Platsmarknadsföring är ett växande fenomen internationellt och i Sverige, då det påstås att ?städer tävlar mot andra städer? om besöksnäringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika värden, genom att paketera och ?sälja? in staden, har blivit mer av en regel än ett undantag, där man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?Många kritiska forskare menar att risken är att befolkningen i staden inte känner igen bilden av sin stad och då känner sig åsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar då sin styrka. Därför blir också intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumärke °Karlstad med tillhörande platsvarumärkesmaterial.

Uppsatsen är en studie som avgränsats från när den första bilen i Piteå dök upp, 1903, tills massbilismen fick sitt genombrott på 1950-talet. Syftet är att studera mötet mellan människa och ny teknik och det skall göras med bilismen som exempel. Syftet är att så långt det är möjligt sätta den norrbottniska staden Piteå i centrum för studien. Frågorna som ställts och besvarats i förhållande till syftet handlar om hur bilismen utvecklades, hur människorna reagerade på de första bilarna, vad som gjorde den lockande och attraktiv, vilka svårigheter man kunde möta som bilist och vilka aktörerna var som arbetade för att främja bilismen. Aktörer som Kungliga Automobilklubben (KAK) arbetade tillsammans med Väg- och Vatteningenjörerna för att få bättre vägar i Sverige.

För att förstå den fysiska planeringen krävs förståelse för de sammanhang i vilket planerandet utförs. Bebyggelsen består av många olika delar, byggnader, vägar med mera, som tillsammans utgör vidare strukturer. Det krävs insikt i hur bebyggelsen har vuxit fram för att förstå hur nya strukturer ska utformas efter som de är sammanlänkade och påverkar varandra. Den här uppsatsen är ett försök att identifiera begrepp för att bättre förstå dessa strukturer. En viktig insikt är den om att urbanisering är en komplex process och uppsatsen grundar sig på en indelning av Nils Lewan i tre olika synsätt på hur urbanisering kan ses: arkitektens, geografens och sociologens perspektiv.

Arbetet behandlar skapandet av en bok om Linköping som vänder sig till nyinflyttade. Boken ska ge en bild av staden och inspirera människor att själva upptäcka den. Syftet är att bokens läsare ska kunna ta till sig information och se Linköping med nya ögon nästa gång de möter staden. Arbetet undersöker hur man skapar en bok om Linköping som vänder sig till nyinflyttade, för att informera om historia, platser att besöka och saker att göra. Arbetssättet är likt både en informatörs och en journalists, men mer åt informationshållet.

Ett första intryck är viktigt i alla sammanhang. Det är det första intrycket som påverkar ens kommande uppfattningar. Att ge människor ett bra välkomnande är viktigt, inte minst för en stad. Genom ett bra välkomnande kan man skapa goda förutsättningar till att folk får en god inställning för den plats man kommit till. I dagens samhälle är bilen ett av de vanligaste sätten att ta sig fram på och det är också med bilen som många anländer till nya platser.

Va?ra sta?der finns till fo?r oss. I sta?derna befinner vi oss i ett gemensamt rum, ett rum som borde vara designat fo?r va?rt eget ba?sta. Vi har etablerat lagar och regler fo?r att kunna planera och kontrollera va?ra sta?der men kan det vara sa? att dessa lagar har kommit att bli kontraproduktiva? Ibland i frustration, andra ga?nger av lekfullhet, har ma?nniskor bo?rjat ifra?gasa?tta dessa regler och tagit planerarnas roll i sina egna ha?nder.

Överallt i samhället finns en mängd olika fysiska barriärer som fungerar som gränser och hinder. Barriärerna kan påverka rörelsemönstren hos stadens invånare och de kan påverka utvecklingen av staden. Begreppet barriär har en något negativ klang men det är viktigt att tänka på att barriärer kan vara så mycket mer än hinder. Många av de naturliga barriärerna, som vattendrag och berg, är viktiga för stads- och landskapsbilden. Andra barriärer, som till exempel vägar och järnvägar, har haft en stor betydelse för städers utveckling, de är också en förutsättning för att dagens samhällen ska överleva. Målet med examensarbetet, Barriärer i Karlstad ? en översiktlig analys, har varit att ta fram en översiktlig analys av de största fysiska barriärerna i Karlstad.

