Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ huruvida pedagogernas förhÄllningssÀtt och arbetsmetoder kan frÀmja delaktigheten för barn med hörselnedsÀttningar i förskolan. HuvudfrÄgestÀllningarna som stÀlldes var hur pedagogerna beskriver sitt arbets- och förhÄllningssÀtt för att frÀmja barnets sociala miljö. Hur beskriver pedagogerna sitt arbets- och förhÄllningsÀtt i den pedagogiska miljön? Hur beskriver pedagogerna utformningen av den fysiska miljön? De teorier vi funnit relevanta i detta sammanhang handlar om hur fysisk, social och pedagogisk miljö Àr viktiga faktorer för delaktighet. För att finna svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem olika pedagoger vid olika förskolor.

Ämnet neurodidaktik bygger pĂ„ hjĂ€rnforskning och etablerade teorier inom det pedagogiska omrĂ„det. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att dra slutsatser av de rön vi finner inom hjĂ€rnforskningen som studerar hur hjĂ€rnan fungerar i inlĂ€rningssammanhang. Vi har lyft fram ett antal förutsĂ€ttningar för lĂ€rande i vĂ„r studie som alla fĂ„r stöd i aktuell hjĂ€rnforskning. Dessa förutsĂ€ttningar har vi kopplat samman med hur hjĂ€rnan utvecklas ur ett matematiskt perspektiv. Litteratursökningen har Ă€gt rum i faktaböcker och databaser och för att fĂ„ vĂ€gledning har vi kontaktat experter inom omrĂ„det.

Temat för arbetet Àr musikskapande och har som syfte att undersöka min individuella kreativitet och dess kÀnnetecken. Men syftet bestÄr ocksÄ i att avgöra anvÀndbarheten av detta. Det rör sig om en psykologisk sjÀlvstudie med ett fenomenologiskt angreppssÀtt. I mitt fall har detta inneburit att jag, efter att ha arrangerat en i mitt tycke kreativ upplevelse, beskrev denna hÀndelse för att sedan analysera texten pÄ fenomenologiskt vis. P.g.a.

Denna studie inriktar sig pÄ lÀromedelsanvÀndandet inom samhÀllskunskapsÀmnet i den svenska grundskolan. SÀrskilt granskar den anvÀndandet av Internet som lÀromedel, motiveringar kring detta och konsekvenser nÀr det gÀller den pedagogiska vardagen pÄ skolorna. För att fÄ en bild av de statliga, formuleringsarenan, rekommendationerna kring Internet som lÀromedel analyseras den nya lÀroplanen Lgr11 i relation till tidigare gÀllande lÀroplaner. För att se hur dessa rekommendationer tillÀmpas i skolan, realiseringsarenan, analyseras intervjuer med sex olika verksamma samhÀllskunskapslÀrare i grundskolan. Studien visar att de statliga direktiven ger lÀrare flexibilitet i urvalet av lÀromedel.

Demokrati Àr nÄgot som genomsyrar lÀroplan för förskolan (Lpfö 98) och barns inflytande Àr en betydelsefull del i detta. Reggio Emilias pedagogiska filosofi, som vilar pÄ ett tydligt demokratiskt förhÄllningssÀtt dÀr barns inflytande Àr en vÀsentlig del, har inspirerat den svenska förskolans lÀroplan (Lpfö 98) som Àr aktuell idag. I utbildningsinspektioner gjorda Är 2005-2006 i olika kommuner i Sverige framkommer att det finns brister i arbetet med barns inflytande. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Reggio Emiliainspirerade pedagoger i förskolan arbetar med barnens inflytande i samlingen och om detta ger barnen utrymme till inflytande. UtifrÄn syftet har dessa frÄgor stÀllts: Vilken innebörd har begreppet ?barns inflytande? för de deltagande pedagogerna som arbetar Reggio Emiliainspirerat? Hur inverkar Reggio Emiliainspirationen pÄ pedagogernas sÀtt att uttrycka sig om barns inflytande? Hur omsÀtter pedagogerna begreppet ?inflytande? praktiskt i samlingen? Hur tar pedagogerna tillvara pÄ alla barns uttryck och intressen i samlingen? Genom semi-strukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer har fem Reggio Emiliainspirerade pedagoger pÄ tvÄ förskoleavdelningar studerats.

