Dagens samhällsutveckling innebär att länder, regioner, kommuner och städer idag väljer att satsa på nya näringar för att få en stadig inkomst och tillväxt. Karlstad är inget undantag i detta då staden hälsar så väl invånare, besökare som företag Varmt Välkomna med varumärket ?Grader Karlstad?. Våra frågeställningar för detta arbete handlar om hur Karlstad framställs som evenemangsstad av Visit Karlstad och lokala evenemangsbolag samt vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en ännu mer framgångsrik evenemangsstad. Vårt syfte med arbetet är att titta på hur Karlstad framställs som evenemangsstad och vilken roll platsvarumärket ?Grader Karlstad? spelar i den framställningen.

Dagens samhällsutveckling innebär att länder, regioner, kommuner och städer idag väljer att satsa på nya näringar för att få en stadig inkomst och tillväxt. Karlstad är inget undantag i detta då staden hälsar så väl invånare, besökare som företag Varmt Välkomna med varumärket ?Grader Karlstad?. Våra frågeställningar för detta arbete handlar om hur Karlstad framställs som evenemangsstad av Visit Karlstad och lokala evenemangsbolag samt vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en ännu mer framgångsrik evenemangsstad. Vårt syfte med arbetet är att titta på hur Karlstad framställs som evenemangsstad och vilken roll platsvarumärket ?Grader Karlstad? spelar i den framställningen.

Mitt i Sjuhäradsbygden ligger staden Borås, i ett kuperat och sjörikt skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom Borås och delar staden utan att det egentligen märks. De båda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmässiga rutnätstaden med anor från 1600-talet på ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som växt fram under expansionsåren, Borås var Sveriges snabbats växande stad mellan 1890-1930, på den andra sidan årummet. Viskans anonymitet är påtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skär genom staden utan att den märks är påvisande.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden. Syftet är därmed att studera hur det traditionella urbana offentliga rummet som mötesplats kan komma att påverkas av handelsverksamheters omlokalisering i staden. Syftet är vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga rummet i mellanstora till stora kommuner kan stärkas och bli mer resilient som mötesplats oavsett handelsverksamhetens närvaro, för att främja en social hållbarhet.

I Kiruna pågår i detta nu en enorm stadsomvandling. Delar av staden, bland annat stadens centrum, ska flyttas cirka tre kilometer i östlig riktning. Anledningen till detta är att gruvbrytningen som pågår i Kiirunavaaragruvan, väster om staden, orsakar markdeformationer vilket gör att marken i de berörda delarna av staden snart inte längre kommer att vara beboeliga. Denna uppsats undersöker hur stadsomvandlingen påverkar Kiruna, samt hur staden arbetar för att den ska klara av en framtid där det inte längre finns någon gruvverksamhet i staden. Näringslivsfrågor är något som står i centrum för uppsatsen, framförallt vilka försök som görs för att kunna differentiera stadens näringsliv.

Att en destination utstrålar en stark och positiv image har blivit en viktig faktor för att attrahera turister. En negativ global image av en destination kan bidra till en minskad turism. I denna studie söks en förståelse för hur Amsterdams image påverkas av sex- och drogturismen i staden. Teorier som bemöter primära och sekundära turistattraktioner, sökandet efter nöjes/meningsfulla upplevelser och image segmentering har satts i relation med insamlat empiriskt material hämtat från två enkätundersökningar samt tre semi-strukturerade intervjuer. Studiens analys visar att sex- och drogturismen genererar både en positiv och negativ image för Amsterdam i koppling till vad som är moraliskt riktigt.

Syftet bakom denna uppsats har varit att belysa och skapa en förståelse för en temporär dimension av landskapsarkitektur. Uppsatsen behandlar det temporära som ett gestaltningsbegrepp och undersöker hur det praktiskt skulle kunna tillämpas samt om det finns behov i staden av tillfälliga upplevelser. Arbetet baseras på en litteraturstudie och för att bekräfta denna utfördes även en lättare observation av en temporär installation. Resultatet tyder på att ett förändrat synsätt på staden och stadens rum är aktuellt. Det tillfälliga skulle kunna berika den sociala dimensionen, våra minnen och skapa mer kreativa stadsrum.

