Den kollektiva   tanken om ?lika lön för lika arbete? var lÀnge mottot i svensk lönepolitik. Denna tanke har övergÄtt i allt högre grad till att belöna varje enskild   individ efter dennes egna prestationer och personliga egenskaper. SamhÀllet   har gÄtt mot ett individfokus och likasÄ har Àven tankarna kring   lönesÀttning. De senaste tjugo Ären har den individuella lönesÀttningen varit   dominerande pÄ den svenska arbetsmarknaden.

Nyckelord: Branschspecifikt chefskap, egenskaper, Plattityder? Problem: De problem som vi undersökt Àr framförallt; huruvida en chefs egenskaper Àr likartade oavsett branschtillhörighet, om generella chefsegenskaper gÄr att hitta i tvÄ olika branscher, hur ledaren uppfattar sitt eget ledarskap och hur detta ledarskap uppfattas av de anstÀllda. Ett problem som vi upplevt Àr att stora delar av den tillgÀngliga litteraturen Àr vÀldigt likriktad Vi har Àven sett problem med att stora delar av litteraturen inte tar upp specifika branschers chefskap och dess utmaningar. Syfte: Vi vill med denna studie bidra till att belysa de skillnader och likheter som sker inom chefskapet i de olika branscherna. Ett annat syfte som vi haft Àr att visa pÄ om det förekommer nÄgra diskrepanser mellan hur cheferna och de anstÀllda upplever det ledarskap som utövas.

SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet Àr ett aktuellt Àmne dÀr teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. DÀrmed Àventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagslÀget inte nÄgon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition pÄ begreppet personlig integritet. Det Àr oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och epostanvÀndningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vilket rÀttsligt skydd arbetstagaren pÄ den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning, samt vad begreppet godsed pÄ arbetsmarknaden i detta fall innebÀr. För att uppnÄ syftet anvÀnds en rÀttsdogmatiskmetod, som innebÀr att aktuella rÀttskÀllor det vill sÀga lagtext, förarbeten, praxis frÄnArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskÀnsliga ÄtgÀrder sÄsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning med stöd av den allmÀnna arbetsledningsrÀtten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.

Andelen svenskar som handlar online vÀxer vilket skapar en stor potential för företag att öka sina intÀkter pÄ internet. Konkurrensen Àr dock hÄrd vilket innebÀr att webbutiker mÄste arbeta med att fÄ konsumenter att handla frÄn just sin butik. Syftet med denna studie Àr att förklara vad kunder i Sverige efterfrÄgar för att de ska bli lojala gentemot webbutiker. Studien utgÄr frÄn ett konsumentperspektiv och en enkÀtstudie har anvÀnts för att tillfrÄga konsumenter med varierande bakgrunder. För att besvara syftet har olika faktorer inom de fyra lojalitetsattributen, e-upplevt vÀrde, e-kvalitet, e-tillfredsstÀllelse samt e-förtroende anvÀnts.

Narcissistisk personlighetsstörning Àr enligt Siegel (2006) konceptuellt, kliniskt och empiriskt relaterat till övergrepp. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan mÀn och kvinnors upplevelse av emotionella övergrepp, och deras upplevelse av gÀrningsmÀnnens narcissistiska egenskaper. Totalt 94 personer besvarade en webbenkÀt som placerades ut pÄ tvÄ olika relationsforum pÄ Internet. Resultatet visade att det fanns en signifikat skillnad mellan mÀn och kvinnor i deras upplevelse av gÀrningsmÀnnens narcissistiska egenskaper. Skillnaden var dÀremot mycket liten och det finns dÀrför anledning till att ifrÄgasÀtta resultatet..

