yrket att bli särbehandlad av allmänheten. Egenskaper som är knutna till traditionella könsrollerexisterar inte så starkt inom poliskåren, utan det androgyna beteendet belönas, både från kollegor och allmänheten.

Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag ?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt beteendef?r?ndring.

Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar.

Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar.