TÀnk dig att du plockar upp en tidning pÄ vÀgen hem, tidningen har slÄende rubriker vilka tilltalar dig och du vÀljer att fördjupa dig och eventuellt ta till dig det som lyfts fram i artikeln.Det som den hÀr i studien uppmÀrksammar Àr att konjunkturer spelar roll, och synen pÄ konjunkturernas inverkan pÄ samhÀllet och individen lyfts fram i tidningsartiklarna. Det Àr en bild av en orolig framtid som lyfts fram i media och framtiden kan till och med uppfattas som hotfull genom exemplet lÄgkonjunktur.LÄgkonjunkturen för med sig en samhÀllsförÀndring som uppmÀrksammas av media och genom att belysa denna samhÀllsförÀndring via diskursanalys och utvalda teoretiska utgÄngspunkter om risksamhÀllet och om samhÀllet som socialt konstruerat vilka lyfter fram förestÀllningarna kring lÄgkonjunkturen i relation till samhÀllets utveckling..

Syfte: Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur matematiklĂ€xor utformas och anvĂ€nds i undervisningen för att bidra till en ökad mĂ„luppfyllelse gentemot lĂ€roplanens kunskapskrav för elever generellt och mer specifikt för elever i matematiksvĂ„righeter. För att belysa detta har fyra centrala forskningsfrĂ„gor formulerats som berör hur matematiklĂ€xor utformas, hur de anvĂ€nds och hur de bidrar till en ökad mĂ„luppfyllelse gentemot lĂ€roplanens kunskapskrav. Även förekomsten av en gemensam policy vad det gĂ€ller matematiklĂ€xor pĂ„ skolorna finns med som en forskningsfrĂ„ga.Teori: Examensarbetet tar sin utgĂ„ngspunkt i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs inlĂ€rningsteori dĂ€r kommunikation, delaktighet och samspel Ă€r grundlĂ€ggande faktorer för barns lĂ€rande. Begreppen utgör grunden för att eleven ska ha möjlighet att uppleva att de pedagogiska och didaktiska insatser som görs i skolans praktik Ă€r stödjande för deras lĂ€rande.Metod: Insamlingen av data genomfördes med hjĂ€lp av en enkĂ€t som till största delen bestod av strukturerade flervalsfrĂ„gor. Personliga intervjuer med fyra elever, samtliga i matematiksvĂ„righeter, genomfördes som ett komplement för att fĂ„ en inblick i hur elever ser pĂ„ matematiklĂ€xor.

Syftet med examensarbetet Àr att med hjÀlp av enkÀtintervjuer och observationer fÄ mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fÄtt kompetensutveckling i matematik. I vÄr bakgrund har vi utifrÄn ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan pÄverka barns matematiska förmÄga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten pÄ förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att pÄ ett bÀttre sÀtt ge barnen kunskap i matematik.

Syftet med denna studie Àr att skapa ökad kunskap om rektorers strategier för att utforma goda förutsÀttningar att likvÀrdigt bemöta begÄvade elever i grundskolan. Jag anvÀnder mig av begreppet begÄvade dÀrför att jag i studien inte specifikt avser att urskilja högpresterande eller sÀrbegÄvade elever. I studien utgÄr jag ifrÄn, förekomsten av elever med begÄvningar i varierande grad i den svenska skolan och deras lika rÀtt till att finna sin unika egenart i enlighet med grundskolans uppdrag. Det Àr rektorernas ansvar som pedagogiska ledare att se till att de sjÀlva likvÀl som lÀrarna fÄr den kompetens som krÀvs för att pÄ ett professionellt sÀtt utföra sina uppgifter. Undervisningen ska ocksÄ utformas pÄ det sÀttet att alla elever, Àven de med en speciell begÄvning, fÄr det stöd och den hjÀlp de behöver.