Det pågår ständigt förändringar i samhällsstrukturen som får effekter på många olika nivåer. Det har skett en övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och till kunskapssamhälle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmån för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lämnat efter sig stora landsarealer som är välförsedd med infrastruktur. På många platser runt om är det idag vanligt att mark i staden blir tillgänglig på grund av industrins strukturomvandlingar.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra.

Fruktträd används sällan i stadsmiljö idag. Vanligare var det för hundra år sedan. Beror det på att staden har blivit en för ogästvänlig plats att växa på eller har fruktträden blivit bortglömda? I detta arbete söks svaret på vilka skötselproblem som är förknippade med odling av fruktträd i stadsmiljö. Förhoppningen är att detta arbete kommer kunna användas som en vägledning när trädplantering i urban miljö planeras. Arbetssättet har varit en litteraturundersökning där både böcker, vetenskapliga artiklar och trädplaner har beaktats.

Att välja växtslag i Norrland måste främst grunda sig på att de ska vara klimatanpassade, vilket innebär att de måste invintra och starta deras vegetationsperiod vid rätt tidpunkt för att inte drabbas av höst- eller vårfrost. Detta krav innebär att utbudet av växtslag blir begränsat. Detta arbete har fokuserat på vilka arter och sorter som kan klara ett krävande stadsklimat med olika stressfaktorer, innebär att tillgången på växtslag blir ytterligare begränsat. Vid samtal med verksamma inom städerna längs norrlandskusten finns en vilja att öka variationen av växtligheten inom staden. Detta görs främst genom två sätt, den ena är att prova befintligt material som är klassificerade en zon lägre än vad som förekommer på platsen, det andra är att söka efter material som kommer från liknande klimat som det i norr för att vara säker på att växterna inte utsätts för några skador.

I denna studie har vi gjort en fallstudie av Falkenberg där vi kunnat se att de är framgångsrika inom kulturella upplevelser. Enligt teorier om platsmarknadsföring bör en plats framhålla sådant som skiljer dem från andra i sin marknadsföring för att skapa konkurrensfördelar. I analysen framgår det dock att Falkenbergs stad inte har tagit tillvara på de kulturella upplevelseutbuden i sin marknadsföring. Staden har trots detta lyckats förbättra sin turismnäring de senaste åren varpå vi kan dra slutsatsen att även andra faktorer bidrar till att skapa ett attraktivt besöksmål. Vi har till exempel sett att engagerade människor, positiva attityder samt ett samarbete mellan stadens aktörer i ett nätverkär viktiga för att skapa en positiv image av staden..

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka åtgärder Karlskrona vidtog kring kolerafarsoten år 1834 och 1853 samt vilka reaktioner som uppstod kring åtgärderna hos stadens invånare.Materialet som använts består främst av sundhetsnämndens handlingar från åren 1834 och 1853, kungörelser kring koleran och tidningsartiklar från dagstidningarna Carlskrona Veckoblad samt Blekings-Posten.Resultatet visar att Karlskrona vidtagit förebyggande åtgärder år 1834 från den stund då koleran nått Ystad. Tidigt inrättades och iordningställdes sjukhusanstalter, tillförsel av sjukhuspersonal, beredskap av likkistor, särskilda kolerabegravningsplatser, karantän och vakthållning. Övervakandet av ordning och renlighet utgjordes av inrättade kvartersmännen. Karlskrona strävade efter att noggrant kontrollera vilka personer som intog staden. Läkarnas insatser tyder på att de förespråkade att förebygga smittspridningen i staden främst bland stadens fattigare befolkning.

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.