Akuta situationer kan förekomma i det dagliga arbetet för vÄrdpersonal, oavsett avdelning och yrkesroll. Hur situationen hanteras beror pÄ förberedelser och planering. Som nyutexaminerad sjuksköterska utan tidigare erfarenhet saknas ofta kÀnnedom om hur akuta situationer bör hanteras pÄ bÀsta sÀtt för att uppnÄ en sÀker vÄrd. Syftet med studien var att beskriva förutsÀttningar som gör att vÄrdpersonal kÀnner sig förberedda pÄ att kunna hantera akuta situationer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanstÀlldes.

Denna sociologiska uppsats behandlar frÄgor om grupperingar pÄ fÀngelseanstalt. Syftet Àr att beskriva varför och utifrÄn vilka referensgrunder de intagna pÄ anstalten i Halmstad interagerar med varandra. Uppsatsen gör ett försök till att besvara följande frÄgor:- Vilka personliga egenskaper, attribut, bakgrundsfaktorer eller anstaltsvillkor skapar grupperingar pÄ anstalten i Halmstad?- Vilka attribut och faktorer Àr statusframkallande och hierarkiskapande?- Har de före detta intagna och personalen samma syn pÄ grupperingar och statusframkallande attribut och faktorer?Uppsatsen bygger pÄ kvalitativ metod i form av intervjuer med före detta intagna samt anstÀllda pÄ anstalten i Halmstad. Resultatet av intervjuerna pÄvisar att det finns faktorer som Àr av större betydelse Àn andra, för vilka de intagna umgÄs med.

Bakgrund: Förtroende Àr en viktig förutsÀttning för att skapa goda relationer. Revisorns relation till klienten bygger Àven den pÄ förtroende. Revisorer anvÀnder sig ofta inte av reklam för att marknadsföra sig utan anvÀnder sig av en mer diskret marknadsföring. Revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag tillsammans med konkurrens frÄn flera revisionsbyrÄer kan det leda till att revisorer tÀnker mer pÄ hur de presenterar och framstÀller revisionsbyrÄn och sig sjÀlva för att göra byrÄn mer attraktiv för klienter. Det kan leda till ett ökat intresse att ta tillvara pÄ det första klientmötet för att marknadsföra sig och göra ett gott första intryck.Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som revisorerna tycker Àr viktigt att revisorn besitter som fÄr ansvara för det första klientmötet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur beroende musiken Àr av dess stilistiska och karaktÀristiska egenskaper. Jag har valt att studera epokerna barocken och nutida musik. För att undersöka detta har jag arbetat med interpretation av tvÄ stycken, som kan utgöra exempel frÄn dessa tvÄ epoker: ?G. F.

Bakgrund - Denna studie undersökte ett organisationspsykologiskt fenomen frÄn ett arbetsvetenskapligtperspektiv som bygger pÄ förstÄelsen att de anstÀllda Àr en vÀrdefull tillgÄng och en viktig resurs för allaorganisationer. UtifrÄn denna filosofi undersöktes anstÀlldas upplevda arbetsengagemang i relation till deraspersonlighetsdrag i ett företag som Àr verksam inom handel. Detta företag strÀvar efter professionell kundserviceoch de anstÀllda ses som en tillgÄng att uppnÄ detta mÄl. SÄ vitt vi kÀnner till har en liknande studie integenomförts utifrÄn ett arbetsvetenskapligt perspektiv tills nu. Vi menar dessutom att det Àr intressant att studeraarbetsengagemang i relation till personlighetsdrag som kan ge en fördel i att utveckla HR-strategier som Àranpassade till de anstÀlldas individuella behov och förutsÀttningar.Syfte - Denna undersökning syftar till att öka förstÄelsen för och kunskap om hur personliga resurser (genompersonliga egenskaper) kan medföra en skillnad för individens arbetsengagemang och hur detta i sin tur kanmedföra en skillnad i individens livssituation.Metod/Design - Studiens forskningsansats Àr en explorativ och kvantitativ undersökningsdesign somgenomfördes pÄ 102 anstÀllda inom ett handelsföretag.

