Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse angÄende chefers stress, ÄterhÀmtning, grÀnsdragning samt krav pÄ antrÀffbarhet utanför ordinarie arbetstid. UtgÄngspunkten var tidigare forskning samt teori kring studiens syfte. Semi-strukturerade intervjuer pÄ Ätta chefer genomfördes. Den metod för analys som anvÀndes var tematisk tolkning. Resultatet visade att cheferna stundtals upplevde sig stressade och kÀnde krav pÄ att arbeta utanför ordinarie arbetstid.

Syftet med studien var att undersöka hur chefsstödets roll pÄverkar upplevda krav och kontroll i arbetet, samt om chefsstöd har en stressreducerande effekt hos mellan- och första linjens chefer inom kommunal verksamhet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÀr fem stycken mellan- och första linjens chefer valdes ut för studien. Resultatet visade pÄ att chefsstödet roll gÀllande krav och kontroll inte har sÄ stor inverkan pÄ de intervjuade mellan- och första linjens chefer men att chefstödet roll gÀllande stressreduktion var vÀldigt viktig. I resultatet framkom dock en uppfattning om att ifall chefsstödet inte funnits sÄ hade kraven ökat och kontrollen minskat som ett resultat. Slutsatserna som dragits Àr att sÄvÀl mellan- som första linjens chefer anser att chefsstödet har en betydande roll för dem i den valda kommunen..

Syftet med uppsatsen har varit att analysera vilka möjligheter miljöorganisationer har att delta i miljöbeslutsprocesser i Sverige idag. Jag har tittat pÄ praxis och hur miljöorganisationerna nyttjat talerÀtten sedan införandet. Erfarenheten visar att talerÀtten endast anvÀnts i ett fÄtal fall. Delvis har detta sin grund i de höga krav som stÀlls pÄ organisationer som ska fÄ klaga. I de fall dÀr miljöorganisationer deltagit i en prövning ÄskÄdliggörs hur en miljöorganisation kan fördjupa och bredda en prövning.

Det förs idag en aktiv debatt kring hur lÄngtgÄende möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hÀnsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnÄ samhÀlleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse pÄ marknaden i stort motiverar en sÄdan diskussion. NÄgot som diskuterats sÀrskilt Àr möjligheten att stÀlla krav pÄ kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen Àr Àgnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att stÀlla nÀmnda krav i offentliga upphandlingar. UtgÄngspunkt tas i respektive kravs syfte vilket Àr Àgnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gÀller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav pÄ kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rÀttsliga ram som omgÀrdar den offentliga upphandlingen pÄ EU-nivÄ och pÄ svensk nationell nivÄ, med fokus pÄ sociala hÀnsyn.

I jakten pÄ att öka försÀljningen och skÀra i kostnaderna inom detaljhandeln sÄ ökar tempot och den psykiska miljön hÄrdnar i butikerna för de anstÀllda. Kunderna blir alltmer kunniga och stÀller allt högre krav, bÄde pÄ gott och ont. Inom butiken stÀlls det allt större krav pÄ köpmannens/butikschefens ledaregenskaper för att hon/han ska kunna motivera och dÀrigenom behÄlla sin personal och kunderna i slutÀndan. Inom en franchiseverksamhet som 7-Eleven sÄ driver den egna företagaren sitt företag med uppbackning ifrÄn franchisegivaren Reitan Servicehandel. Att lÀra sig motivera personalen i sin verksamhet Àr flerdimensionellt och inte alltid det lÀttaste att lyckas med..