Dubai är idag en välutvecklad turistort. Denna stad har kommit att bli en av de största och mest kända på en otroligt kort tid. Nästan alla de turistiska resurserna i staden är konstruerade och väldigt få är naturligt grundade. Detta har medfört många fördelar för stadens turism och utveckling men även en hel del nackdelar. Media har under de senare åren kritiserat den snabbväxande turismen i staden och Dubai är mycket beroende av sin image och dess turism styrs av denna ytliga bild.

I det här examensarbetet undersöks industrins plats i staden med Ringöns industriområde i Göteborg som objekt för undersökningen. Arbetet tar upp flera anledningar till att ifrågasätta industriverksamhetens frånvaro i västvärlden och, framför allt, i staden. I takt med att handel och tillverkning globaliserats, har avindustrialiseringen i väst blivit ett faktum. En stor del av tillverkningsindustrin har av ekonomiska skäl flyttats till låglöneländer, och informationssamhället har kommit att betraktas som industrisamhällets ersättare. I stadsbyggandet har detta tydligt visat sig i omvandlingen av tidigare industriella områden till bostads-, kontors-, och handelskomplex. Denna utveckling, med industrins frånvaro i vår del av världen och dess städer, har börjat omvärderas av flera forskare. Det finns de som anser att tillverkningsindustrin måste komma tillbaka, både av ekonomiska och miljömässiga skäl.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här.

Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform då turistprodukten är sammansatt av upplevelser och händelser av en plats där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turistdestinationer är det betydelsefullt att förstärka och förändra en destinations image och att vara uppmärksamma på en destinations behov för att vara attraktiv både lokalt som globalt. Destinationer står idag för ökade ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som destinationen måste ta till vara på för att överleva och sätta sitt namn på kartan. Syftet med studien är att belysa och få fram hur de tre organisationerna Svenska Mässan, Göteborg & Co samt Got Event arbetar med sin destinationsmarknadsföring för att attrahera turister ur ett evenemangsperspektiv. Studien har även till syfte att belysa om evenemang bidrar till att stärka stadens image och varumärke då dessa två begrepp har en central roll i uppsatsen.

Följande examensarbete är ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnära stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar områdets kollektivtrafiknära läge. Den fysiska utformningen bygger på en nätstruktur med gena stråk och fysiska rumsbildningar som skapar målpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras på en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, där nyckeln är variation, mänsklig skala och mängden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona är en sundsnära mellanstor stenstad i Skåne med karaktär av befästningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseårsringar. Staden har också en industrihistoria som varvsstad där varvskrisen på 1970-talet slog hårt mot staden med stor arbetslöshet till följd.

I takt med en utveckling där teknologi ersätter människans arbetsuppgifter skapas en allt mer stilasittande livsstil. För lite fysisk aktivitet bidrar till diverse olika folksjukdomar och ohälsa som kostar samhället 6 miljarder kronor per år. På senare år har frågan lyfts fram om hur fysisk aktivitet kan uppmuntras i samhället där landskapsarkitekter bland andra professioner är en del av projektet. Det finns nämligen forskning som visar på att utemiljön har stor betydelse på våra rörelsemönster. En stark växande trend i Sverige är löpning, något som en bred grupp människor kan utöva och som inte kräver någon avancerad utrustning eller förberedelse. Här finns möjlighet att haka på denna positiva trend och låta den genomsyra utformningen av städerna. För att få en förståelse för vad som påverkar löpningen i både bra och dålig bemärkelse genomfördes tre olika informationsinslamlingstekniker: 1.

Detta projekt handlar om hur vi kan bo nära varandra i en stad och samtidigt ha tydliga gränser kring de ytor vi delar. Var möts vi i staden? Var är vi tillsammans i bostaden? När övergår den privata sfären till gemensam?Kommunikationen i dagens bostadshus har reducerats till minsta möjliga vilket helt tar över dess utformning. Att istället se denna som en social yta har potential att skapa ett levande atmosfär där mer privata funktioner delas med kommunikationen. Delandet handlar också om de saker vi har i hemmet, är delning av kökmaskiner och städredskap ett möjligt sätt att spara energi? Hur kan vi bygga för att främja detta?I processen har jag försökt definiera vad som skapar ett attraktivt boende i stadskontext och se hur detta går att applicera i morgondagens Stockholm.

Det pågår ständigt förändringar i samhällsstrukturen som får effekter på många olika nivåer. Det har skett en övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och till kunskapssamhälle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmån för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lämnat efter sig stora landsarealer som är välförsedd med infrastruktur. På många platser runt om är det idag vanligt att mark i staden blir tillgänglig på grund av industrins strukturomvandlingar.