Efter att vÀrnplikten lades vilande har försvarsmaktens nya personalsystem med frivilligt anstÀlld personal skapat en hel del utmaningar. Tidigare har en konstant tillströmning av unga soldater och sjömÀn sÀkerstÀllt personalbehoven till bÄde soldat- och sjömansbefattningar, utlandsmissioner, officerskÄr och hemvÀrn. Nu mÄste istÀllet försvarsmakten konkurrera med den civila marknaden och avsÀtta stora resurser pÄ marknadsföring för att locka till sig lÀmpliga kandidater. IngÄngsbefattningarna som soldater och sjömÀn skall helst besÀttas av unga mÀnniskor, och att det skulle bli svÄrigheter att nÄ ut till de mÄlgrupperna var man redan medveten om. Erfarenheter frÄn europeiska lÀnder som genomfört samma övergÄng pÄvisar ocksÄ liknande resultat med komplikationer i hela rekryteringsprocessen.Ett av de frÀmsta verktygen för att sprida information Àr i dagslÀget genom tv-reklam och internet.

Uppsatsen analyserar begreppet tortyr. UtifrÄn detta bedöms huruvida hÀndelserna pÄ Abu Ghraib i Irak 2003 ska anses vara tortyr i juridisk mening och vad USA:s juridiska skyldigheter Àr i detta sammanhang..

Bakgrunden till arbetet vÀcktes genom debatterna sensommaren 2009 om skyddsnivÄn pÄ de fordon som svenska soldater i Afghanistan anvÀnder sig av och det ökade antalet attacker mot den svenska kontingenten dÀr. I takt med att upprorsmÀnnens attacker började skada personalen sÄ var frÄgestÀllningen klar. Hur ser stödet till de svenska soldaterna och officerarna ut? Syftet med arbetet Àr presentera en sammanhÄllen bild av hur försÀkringsskyddet ser ut genom att svara pÄ dessa frÄgor. Hur försÀkringsskyddet ser ut för svensk personalen som tjÀnstgör för utlandsstyrkan idag? Samt vad innebÀr den sÄ kallade veteransoldatspropositionen ur försÀkringssynpunkt, vilka Àr skillnaderna? Metoden i arbetet kommer att vara i huvudsak deskriptivt men Àven komparativt.

Lojalitet gentemot arbetsgivare har tidigare ansetts vara en merit för anstÀllda, medan det i dagens arbetsliv kan upplevas vara mer av en belastning. Lojala medarbetare fÄr ofta en sÀmre löneutveckling och blir mindre attraktiva pÄ arbetsmarknaden Àn de som med jÀmna mellanrum byter arbetsplats, vilket kan vara en orsak till att organisationer idag har problem med personalomsÀttningar dÀr individer lÀmnar sina anstÀllningar i snabbare takt Àn vad som förvÀntas. Detta stÀller höga krav pÄ organisationer att arbeta strategiskt med sitt personalarbete för att rekrytera rÀtt personal samt behÄlla dem. Studiens syfte var att undersöka varför vissa individer Àr mer benÀgna till att lÀmna sina organisationer Àn andra. Detta genomfördes genom att kvantitativt studera variablerna organisationsidentifikation, upplevd yrkesstatus och dess korrelation med individens intention att lÀmna sin organisation.

Irakkriget 2003 manifesterade evolutionen av den moderna krigföringen som gÄtt emot enverklighet dÀr politiska mÄl kan uppnÄs med allt mindre förband som kostar mindre resurser. Demoderna förbanden har Àndock en allt större effekt i att kunna bekÀmpa en motstÄndaren pÄslagfÀltet och hÀrigenom kan de bemannas med allt fÀrre soldater som verkar pÄ fÀltet.Efter en intervention i en frÀmmande stat Àr det av största vikt att under den första kritiskaperioden efter sönderfallet att etablera sÀkerhet och stabilitet. Denna undersökning har somambition att svara pÄ huruvida modern krigföring och moderna förband bidrog till ett allmÀntsÀkerhetsvakuum under Irakkriget 2003 under denna kritiska period.Undersökningens resultat Àr att förutsÀttningarna för ett allmÀnt sÀkerhetsvakuum fanns iIrak innan kriget 2003. Koalitionens förband och krigföringsmetoder var bidragande orsaker till attslÀppa loss krafter som redan skapats av den forna regimen under lÄng tid.Den övergripande slutsatsen Àr att det centrala vid operationen av detta slag Àr attomedelbart ha förband med tillrÀckligt antal soldater pÄ fÀltet för att kunna etablera sÀkerhet ochstabilitet i territoriet. Av detta följer ocksÄ att planeringen av denna kritiska period mÄste görasinnan kriget börjar och det mÄste finnas en vilja att satsa de resurser detta krÀver..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad KRAV vill kommunicera med sitt varumÀrke och hur mottagarna upplever budskapet. Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ metod för att samla in primÀrdata. Intervjuer har utförts med en informatör pÄ organisationen KRAV, samt personer pÄ utvalda KRAV-anslutna restauranger och storhushÄll i SkÄne. SekundÀrdata har inhÀmtats i form utav böcker och vetenskapliga artiklar, samt Internet. Vi har kommit fram till att det finns en överensstÀmmelse, mellan organisationen KRAV och KRAV-anslutna restauranger och storhushÄll, i synsÀtt, vÀrderingar, samt uppfattningar kring vad varumÀrket KRAV kommunicerar..

Försvarsmakten som organisation Àr inne i en spÀnnande fas dÀr den Àr i full fart med att stÀllas om till ett yrkesförsvar, med anstÀllda soldater. I en nyutkommen studie frÄn Försvarshögskolan observeras en problematik i samspelet mellan officerare och soldater i den nya organisationen. Ett begrepp som anvÀnds flitigt inom den militÀra professionen Àr tillit, vilket blir utgÄngspunkten i arbetet för att analysera problematiken frÄn studien. Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga om det finns förutsÀttningar för att skapa tillit frÄn soldaten till officeren i dagens svenska yrkesförsvar.I arbetet sammanfattas fyra situationer i studien för att skapa en övergripande bild av problematiken. Vidare analyseras studien utifrÄn de faktorer som skapar tillit enligt teorier frÄn den svenska och den kanadensiska försvarshögskolorna.

Individers utsatthet för vÄld i arbetslivet har fÄtt ökad uppmÀrksamhet inom kriminologin de senaste Ären. En individs upplevelser av vÄld i arbetslivet kan ha förödande effekter pÄ personens livskvalitet. Vissa yrkeskategorier Àr mer utsatta för vÄld i arbetslivet Àn andra och för kategorierna polis, ordningsvakter och soldater Àr kontakt med vÄld i vissa fall en del av de dagliga arbetsrutinerna. Denna intervjustudie fokuserar pÄ soldaters egna upplevelser kring utsattheten för vÄld under utlandstjÀnstgöring. Det Àr vÀldigt fÄ studier kring denna yrkesgrupp trots att risken att bli utsatt för vÄld Àr hög.Soldater tillhör den yrkeskategorin som de facto besitter vÄldsmonopol under deras arbetstid.

NÀr företag ska införa nya informationssystem brukar de stöta pÄ flera olika problem. Problemen har ofta att göra med vilka krav som ska realiseras och vem som ska bestÀmma vilka krav som ska realiseras. Att utföra prioritering pÄ krav Àr lika viktigt som att samla in krav. Det vanligaste problemet Àr att kunder och anvÀndare tenderar att tycka att alla krav Àr viktiga för att sÀkerstÀlla att sÄ mÄnga som möjligt av deras önskemÄl ska realiseras. Detta kan bli onödigt dyrt dÄ de flesta informationssystem-projekt har begrÀnsade resurser.Detta arbete har som syfte att undersöka vilka metoder systemutvecklare anvÀnder och hur de anvÀnder dessa metoder för att prioritera krav.

GuantanamofÄngarnas status - abstract Syftet med denna uppsats Àr att utreda GuantanamofÄngarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frÄgor: -Varför och pÄ vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkÀnna Guantanamo-fÄngarna krigsfÄngestatus? -Vad har fÄngarna för möjlighet att fÄ sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha nÄgon inverkan pÄ framtida internationell rÀtt? -Kan den uppkomna situationen pÄverka hur eventuellt tillfÄngatagna amerikaner i en framtida internationell vÀpnad konflikt blir behandlade? Svaren pÄ dessa frÄgor har sökts genom litteraturstudier och inhÀmtande av information frÄn internet. Faktablad och pressbriefings frÄn Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa kÀllor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare frÄn olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer pÄ fÄngar som Àr Talibanska soldater, samt fÄngar som Àr medlemmar i al-Qaeda.

