Affa?rsnytta a?r ett ma?ngtydigt och sva?rdefinierat begrepp, men det a?r na?got som alla verksamheter vill uppna?. Uppsatsen avgra?nsar sig till sa?rskilda kvalitativa egenskaper som definieras av ISO/IEC FDIS 25010:2010 under kapitlet "Quality in use". Uppsatsen ga?r ut pa? att utva?rdera de kvalitativa egenskaperna och om SOA (Service Oriented Architecture) bidrar till dessa samt inom vilken aspekt av affa?rsnytta. Fo?r att svara pa? fra?gan var det relevant att utva?rdera begreppen Affa?rsnytta och Kvalitativ nytta samt definiera SOA. Resultatet fick vi genom kvalitativa intervjuer fra?n fyra respondenter som har deltagit i ett lyckat SOA projekt och har goda kunskaper inom SOA och dess koppling till affa?rsnytta inom olika aspekter. Utifra?n litteraturen och resultatet ser vi indikationer pa? att SOA bidrar till de utvalda kvalitativa egenskaperna.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Bakgrund: För att en organisation ska kunna existera behövs ledarskap, arbetsfördelning, formell och informell kommunikation mellan ansvarsenheter. En ansvarsenhet Àr en del av ett företag som styrs av en chef och förekommer för att uppnÄ ett eller flera strategiska mÄl. Ansvarsenheter kontrolleras och styrs av ansvarsredovisning.Problemformulering: Ansvarsredovisning Àr ett verktyg som tillÀmpas för att styra enheter inom större organisationer. Organisationer har problem med att tillÀmpa ansvarsredovisningens egenskaper pÄ korrekt sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka egenskaper i ansvarsredovisning som kan identifieras med Byggföretaget AB.

Följande projekt gÄr i korthet ut pÄ att avgöra om anvÀndning av kylsystemet i en transformatorstation Àr relevant, om det minimerar temperaturhöjningen orsakad av effektförlusterna som transformatorn avger. Arbetet ska resultera i förslag pÄ val av transformatorer samt beskriva dess egenskaper. Vidare vill vi finna lösningar kring problemet med överhettning i transformatorstationerna och att de generella kraven sÄsom lÄg ljudnivÄ och tillrÀcklig ventilation (för att ta bort den vÀrmeförlust som de inre komponenterna avger) skall uppfyllas.  För att kunna ge olika förslag pÄ val av transformator i transformatorstationerna har vi pÄ Holtab AB utfört olika berÀkningar som visar skillnad för pris, kvalitet, livslÀngd och egenskaper (effektförluster, energiförluster)..

Syftet med denna litteraturstudie var att utifrÄn individens upplevelser av ÄterhÀmtning under och efter en psykos undersöka vilka faktorer som Àr betydelsefulla för den personliga ÄterhÀmtningen. Den frÄgestÀllning som författarna hade var: Vilka faktorer bidrar till den personliga ÄterhÀmtningen för mÀnniskor med psykosproblematik? Kvalitativa studier (n=12) som Àr sökta i databaserna PsycINFO, CINAHL och sökmotorn ELIN@dalarna ligger som grund för resultatet. Artiklarna söktes och valdes ut om de var relevanta gentemot syfte och frÄgestÀllning och granskades dÀrefter med hjÀlp av en granskningsmall. Resultatet visade att upplevelser under ÄterhÀmtningsprocessen Àr olika för varje individ, och det finns ett flertal faktorer som Àr betydelsefulla för den personliga ÄterhÀmtningen.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur den lagstadgade rÀttigheten, personlig integritet, kan samverka eller inte verka tillsammans med det nya sÀttet att publicera kreditupplysningar via Internet. Författarna har tagit sin utgÄngspunkt i begreppet krÀnkning av den personliga integriteten för enskilda personer. Utredningen Àr baserad pÄ en avvÀgning av begreppet mot viktiga samhÀllsintressen och kravet pÄ effektivitet inom kreditupplysningsomrÄdet. Arbetet har utförts genom en studie av de lagar, förarbeten, praxis och doktrin som finns pÄ omrÄdet. Författarna har anvÀnt sig av Internet dÄ det Àr ett modernt sÀtt att tillhandahÄlla sig information.

Bakgrund: Sjuksköterskan och omvÄrdnadsteoretikern Florence Nightingale grundade den moderna omvÄrdnaden och sjuksköterskeyrket som en profession. Hon ansÄg att omvÄrdnad inte var underordnad medicinen och genom utbildning ville hon göra omvÄrdnad till ett kompetens-omrÄde med yrkesstatus. En humanistisk mÀnniskosyn Àr grunden för omvÄrdnadsvetenskapen och genomsyrar dagens sjuksköterskeutbildning samt lagar och riktlinjer för sjuksköterskans arbete. Etik innebÀr att övervÀga och vÀlja det handlingsalternativ som anses mest moraliskt rÀtt i situationen. Enligt filosoferna Lögstrup och Lévinas samt omvÄrdnadsteoretikern Watson Àr det först i mötet med andra mÀnniskor som moraliska regler uppstÄr.