Höstterminen 2011 infördes Introduktionsprogrammen (IM) i den svenska gymnasieskolan och ersatte dÄ Individuella programmet som var till för de elever som under sin grundskoletid inte nÄtt behörighet att söka till ett nationellt program. IM bestÄr av fem inriktningar och kan lÀggas upp pÄ olika sÀtt nÀr det kommer till teoretiska Àmnen, praktik och studier pÄ de nat-ionella programmens kurser. Syftet i denna studie Àr att beskriva hur en gymnasieskola orga-niserar undervisningen och hur stöd och sÀrskilt stöd utformas pÄ IM. Den teoretiska utgÄngspunkten frÄn vilket materialet belyses Àr Perssons (1998) modell dÀr den specialpedagogiska verksamheten analyseras utifrÄn ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Modellen visar vilka konsekvenser olika pedagogiska och specialpedagogiska synsÀtt och stÀllningstaganden fÄr pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.Uppsatsen Àr en fallstudie gjord pÄ en medelstor gymnasieskola.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vad tvÄ lÀrare och deras elever som gÄr i gymnasiet anser om lÀrare-elev-relationen. I min studie belyser jag olika synsÀtt pÄ den goda relationen, hur den etableras, vilken pÄverkan en dÄlig/god relation kan ha pÄ eleverna respektive lÀrarna och hur relationen pÄverkar elevers lÀroprocess. Resultatet diskuteras dÀrefter utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.För att besvara mina forskningsfrÄgor valde jag bÄde ett kvalitativt och kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Det som framgick av mitt resultat var att för att kunna etablera en god relation behövde eleverna kÀnna sig respekterade och att de fÄr sina röster hörda. Det framgick Àven att de egenskaper som eleverna ansÄg vara viktiga för dem, upplevde de som goda.

Modellen Àr ett kraftfullt redskap i designprocessen. Inte bara pÄ grund av dess pedagogiska vÀrde vid en presentation eller demonstration av nÄgot, den Àr Àven ett vÀrdefullt verktyg i designprocessens tidiga stadier. Jag har byggt en modell och anvÀnt den som ett skissverktyg nÀr jag utformat flera olika förslag pÄ utformning av en trÀdgÄrd i en norrsluttning. I metoden beskriver jag hur jag konstruerat modellen och hur jag gÄtt till vÀga nÀr jag anvÀnt den i min designprocess. I resultatet redovisas de olika förslagen och idéerna jag kommit fram till med modellen som redskap. Genom att inte bara kunna se utan Àven kÀnna höjdskillnaderna och formerna i trÀdgÄrden med mina hÀnder sÄ har modellbyggandet hjÀlpt mig att förstÄ platsen pÄ ett bÀttre sÀtt och det har hjÀlpt mig att utforma och presentera sex olika förslag pÄ utformning av trÀdgÄrden som jag redovisar i det hÀr arbetet..

Denna studie har som syfte att undersöka fyra lÀrares syn pÄ och hanterande av gruppkonflikter, och hur deras erfarenheter överensstÀmmer med forskning inom Àmnet. Uppsatsens frÄgestÀllningar ser ut enligt följande:? Hur uppfattar lÀrare konflikter?? Hur anser lÀrare att de och elevgrupper pÄverkas av gruppkonflikter?? Hur arbetar lÀrare med elevgrupper vid konflikthantering?? Hur anser lÀrarna att deras gruppkonflikt har uppstÄtt?? Vem anser lÀrarna har huvudansvaret för att gruppkonflikter i skolan löses?I uppsatsens bakgrund presenteras hur forskare uppfattar och anser att konflikter bör hanteras. Det har innefattat teoretisk utgÄngspunkt, vad Àr en konflikt, konflikters komplexitet, olika typer av konflikter, konflikter i skolan, högstadieklassen som grupp, varför uppstÄr konflikter i skolan, GÄr det att förebygga konflikter, att analysera konflikter, strategier för konflikthantering och vem ska lösa konflikten UtifrÄn detta material har sedan intervjuguiden skapats, vilken anvÀndes vid de kvalitativa forskningsintervjuerna. Dessa intervjuer genomfördes med fyra yrkesverksamma lÀrare, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor.

Att lÀrare utför merparten av arbetet i relation till andra mÀnniskor kan tÀnkas skapa sÀrskilda villkor för arbetet. Artikeln avses att belysa anvÀndbarheten hos artikelns fyra empiriska material vid studier av relationsarbetets villkor. SÀrskilt intresse Àgnas Ät organiseringen av de delar av arbetet som innefattar en lÀrare-elev-relation. Materialen omfattar tretton lÀrare inom specialpedagogisk verksamhet frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasieskolan. Analysbegreppen Àr kommunikation, notistagande samt aspekterna avsikt, tid och rum.