GuantanamofÄngarnas status - abstractSyftet med denna uppsats Àr att utreda GuantanamofÄngarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frÄgor:-Varför och pÄ vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkÀnna Guantanamo-fÄngarna krigsfÄngestatus? -Vad har fÄngarna för möjlighet att fÄ sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha nÄgon inverkan pÄ framtida internationell rÀtt? -Kan den uppkomna situationen pÄverka hur eventuellt tillfÄngatagna amerikaner i en framtida internationell vÀpnad konflikt blir behandlade? Svaren pÄ dessa frÄgor har sökts genom litteraturstudier och inhÀmtande av information frÄn internet. Faktablad och pressbriefings frÄn Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa kÀllor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare frÄn olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer pÄ fÄngar som Àr Talibanska soldater, samt fÄngar som Àr medlemmar i al-Qaeda.

I denna uppsats redovisas en benchmarkingstudie i syfte att jÀmföra Sveriges försvar mot ett urval av andra lÀnders försvarsmakter, nÀmligen EU- och NATO-lÀnderna samt Schweiz. Studien har skett med avseende pÄ kostnadseffektivitet och fokus pÄ output i internationella insatser, som har kommit att vara allt mer prioriterade i vÀstvÀrldens försvarsmakter under senare Är. Vidare genomförs en kvantitativ jÀmförelse mellan vÀrnplikt och andra personalförsörjningssystem genom att lÀnder med likartade personalförsörjningssystem förs samman i fyra kategorier: vÀrnpliktsbemanning av stÄende styrkor, vÀrnpliktsbemanning av mobiliserande styrkor, blandsystem respektive professionella styrkor. Kategorierna sÀrskiljs genom kvantitativa data, dels andelen vÀrnpliktiga i de aktiva styrkorna, och dels storleken pÄ reserverna i relation till de aktiva styrkorna. TvÄ olika outputmÄtt har utnyttjats, dels faktisk personalvolym i internationella insatser, och för EU-lÀnderna ocksÄ storleken pÄ de styrkebidrag som utlovats till EU:s gemensamma insatser.

GuantanamofÄngarnas status - abstractSyftet med denna uppsats Àr att utreda GuantanamofÄngarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frÄgor:-Varför och pÄ vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkÀnna Guantanamo-fÄngarna krigsfÄngestatus? -Vad har fÄngarna för möjlighet att fÄ sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha nÄgon inverkan pÄ framtida internationell rÀtt? -Kan den uppkomna situationen pÄverka hur eventuellt tillfÄngatagna amerikaner i en framtida internationell vÀpnad konflikt blir behandlade? Svaren pÄ dessa frÄgor har sökts genom litteraturstudier och inhÀmtande av information frÄn internet. Faktablad och pressbriefings frÄn Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa kÀllor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare frÄn olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer pÄ fÄngar som Àr Talibanska soldater, samt fÄngar som Àr medlemmar i al-Qaeda.

Stress definieras som en obalans mellan krav och resurser. Krav och kontrollmodellen samt krav- resursmodellen menar att krav Àr en negativ faktor. Andra menar att det finns negativt hindrande och positivt utmanande krav. En individ hanterar stress genom olika copingstrategier, tvÄ av dem Àr problemorienterad strategi och emotionell strategi. Forskning har visat att individer med en problemorienterad strategi hanterar stress bÀttre Àn de med emotionell strategi.

Höga krav i kombination med lÄg kontroll har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till psykologisk anspÀnning. I kombination med hög kontroll kan höga krav istÀllet leda till att individens inlÀrning ökar (Karasek, 1979). Studien syftade till att, med Karaseks krav- och kontrollmodell (1979) som grund, undersöka om graden av krav och kontroll har nÄgot samband med anspÀnning och förutsÀttningar för inlÀrning bland studenter. En enkÀtundersökning genomfördes dÀr deltagarna sjÀlvskattade upplevelsen av krav och kontroll i studiesituationen, anspÀnning, self-efficacy samt motivationsmönster. Resultatet visade att höga krav i kombination med lÄg kontroll Àr relaterade till psykologisk anspÀnning.