Rapportens syfte Àr att översiktligt redogöra för vilka övergripande nationellapolisiÀra strategier som kan bidra till ett utvecklat polisiÀrt brottsförebyggandearbete inom omrÄdena lokal förankring och Äterkoppling till medborgarna.Utredningen SOU 2007:39 Framtidens polis presenterar en bild av den förmodadesamhÀllsutvecklingen och dess drivkrafter, samt hur denna genom ett antalspecificerade kravstÀllare genererar krav pÄ polisverksamheten i Sverige.Rapporten Àr en litteraturstudie och tar sin utgÄngspunkt i den statliga utredningenSOU 2007:39. Den redogör för hur de framtida krav som dÀr presenterasangÄende polisens brottsförebyggande arbete möts av nationella strategier som debeskrivs i för Àmnet relevanta styrdokument frÄn Rikspolisstyrelsen. Rapportenvisar hur de nationella polisiÀra strategierna svarar mot de krav som uttrycks iSOU 2007:39 och behandlar problemomrÄden och utmaningar somutvecklingsarbetet pÄ det brottsförebyggande omrÄdet och implementeringen avde nationella strategierna medför. Polisens underrÀttelsemodell (PUM) samtsamverkan mellan polis och kommun behandlas. Vidare diskuterar rapporten hurde nationella strategierna förhÄller sig till tankarna bakom nÀrpolisreformen ochproblemorienterat polisarbete..

Examensarbetet utfördes hos ett företag under april till juni mÄnaden 2011. Det senaste Äret har företagets betalningsförelÀggande ökat av diverse orsaker. En del leverantörsfakturor betalas inte i tid. NÀr leverantörsfakturor inte betalas i tid kommer det krav/betalningspÄminnelser och betalningsförelÀggande till företaget.Syftet med examensarbetet var att felsöka och analysera befintlig leverantörsreskontraprocesskartan och dess subprocesser. UtifrÄn denna bakgrund har det presenterats förslag pÄ förbÀttringar som skall leda till att krav/betalningspÄminnelser och betalningsförelÀgganden minimeras.

Klagande kunder a?r va?rdefulla kunder; da?rfo?r a?r det viktigt att fo?rsta? vad som kan hindra dem fra?n att klaga. Syftet med denna uppsats a?r att beskriva och analysera varfo?r konsumenter inte va?ljer att klaga pa? defekta livsmedel, en produktkategori som har sva?rt att genera klagoma?l. Utifra?n konsumentens perspektiv pa? fo?rdelningsra?ttvisa, processra?ttvisa och interaktionsra?ttvisa underso?ks de krav och fo?rva?ntningar konsumenten har pa? sin matvarubutiks klagoma?lshantering och hur dessa krav och fo?rva?ntningar hindrar densamme fra?n att framfo?ra klagoma?l.

SammanfattningTitel: Hur arbetar hamburgerkedjor för att möta konsumenters krav pÄ miljömÀssigt ansvarstagande? - En CSR- studie kring Max och Mcdonald?s miljöarbete i Sverige.NivÄ: C- uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Robin Enmark & Adam Pettersson BergströmHandledare: Agneta SundströmDatum: 2012-06Syfte: Syftet Àr att utreda och analysera utreda och analysera hur det miljöarbete som Max och McDonald?s bedriver i Sverige genomförs. Hur de förmedlar detta till sina konsumenter, hur konsumenterna uppfattar detta och hur kunderna belönar detta, utreds ocksÄ.Metod: Data har samlats in bÄde via en kvantitativ enkÀtundersökning med konsumenter och genom en kvalitativ intervju med Max hÄllbarhetschef.Resultat & slutsats: Max och McDonald?s arbetar pÄ olika sÀtt för att möta konsumenters krav pÄ miljömÀssigt ansvarstagande. Max har valt en strategi som gÄr ut pÄ att vara ledande inom miljöarbete men det Àr samtidigt en riskfylld strategi dÄ den stÀller höga krav att upprÀtthÄlla.

The purpose of this study is to investigate and describe the variation in perceptions of demands and expectations of study performance among a group of students at an upper secondary school. The study is inspired by a phenomenographic approach in which variations in perceptions of a phenomenon are of importance. Twelve students at a science program participated and were interviewed in groups of four. The results show that among the students there are several different perceptions of the demands and expectations to perform they felt present in their lives. The most important result is that it is the students' own demands and expectations on their performance and study results that are seen as the most demanding..

