Strid i bebyggelse är en del av nutidens krigsföring. Uppsatsen handlar om vilka fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse, vilka fysiska krav som ställs på en stadsskyttesoldat samt hur man som plutonchef kan lägga upp träningen för sina soldater så att de når dessa krav, hur man kan hantera skador samt skapa motivation.Syftet med denna uppsats är, att identifiera de fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse, eventuella brister i de nuvarande särskilda kraven kopplat till tjänstens stridsmiljö och uppgifter, föreslå en utveckling av dessa krav samt föreslå ett periodiserat träningsprogram som kan möjliggöra att nå dessa krav för att på ett enkelt sätt fungera som ett stöd till en officer som är ansvarig för den fysiska utvecklingen i en stadsskyttepluton.Uppsatsen avsåg att undersöka hur ett periodiserat träningsprogram kan se ut genom att identifiera och beskriva de fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse. Därigenom erhölls slutsatser som kunde nyttjas för att föreslå ett periodiserat träningsprogram.Uppsatsens resultat kan sammanfattas på följande sätt: Stadsskyttestriden är intensiv och omväxlande i en föränderlig och ofta oländig miljö och terräng.Striden kräver en soldat med god kondition och förmåga att tempoväxla. Genom att höja de krav som idag ställs på stadsskyttesoldater och inrikta dem närmare tjänstens verklighet, medför en målinriktad träning, bättre motivation samt ett bättre slutresultat. På detta sätt kan vi få fram fler soldater som orkar göra rätt under striden.

Sveriges drygt 100-åriga tradition av värnplikt har försvunnit. År 2010 ersattes värnpliktutbildningen av en ny frivillig militär. Ingen ska längre utbildas med plikt om inte försvarsberedskapen kräver det. En förändring som innebär att Försvarsmaktens tillsättning av tidigare värnpliktsbaserade befattningar som gruppbefäl, soldater och sjömän nu genomförs på frivillig grund. Försvarsmakten har därmed blivit en arbetsgivare med stora årliga rekryteringsbehov.

I och med Försvarsmaktens nya riktning, där ett nationellt försvar skall ersättas av en insatsorganisation, kommer det ske omfattande förändringar inom organisationen. En av dessa berör personalförsörjning då värnpliktssystemet ersätts av frivillighet och personalen utgörs av yrkesanställda soldater. Det kan antas att ett förändrat personalförsörjningssystem får konsekvenser för kraven på Försvarsmakten och dess anställda. Fokus i den här uppsatsen ligger på plutonchefer och deras chefs- och ledarskap. Detta arbete syftar till att fastställa om det finns någon skillnad mellan att vara plutonchef över värnpliktiga respektive anställda soldater.

Uppsatsen syftar till att visa hur Försvarsmakten (FM) bör möta och arbeta eller socialt interagera med mammor, för att dessa ska känna sig mer positiva till sina barns deltagande i internationella insatser.Tidigare forskning och information utgiven av FM riktar sig inte specifikt till mammor som i många fall kan vara en väldigt viktig anhöriggrupp för våra soldater och sjömän.Undersökningen fokuserar dels på vilka behov av stöd målgruppen har, men också på hur man ur ett socialpsykologiskt perspektiv ska få mammor att se insatsen som meningsfull.Uppsatsen innehåller information om hur tre mammor har känt sig och upplevt kontakten med FM då deras söner gjort utlandstjänst, hur en mamma känner sig inför att hennes son för första gången ska göra utlandstjänst, hur en chef ur utlandsstyrkan brukar bemöta anhöriga till sina soldater och hur FM´s anhörigstöd allmänt ser ut..

Syftet med denna studie var att få kunskap om eritreanska kvinnliga exsoldaters erfarenheter av krig har påverkat deras identitetsupplevelse, sedan de har flyttat till ett nytt land. Samt att ta reda på om deras upplevelser av integration och av bemötande i exillandet är olika beroende på vilket land de bor i. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om hur kvinnorna förhåller sig till egna psykiska reaktionen på krigstraumat. Studien innefattar sexton intervjudeltagare. Nio av dessa bor i England medan sju bor i Sverige.