VÄr uppsats behandlar en del av ett konvergensprojekt mellan de stora normgivarna IASB och FASB. Avsikten med projektet Àr att harmonisera normgivarnas redovisningsstandarder. Ett av stegen innebÀr att ta fram en gemensam förestÀllningsram. VÄrt fokus i uppsatsen var pÄ kapitel tvÄ i förestÀllningsramen som behandlar kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter. Syftet med vÄr uppsats var att identifiera orsakerna till de förÀndringar av kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter som hade skett i IASB:s förestÀllningsram under konvergensprojektets gÄng.Uppsatsens utgÄngspunkt var studier av olika offentliga dokument, publicerade av normgivarna.

Syftet med studien Àr att förstÄ hur den utvalda organisationen arbetar mÄngfaldsfrÀmjande vid rekrytering och tar tillvara pÄ de egenskaper mÄngfalden bidrar till. Studien baseras pÄ en empirisk undersökning dÀr en kvalitativ metod i form av informantintervjuer i kombination med en dokumentstudie ligger till grund. De teoretiska utgÄngspunkterna för studien baseras kring tvÄ stora huvudomrÄden för studien: rekrytering och mÄngfald. DÀr författarna Lindelöw (2008) och FÀgerlinds (2012) tankar och teorier till största del har anvÀnts i bakgrunden och resonemangen. Studien visar att organisationen har verktyg och metoder för att frÀmja mÄngfald i organisationen vid rekrytering, men att cheferna har kommit olika lÄngt i sina verksamheter med mÄngfalden.

Inom socialt arbete sker möten som berör insatser, förÀndringsarbete och motivation. De individer som lyckas vÀnda pÄ sina liv Àr inte lÀngre i behov av socialtjÀnstens insatser. Föreliggande uppsats analyserar vilka faktorer som motiverade fyra unga mÀn med en kriminell bakgrund att lÀmna frÄn fortsatt kriminalitet. Genom kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer studerades individernas personliga upplevelser av denna process och detta analyserades med hjÀlp av meningskoncentrering. VÀgen mot ett liv fritt frÄn kriminalitet har sett relativt lika ut för intervjupersonerna, de har vittnat om betydelsen av deras personliga nÀtverk, en betydelsefull sysselsÀttning samt den personliga motivationen.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att kombinera litteratur kring korporativt varumÀrke och ledarskap för att skapa ett teoretiskt ramverk. I vÄrt ramverk vill vi lyfta fram en effektiv ledares egenskaper och roll dÄ det korporativa varumÀrket kommuniceras internt. Vidare vill vi studera ledare pÄ ett företag för att skapa förstÄelse för hur de gör och om de anvÀnder den effektiva ledarens egenskaper dÄ det korporativa varumÀrket kommuniceras internt. För att besvara uppsatsens syfte har vi gjort en litteraturstudie samt anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie. I fallstudien har vi anvÀnt oss av primÀrdata, i form av intervjuer, samt sekundÀrdata.

Hot och vÄld inom vÄrdyrket Àr nÄgot som inte Àr unikt för Sverige utan det förekommer i andra lÀnder med. I vissa fall kan hot och vÄld leda till lÀngre sjukskrivningar men Àven till dödsfall. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde reducera hot och vÄld gentemot sjuksköterskan pÄ arbetsplatsen. Studien har utförts enligt Goodmans systematiska tillvÀgagÄngssÀtt och sökningarna har gjorts i Pubmed, Cinahl, Medline och i The Cochrane Library. Kvantitativa samt kvalitativa studier har inkluderats i litteratursökningen.

SammanfattningDenna uppsats inleds med en kort historisk genomgÄng av den aktiebolagsrÀttsliga utvecklingen i Sverige under de senaste Ärhundradena. DÀrefter sÀtts fokus pÄ gÀllande rÀtt vad det gÀller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstÄr innan bolaget Àr registrerat och olovlig vÀrdeöverföring genomgÄs och följs upp med en genomgÄng av styrelseledamöters skadestÄndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. DÀrefter följer en genomgÄng av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot.DÀrpÄ följer en liknande genomgÄng av gÀllande rÀtt för revisorers personliga ansvar. RevisorsnÀmndens funktion gÄs igenom innan gÀllande rÀtt för revisorers skadestÄndsansvar presenteras.

Sedan 1990-talet har det blivit allt mer vanligt att företag anvÀnder sig av projekt som arbetsform. Rollen som projektledare fÄr dÀrför idag en allt mer betydelsefull roll inom olika verksamheter. Projektledaren ses ofta som en mycket viktig lÀnk utifrÄn verksamheten i stort och inte bara utifrÄn det enskilda projektet. En felrekrytering av projektledare kan dÀrför fÄ ödesdigra konsekvenser för sÄvÀl projektet som hela verksamheten. TvÀrtom fÄr en lyckad rekrytering av projektledare givetvis positiva konsekvenser.

Enligt lagar och förordningar, omvÄrdnadsteorier och etiska förhÄllningsregler ska hÀlso- sjukvÄrden ge god omvÄrdnad till alla patienter och den ska utgÄ frÄn den enskilda individens behov. Denna litteraturstudies syfte Àr att belysa innebörden av god omvÄrdnad ur patientens perspektiv. Efter litteratursökning i databasen CINAHL valdes Ätta artiklar som motsvarade syftet ut. Metoden som anvÀnts utgÄr frÄn Fribergs (2006) modell om analys av kvalitativ forskning. Friberg (2006) skriver att kvalitativa studier har ökad förstÄelse som yttersta mÄl.