FrÄn standardhus till passivhus - Utökade krav pÄ organisationoch framstÀllning för hus 1 i KallebÀckPassivhus Àr ett energismart byggnadssÀtt ur miljösynpunkt. Detfinns delade meningar huruvida passivhus Àr det framtidabyggnadssÀttet dÄ dess ekonomiska vinning ifrÄgasÀtts. Den aktuellarapporten innehÄller en analys över vad det innebÀr att bygga ettpassivhus kontra om det skulle ha byggts enligt standardnormerna.Det hus som anvÀnds som referens Àr AF Byggs hus 1 i KallebÀck,vilket byggs idag enligt standardnormerna. Rapporten visar vilkaÄtgÀrder gÀllande installationer och konstruktion som Àr nödvÀndigaför att byggnaden skall klassas som ett passivhus. Vidare finns detÀven en analys över vilka förvÀntningar som vÀntas stÀllas pÄorganisationen under byggprocessen.Vad som framgÄr av rapporten Àr att det krÀvs ganska storaförÀndringar gÀllande bÄde konstruktion och installationslösningarför att man skall nÄ passivhus nivÄ.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress och dÄ frÀmst vilka faktorer det Àr som orsakar stress. Syftet med uppsatsen Àr att: undersöka vilka stressfaktorer som chefer inom en kommun utsÀtts för. För att finna stressfaktorerna sÄ valde vi att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi valde ut 20 stycken chefer inom den aktuella kommunen. Vi har funnit stöd för vÄrt syfte i olika teoretiska begrepp runt stress. Vi har anvÀnt oss av teorier av stressforskare som Lennart Levi och Hans Selye för denna studie.

En omdiskuterad frÄga inom upphandlingsvÀrlden har pÄ senare tid varit om upphandlande myndigheter i upphandlingar kan stÀlla krav pÄ verksamhetsövergÄng. Ett sÄdant krav innebÀr att myndigheten krÀver att den nya leverantören ska iaktta 6 b § LAS och dess rÀttsföljder, oavsett om 6 b § LAS Àr tillÀmplig eller inte. De rÀttsföljder som 6 b § LAS ger upphov till Àr att arbetstagare hos den nuvarande leverantören gÄr över till den nya leverantören med samma villkor, att övergÄngen inte Àr en giltig grund för uppsÀgning och att de kollektivavtal som berörda arbetstagare omfattas av följer med till den nya arbetsgivaren. 6 b § LAS grundar sig pÄ ett EU-direktiv, det sÄ kallade överlÄtelsedirektivet. För att kunna stÀlla ett sÄdant krav mÄste kravet vara förenligt med upphandlingslagstiftningen, bland annat reglerna kring sociala hÀnsyn, och de upphandlingsrÀttsliga principerna.

Syftet med föreliggande rapport Àr att analysera samernas politiskt-geografiska aspirationer samt att relatera dessa till Sametingets nuvarande myndighet. Analysen görs utifrÄn formeln rap/SAI. Recognition (r), access (a) och participation (p) krÀver inga geografiska arrangemang medan separation (S), autonomi (A) och independence (I) krÀver geografiska avgrÀnsningar. Vilka uttalade aspirationer framförs dÄ av samerna i denna studie? Den slutsats som studien visar pÄ Àr att samernas krav kan sammanfattas med ap/A.

Att designa och konstruera processer för en specifik verksamhet kan vara bÄde en omfattande ochkomplex utmaning. Det Àr viktigt att den person eller grupp som skall designa och konstrueraprocessen Àr lyhörd för verksamhetens krav och önskemÄl, samtidigt som det Àr av största vikt att dekrav och önskemÄl som uttalas Àr rimliga och gÄr att omsÀtta i en verklig kontext. I den hÀr uppsatsenhar jag undersökt hur en kundhanteringsprocess kan se ut och konstrueras, hos ett logistikföretag, sombÄde utgÄr frÄn verksamhetens krav och önskemÄl samt med stöd av befintliga modeller och teorierinom det processteoretiska omrÄdet. Genom empirisk datainsamling samt insamling av teoretisktmaterial inom ÀmnesomrÄdet har en huvudprocess bestÄende av tre delprocesser samt detaljeradebeskrivningar av processens aktiviteter konstruerats som tillsammans med verksamheten slutligenutvÀrderats. Vilket framgÄr av utvÀrderingen och resultatet av undersökningen Àr att vald metodik förkonstruktion av process samt val av insamlat empiriskt och teoretiskt material har lett till enkundhanteringsprocess som dels uppfyller verksamhetens krav och önskemÄl och som stöds avbefintliga modeller och teorier inom det processteoretiska omrÄdet..