Fo?rsvarsmakten har nyligen ersatt va?rnplikten med ett personalfo?rso?rjningssystem da?r gruppbefa?l och soldater ansta?lls pa? samma villkor som pa? den civila arbetsmarknaden. En ova?ntad konsekvens av detta a?r en oo?nskat ho?g personalomsa?ttning inom denna ansta?llningskategori. Syftet med denna studie var att kartla?gga faktorer som bidrar till intentionen att stanna kvar i eller la?mna sin ansta?llning hos kategorin gruppbefa?l och soldater i Fo?rsvarsmakten.

Soldater och officerare blir i sin dagliga tjänsteutövning utsatt för press både psykiskt och fysiskt. Det finns en hel rad av faktorer som påverkar besluts- och grupprocesser och för att kunna förstå och identifiera risker i dessa processer måste det finnas en kunskap kring dessa. En företeelse vilken påverkar grupper och individer är konformiteten. En faktor som skiljer soldater och officerare från många andra yrkesgrupper är den uniforma klädseln vilken många anser hör ihop med yrket. Studien avser därför att undersöka hur den likformiga klädseln påverkar individens förmåga att tänka själv och dessutom handla utifrån den tanken. Utifrån detta syfte har en kärnfråga och tre delfrågor utkristalliserats. Delfrågornas syfte är att svara på kärnfrågan.

Soldater och officerare blir i sin dagliga tjänsteutövning utsatt för press både psykiskt och fysiskt. Det finns en hel rad av faktorer som påverkar besluts- och grupprocesser och för att kunna förstå och identifiera risker i dessa processer måste det finnas en kunskap kring dessa. En företeelse vilken påverkar grupper och individer är konformiteten. En faktor som skiljer soldater och officerare från många andra yrkesgrupper är den uniforma klädseln vilken många anser hör ihop med yrket. Studien avser därför att undersöka hur den likformiga klädseln påverkar individens förmåga att tänka själv och dessutom handla utifrån den tanken. Utifrån detta syfte har en kärnfråga och tre delfrågor utkristalliserats. Delfrågornas syfte är att svara på kärnfrågan.

Soldater som avbryter sin grundutbildning i förtid innebär onödiga kostnader och åtgärder för såväl organisationen som för de enskilda berörda. Försvarsmaktens mål är att avgångarna inte ska vara högre än 7 % av inryckande värnpliktiga. Målet har dock varit svårt att nå och för åren 2000-2005 ligger de genomsnittliga soldatavgångarna på cirka 13 %. Skillnaderna i avgångstal mellan olika förband är dock stora och den här undersökningen studerar om det kan bero på det ledarskap som praktiseras vid förbanden.Genom att mäta nivån avseende utvecklande ledarskap, vilken är Försvarsmaktens ledarskapsmodell, vid sex arméförband och sen koppla ihop den med storleken på deras soldatavgångar identifieras olika samband. Därigenom framgår också faktorer som är viktiga för att nå låga avgångar.Resultaten pekar mot att det finns samband mellan storleken på soldatavgångarna och nivån på det utvecklande ledarskap som tillämpas.

Hotet mot Sveriges säkerhet ser idag annorlunda ut än för 20 år sedan. Därför har Försvarsmakten infört ett nytt personalförsörjningssystem av soldater byggt på frivillighet. De närmsta åren behöver organisationen rekrytera 3 250 kontinuerligt tjänstgörande och 4 650 tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur gymnasieungdomar boende i en garnisonsort ställde sig till möjligheten att söka anställning som soldat i Försvarsmakten, både inom de lokala förbanden och inom övriga förband i Sverige. Studien skulle utvisa vilka gymnasieungdomar som kunde tänka sig en soldatanställning i hemorten vilket syftade till att ge en fingervisning för ungefär hur många man kunde tänkas rekrytera inom kommunen samt för att underlätta lokal rekrytering till soldatbefattningarna.