SyfteStudiens syfte Àr att undersöka förskoleklassens ursprungliga idéer och förskoleklassen som en mötesplats mellan olika pedagogiska strömningar.MetodUndersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ observationer och samtal med inspiration av en etnografisk ansats. För att svara pÄ mitt syfte har jag dels lÀst litteratur, gjort observationer i en förskoleklass och haft ett antal informella samtal med tvÄ förskollÀrare. Jag har Àven haft formella samtal med tvÄ förskollÀrare, en grundskollÀrare och en rektor.ResultatResultatet som jag anser att jag har kommit fram till Àr att förskollÀrarna i den förskoleklass som jag har undersökt tar tillvara barns intressen och bygger vidare pÄ deras egna erfarenheter. Förskolepedagogiken ser barnen i ett helhetsperspektiv och aktiviteterna Àr barncentrerade. FörskollÀrarna anvÀnder sig av den lÀrande leken och ett för barnen meningsfullt innehÄll.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur matematiklÀrare pÄ grundskolans senare Är ser pÄ verklighetsanknuten matematikundervisning samt att undersöka hur de eventuellt bedriver sÄdan. För att uppnÄ syftet utformade vi en enkÀt som delades ut till 60 verksamma matematiklÀrare i Är 7-9 inom LuleÄ kommun. Under bearbetningen av det insamlade materialet framtrÀdde bilden av att instÀllningen bland lÀrarna till största delen Àr positiv till verklighetsanknuten matematikundervisning. Det framgÄr ocksÄ av undersökningen hur sÄdan matematikundervisning bedrivs, nÀrmare bestÀmt genom att anvÀnda matematiklitteraturen, nyttja exempel ur vardagslivet eller arbeta med tema och arbeta med projektarbeten. Detta styrker oss i vÄr uppfattning att verklighetsanknuten matematikundervisning Àr vÀrdefull för att fÄnga elevernas intresse och fÄ dem att inse nyttan av skolmatematiken.

BAKGRUND: Miljön pÄ förskolan ska vara trygg för barnen samtidigt som den ska ge utrymme för utmaningar och locka till lÀrande. Barns lÀrande pÄverkas av den miljö de befinner sig i eftersom rummet utger signaler om vad som förvÀntas av barnen och vad som förvÀntas ske i rummet. SYFTE: Syftet Àr att undersöka exempel pÄ hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar utformar den fysiska miljön och vilken betydelse lÀrare berÀttar att miljön har för barns lÀrande. METOD: Studien baseras pÄ fem kvalitativa intervjuer samt observation genom fotografi. RESULTAT: Miljöns utformning kan skilja sig Ät beroende pÄ vilken pedagogisk inriktning man arbetar utifrÄn.

Syftet var att kartlÀgga hur tvÄ pedagoger med olika utbildningar och skilda skoltraditioner ser pÄ utomhuspedagogik och om de strÀvar mot samma mÄl samt om deras tankemönster och strategier skiljer Ät. I arbetet undersöktes skillnaderna mellan tvÄ skolformer ur ett konfliktperspektiv.  En förskollÀrare och en grundskollÀrare intervjuades med hjÀlp av dataprogrammet Complador. Detta innebar att intervjupersonerna aktivt deltog i dokumentationen av sitt eget tÀnkande i form av tankekartor (strateginÀt). Tankekartorna jÀmfördes.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att undersöka gymnasieelevers uppfattning om pÄ lÀrarkompetens i Àmnet idrott och hÀlsa. VÄr frÄgestÀllning var följande: Vilka delkompetenser hos idrottslÀraren anser gymnasieeleverna vara primÀra för att denne skall vara en bra lÀrare? Delkompetenserna som vi dÄ avser Àr pedagogisk, idrottslig, vetenskaplig, politisk och social kompetens.MetodDatainsamlingen har skett pÄ tvÄ olika sÀtt, dels genom en strukturerad enkÀt, och dels genom halvstrukturerade intervjuer. EnkÀten genomfördes pÄ 76 gymnasieelever. Elever som alla gÄr pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet Är 3 pÄ skolor i StockholmsomrÄdet.