Syftet med vÄr studie Àr att synliggöra förskolepedagogers instÀllning till och anvÀndande av musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan. För att samla relevanta empiriska data har vi anvÀnt intervju och observation som metoder. Urvalsgruppen bestÄr av 6 pedagoger frÄn tvÄ förskolor. Vi har valt att undersöka en förskola med musikinriktning och en som inte har nÄgon speciell inriktning. I vÄr undersökning har vi kommit fram till intressanta resultat sÄ som att pedagoger har positiv instÀllning till musik och anvÀnder musik i sitt pedagogiska arbete bÄde som mÄl och pedagogiskt medel. I bÄda förskolorna anvÀnder pedagoger musik för att det gynnar barns sprÄkutveckling, sociala och emotionella utveckling.

I denna uppsats undersöks rollspelets potential att motverka diskriminering och förtryck i förtryckande regimer. Jag tar avstamp i de mÀnskliga rÀttigheterna och i dramapedagogikens essens och styrkor. Jag beskriver Youngs diskrimineringsteorier, samt Freire och Boals pedagogiska teorier om den frigörande teaterns styrkor och syften, och presenterar en intervju om rollspelsanvÀndande mot kvinnoförtryck i Iran. I analysen söker jag samband mellan de olika tillvÀgagÄngssÀtten i anvÀndning och syfte med rollspel utifrÄn materialet och presenterar mina slutsatser; rollspel i förtryckande regimer kan leda till sammanhangsskapande, frigörelse frÄn inre förtryck, och medvetengörande för individ och grupp om hur man kan skapa en dialog om förtryck..

Syftet med studien var att beskriva hur det sprÄkutvecklande lekmaterialet Babblarna anvÀnds pÄ förskolan utifrÄn ett pedagogperspektiv, belysa materialets möjligheter och begrÀnsningar samt att bidra till diskussionen om pedagogiska leksaker. Intervjuer har gjorts med sex pedagoger pÄ förskolan. Resultatet visar att Babblarna anvÀnds i lÀrandesyfte men Àven i leken. I resultatet framgÄr att samtliga pedagoger upplever att barnens intresse för Babblarna har betydelse för att dessa ska fungera som ett pedagogiskt verktyg. Det framgÄr ocksÄ att mÄnga pedagoger tycker att Babblarna Àr ett material anpassat för de yngre Äldrarna.

Uppsatsen Àr en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och dÀrmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.Slutsatsen Àr att;Partesmodellen borde kunna anvÀndas för att utöka mÀngden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstÄdda och för att förstÄ. Likt schema, sociala berÀttelser och seriesamtal, de pedagogiska hjÀlpmedel som anvÀnds idag..

The Pedagogical progression within MSI ? Based upon The Bologna Process and UPC.In a near future several of the European countries will begin working after new guidelines concerning a declaration called the Bologna process. Everything will be done one step at a time and the declaration will change the way the students are being graded, all this for the sake of making the European labour-market moreopened for all of its millions of students.In VÀxjö this process is in the making, but to adapt to the future demands the school must also change its ways of teaching.To increase its quality the University has put together a procedure of actions to improve the pedagogical working method in all its institutions. In this essay we would like to elucidate how the work with the Bologna process is proceeding within the institution of Mathematics and System Engineering and whatthey do improve their pedagogical teaching. By doing a qualitative case study on the student at the Computer Science Program we wish to find the answers to our questions..

Detta examensarbete dokumenterar arbetet med utveckling, införande och dokumentation av en nymetod för identitetsbestÀmning av farmaceutiska rÄvaror med röntgenfluorescens. Metoden Àrutvecklad för att anvÀndas pÄ laboratorier för kvalitetskontroll pÄ AstraZeneca i SödertÀlje. Syftetmed arbetet var att utveckla en robust och effektiv metod samt att utbilda anvÀndarna i dethanteringssÀtt som krÀvs för att utföra snabba och korrekta analyser. Rapporten presenterarteknologin bakom röntgenfluorescensinstrument och vilka felkÀllor som kan pÄverka resultaten samtde pedagogiska teorier som anvÀnts för att beskriva det praktiska arbete som Àger rum pÄlaboratoriet. Metoden och de försök som föregick metoden presenteras, och resultat och beslutdiskuteras.