Soldater och officerare blir i sin dagliga tjänsteutövning utsatt för press både psykiskt och fysiskt. Det finns en hel rad av faktorer som påverkar besluts- och grupprocesser och för att kunna förstå och identifiera risker i dessa processer måste det finnas en kunskap kring dessa. En företeelse vilken påverkar grupper och individer är konformiteten. En faktor som skiljer soldater och officerare från många andra yrkesgrupper är den uniforma klädseln vilken många anser hör ihop med yrket. Studien avser därför att undersöka hur den likformiga klädseln påverkar individens förmåga att tänka själv och dessutom handla utifrån den tanken. Utifrån detta syfte har en kärnfråga och tre delfrågor utkristalliserats. Delfrågornas syfte är att svara på kärnfrågan.

Inom kort stundar en av Försvarsmaktens kanske största processer sedan förändringen mot ett insatsförsvar påbörjades under 90-talet. Soldatförsörjningen övergår från värnplikt till en professionalisering av hela personalstyrkan och soldater skall på frivillig bas rekryteras och anställas för att fylla upp Försvarsmaktens insatsförband. Med grund i Bernt Öströms rapport från 2008: Soldatförsörjning ? Redogörelse för modellerna i Danmark, Nederländerna och Spanien studeras de två nationerna Danmark och Nederländerna för att identifiera påverkande faktorer inom de bådas soldatförsörjningssystem. De två nationernas försvarsmakter, samt Sveriges, beskrivs övergripande med historisk bakgrund och nuläge angående soldatförsörjning.

Syftet med uppsatsen var att genom en socialpsykologisk undersökning studera hur soldater i Försvarsmakten upplever och hanterar konflikten mellan deras militära- och civila identitet.För studien intervjuades sex soldater som tjänstgör vid ett regemente i Sverige.Resultatet visade att flertalet av de intervjuade tyckes vara måna om att visa på en distansering från jobbet när de var lediga, och att de då ?återgick? till sin civila identitet, för att sen växla tillbaka när de var tillbaka i tjänsten. Emellanåt verkade det dock vara svårt för soldaterna att skilja de två åt och fler tycktes ?trilla? tillbaka till sin militära identitet, även i den civila vardagen. Det observerades därför ingen större konflikt mellan den militära och civila identiteten eftersom soldaterna tycktes välja en stabil identitet att använda sig av över tiden.  Hos flera av soldaterna fanns en ovilja att jämföras med de stereotypa ideal som allmänheten hade om dem och de valde därför att ta avstånd ifrån dem och definiera om situationen för de som hade den uppfattningen.

Sverige har en lång tradition i att utbilda soldater och förband för försvar av det egna landet. Dettahar varit i fokus för de svenska förbanden under kalla kriget. Idag ställs svenska förband inför nyauppgifter och i andra miljöer än de traditionella, men framförallt möter de svenska förbanden enmotståndare som har andra drivkrafter, medel och metoder än vad motståndaren hade under detkalla kriget.Uppsatsen syfte är att diskutera huruvida den svenska soldat- och förbandsutbildningen äranpassad för denna motståndare. D.v.s. erhåller de svenska förbanden en relevant utbildning?Denna studie genomförs som en fallstudie av FS 15.

Denna uppsats handlar om en komparativ studie om hur soldater upplevde krig, med fokus påderas egna berättelser, det vill säga hur soldaterna uppfattade sin situation ur ett mycketpersonligt perspektiv. Objekten i denna studie är de amerikanska soldaterna som frivilligtsökte sig till kriget i Vietnam samt de frivilliga svenska soldaterna som under de förstamissionerna åkte till det pågående kriget i Bosnien. Syftet med uppsatsen är därmed attundersöka om de amerikanska och de svenska soldaterna hade liknande eller skildauppfattningar om de svårigheter som förekom genom att verka i en miljö som präglades avdöd, lidande och att hamna i plötsliga, livshotande situationer. Resultaten av undersökningenvisar, trots de olika typerna av konflikter, att det förekom skillnader och även likheter i deberättelser som skildrar synen på mod, rädsla, de inblandade parterna med mera.Undersökningen utgår från gjord forskning av de amerikanska soldaternas brevkorrespondens,vilket personligt och ingående skildrar deras situation. Gällande de svenska soldaternassituation i Bosnien så beskrivs den ur ett antal undersökningar (intervjuer) samt ur tvåbiografier, vilket ligger till grund för en jämförelse i denna undersökning..