Att göra en meritvĂ€rdering Ă€r svĂ„rt, sĂ€rskilt nĂ€r det gĂ€ller faktorn personlig lĂ€mplighet ? en bedömningsgrund som Ă€r relativt svĂ„rmĂ€tt och som bĂ„de Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Ă€r att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hĂ€nsyn till arbetssökandes personliga lĂ€mplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Även frĂ„gan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lĂ€gga vikt vid personlig lĂ€mplighet i större utstrĂ€ckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt Ă€n mĂ€n i arbetsledande befattningar Ă€mnas analyseras. Uppsatsen anlĂ€gger ett analytiskt perspektiv, med grund i rĂ€ttsdogmatisk metod men med anvĂ€ndning av teori om ledarskap och kön.

Kameraövervakning har ökat kraftigt under de senaste Ären, under en dag fÄngas vi av ett fler-tal övervakningskameror till exempel i kollektivtrafiken, pÄ gator, i gallerior och pÄ arbetsplatser. Huvudsyftet med kameraövervakning ska vara att förebygga brott, förhindra olyckor och dÀrmed jÀmförliga ÀndamÄl. Vid tillstÄnd av kameraövervakning Àr det LÀnsstyrelsen som gör en bedömning huruvida syftet med kameraövervakning vÀger tyngre Àn den personliga integriteten. I mÄnga fall nekas kameraövervakning just pÄ grund av att syftet inte vÀger tyngre Àn den krÀnkning som sker pÄ den personliga integriteten. Undersökningar om vad allmÀnheten anser om kameraövervakning Àr fÄ och Àr dessutom nÄgra Är gamla.

Syftet med denna litteraturstudie var att utifrÄn individens upplevelser av ÄterhÀmtning under och efter en psykos undersöka vilka faktorer som Àr betydelsefulla för den personliga ÄterhÀmtningen. Den frÄgestÀllning som författarna hade var: Vilka faktorer bidrar till den personliga ÄterhÀmtningen för mÀnniskor med psykosproblematik? Kvalitativa studier (n=12) som Àr sökta i databaserna PsycINFO, CINAHL och sökmotorn ELIN@dalarna ligger som grund för resultatet. Artiklarna söktes och valdes ut om de var relevanta gentemot syfte och frÄgestÀllning och granskades dÀrefter med hjÀlp av en granskningsmall. Resultatet visade att upplevelser under ÄterhÀmtningsprocessen Àr olika för varje individ, och det finns ett flertal faktorer som Àr betydelsefulla för den personliga ÄterhÀmtningen.

PÄ dagens konkurrensutsatta marknad finns ett behov för samtliga företag attkommunicera ut företagets mest sÀrprÀglande karaktÀrsdrag samt yttersta styrkor tilldess intressenter. Ett verktyg att finna dessa och dÀrefter kunna hantera företagetsuttryckta budskap pÄ rÀtt sÀtt Àr företagsidentitetskonceptet. Syftet med denna uppsatsÀr att identifiera och inventera fallföretaget m&m Ekonomi ABs företagsidentitet samtutröna deras företagsimage. Uppsatsen Àmnar Àven utforska vilka likheter samtolikheter som finns mellan dessa tvÄ perspektiv. Författarna har utifrÄn ett teoretisktramverk identifierat de egenskaper vilka varit av betydelse för bÄda synsÀtten.

Vi har i vÄr studie analyserat sju personliga intervjuer med kvinnor anstÀllda pÄ företaget Eventia. Syftet med studien har varit att vi i intervjupersonernas narrativa berÀttelser sökt efter betydelser och dÀrigenom önskat synliggöra om det finns en bristande överrensstÀmmelse mellan organisationen Eventias avsikt och strÀvan efter att vara jÀmstÀlld, och dess tillÀmpning i praktiken. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr feministisk och vi utgÄr ifrÄn Joan W. Scotts förstÄelse av genus. Vi har som teoretisk metod i huvudsak anvÀnt oss av de fyra teman som Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sophie Linghag formulerat i sin forskning: Struktur, Ledarskap, Symbolism och FörÀndring.