I studien undersökte vi hur tvÄ förskolor och tvÄ skolor organiserat den fysiska lÀrandemiljön. VÄrt syfte var att beskriva och analysera den fysiska lÀrandemiljön pÄ tvÄ förskoleavdelningar och i tvÄ klassrum med avseende pÄ möjligheter och hinder för relationer och aktiviteter. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod med observationer dÀr vi haft analysbegrepp, hÀmtade frÄn ett postmodernt perspektiv som centrala utgÄngspunkter. Vi genomförde observationer i dessa fyra pedagogiska miljöer och analyserade dessa utifrÄn vÄra analysbegrepp och forskningsfrÄgor. I resultatet har det framkommit att det finns stora skillnader pÄ utformningen av dessa fyra miljöer i form av möblering, placering och tillgÀnglighet av material.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla en lÀrarahandledning som stöd i teknik riktat till pedagoger i förskolan. Den skullle ge barnen en möjlighet till att skapa ett intresse för teknik. LÀrarhandledningen riktar sig till pedagoger som arbetar med barn i Äldrarna 3-6 och innehÄller frÄgor om tekniken i vardagen som kan stÀllas av tvÄ mjukbjörnar, Nelli och Nalle. UtifrÄn dessa frÄgor sÄ framstÀlldes konkreta bygg- och konstruktionsuppdrag till varje enskild frÄga. I handledningen sÄ beskrivs det pÄ vilket sÀtt pedagogerna kan arbeta med frÄgorna.

UtgÄngspunkten för detta arbete Àr hÄllbar utveckling och barns lÀrande om vÄr miljö. Vi har valt att anvÀnda oss av barnlitteratur och information- och kommunikationsteknik(IKT) som redskap för lÀrande om hÄllbar utveckling i förskolan. Arbetet innehÄller tvÄ produkter som Àr skapade för att anvÀndas som pedagogiskt redskap av pedagoger för barn. Produkterna bestÄr av en barnbok som förklarar fotosyntesens process och en kompletterande app som befÀster och fördjupar den kunskap boken erbjuder barnen. Huvudsyftet Àr att ge barn en möjlighet att utveckla en medvetenhet och respekt för vÄr gemensamma miljö.

I min studie har jag undersökt hur nÄgra pedagoger beskriver slangbrukets upptrÀdande bland elever i lÄgstadiet, parallellt med pedagogernas förhÄllningssÀtt till slangartade uttryck.  Min frÄgestÀllning var:Hur beskriver pedagogerna slangbruket bland yngre elever? Vilket förhÄllningsÀtt har pedagogerna till slangartade uttryck?För att fÄ reda pÄ detta valde jag att intervjua tvÄ pedagoger som metodiskt arbetar med slang och talsprÄk i sin undervisning.Undersökningen tar Àven upp om pedagogerna tror att elevernas sprÄkutveckling gynnas genom acceptans av slang, frÄn lÀrare.I resultatet framgÄr det att slangbruket har fÄtt en stor spridning bland vÄra yngsta grundskoleelever.  De medverkande pedagogerna ser slangen och talsprÄket som en viktig del av det pedagogiska arbetet, de anser att diskussioner och förÀndringar i sprÄket skall bemötas med förstÄelse och kunskap..

I dagens Sverige sjunker valdeltagandet till riksdagen och allt fÀrre medborgare engagerar sig politiskt, och denna tendens Àr sÀrskilt tydlig bland ungdomar. Skolan har en viktig roll att fostra ungdomar till deltagande i demokratin. Denna uppsats syftar till att problematisera samhÀllskunskapens roll i detta demokratiarbete, genom att undersöka en liten del av detta omrÄde. Uppsatsen innehÄller en studie kring hur ett urval av samhÀllskunskapslÀrare tÀnker kring sin undervisning om demokrati inom samhÀllskunskap A och hur deras lÀroböcker hanterar demokratiomrÄdet. Den undersökningen relateras till tvÄ demokratisyner som Àr den normativa och den funktionalistiska.