ABSTRACT Klang, Malin (2015). Pedagogisk miljö i förskolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Learning environment in preschool from a special educational perspective). Specialpedagogprogrammet, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola. Bakgrund Förskolan har som uppdrag att erbjuda barnen en trygg miljö som utmanar till lek och aktivitet. Verksamheten ska anpassas till alla barn och de barn som behöver mer stöd och stimulans ska fÄ detta. Min erfarenhet av förskolan Àr att pedagogerna i allmÀnhet Àr duktiga pÄ att fÄnga upp barn som skapar oro.

Studien Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger frÄn tre olika förskolor, bÄde pÄ smÄbarnsavdelningar och pÄ syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmÀter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende pÄ barns tillgÄngar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lÀrande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges pÄ pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrÄn. Den belyser Àven miljöaspekten utifrÄn olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar pÄ att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrÄn de resurser som finns tillgÀngliga för att fÄ den subjektiva miljön i verksamheten.

Pedagoger har ett uppdrag som innebÀr att de ska arbeta med etiska vÀrden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhÄllningssÀtt och uppfattning av barns lÀrande en stor roll.     VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att ta reda pÄ innebörden av etiska vÀrden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lÀr sig dessa. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad innebÀr etiska vÀrden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lÀr barn etiska vÀrden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    VÄr undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger pÄ fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrÄgan om innebörden av etiska vÀrden och normer var en vÀldigt svÄr och komplex frÄga för pedagogerna att besvara dÄ etiska vÀrden och normer bestÄr av sÄ oerhört mycket som kan delas in i mÄnga olika begrepp och synsÀtt.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare mot de tidigare skolÄren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus pÄ ett utagerande beteende. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ vilka orsaker lÀrare anser ligger till grund för beteendet samt fÄ inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser.Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med Ätta lÀrare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem.UtifrÄn intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstÀmmig bild av att beteendeproblem pÄ olika sÀtt fÄr pedagogiska konsekvenser för bÄde eleverna och lÀraren.GÀllande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras mÄnga olika teorier och perspektiv pÄ orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nÀmner hemmiljön, dÀribland bristande omsorg och dÄlig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna Àr överens om att det inte finns ett arbetssÀtt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gÀller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven.

Syftet med denna C-uppsats Àr att söka förstÄelse kring hur personalen inom socialpsykiatrin iEskilstuna kommun, interagerar och bemöter psykiskt funktionshindrade. Empirisk data harsamlats in med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer med personal som Àr verksam inomsocialpsykiatrin. Intervjuerna Àr halvstrukturerade till sin karaktÀr, dÄ de dels Àr fördefinieradeav oss författare men ocksÄ tematiserade. Detta ger utrymme för respondenterna att berÀttaom sina upplevelser kring interaktionen och bemötandet. Vi har i denna studie anvÀnt oss avsymbolisk interaktionism som teori, för att ytterligare kunna förstÄ och fördjupa oss i detmaterial som fokusgruppsintervjuerna resulterat i.

Studien Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger frÄn tre olika förskolor, bÄde pÄ smÄbarnsavdelningar och pÄ syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmÀter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende pÄ barns tillgÄngar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lÀrande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges pÄ pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrÄn. Den belyser Àven miljöaspekten utifrÄn olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar pÄ att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrÄn de resurser som finns tillgÀngliga för att fÄ den subjektiva miljön i verksamheten.

I detta arbete görs en mindre studie av lĂ€rares uppfattning gĂ€llande planering och genomförande av NO-undervisning, i samband med arbetet med lokala pedagogiska planer. Intervjuer med lĂ€rare i grundskolan har genomförts semistrukturerade. Syftet var att undersöka hur lĂ€rare beskriver arbetet kring att upprĂ€tta lokala planer och hur de försöker hitta vĂ€gar för att stimulera ungdomar i deras intresse för naturvetenskap. De lĂ€rare som intervjuats Ă€r samtliga kopplade till ett pĂ„gĂ„ende skolutvecklingsprojekt i Östergötland, KNUT-projektet, vilket jag kommit i kontakt med och kunnat anvĂ€nda i mig av i min studie. De intervjuade har varit yrkesverksamma lĂ€rare mellan 12 och 25 Ă„r.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och fÀrdigheter som eleven förvÀrvar i slöjd och hur denna kunskap kan anvÀndas i skolans alla Àmnen. Uppsatsen baseras pÄ fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger pÄ vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehÄll som förmedlas i Àmnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvÀrvar tre olika sorters kunskap. En del Àr den Àmnesspecifika kunskapen dÀr materialkÀnnedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen Àr de fÀrdigheter eleven lÀr sig, alltsÄ den kroppsliga kunskapen, som Àven kan kopplas till begreppet Techné.

Det pedagogiska intresset för ?lÀrstilar? har under senaste Ären ökat och barns individualitet i skriftsprÄkstillÀgnandet uttrycks Àven i andra sammanhang. Syftet med denna studie Àr att belysa och diskutera hur man kan se pÄ och arbeta med barns olika sÀtt att lÀra i lÀs- och skrivundervisningen. Vidare Àr studien inriktad mot att belysa studieomrÄdet ur en vidare kontext dÄ den empiriska undersökningen genomförts bÄde i Sverige och i Costa Rica med en kombination av intervjuer och observationer. UtifrÄn en kulturell och utbildningspolitisk kontext belyses variationer och likheter i lÀrarnas möjligheter och förutsÀttningar att beakta barns olika sÀtt att lÀra sig skriftsprÄket.

Undersökningens syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för pedagogers uppfattning om ?elever med autism? och den tillrÀttalagda lÀrandemiljön som dessa elever befinner sig i. Detta kontrasteras gentemot en tredimensionell teoriram som belyser en skola för alla, och kan ses som en kritisk ansats. För att kunna göra studien har jag intervjuat personal bÄde pÄ den sÀrskilt tillrÀttalagda lÀrandemiljön och inom den ordinarie grundskolan. Studien genomsyras av ett hÀlsoperspektiv pÄ funktionsnedsÀttning.

BakgrundI förskolans uppdrag ingÄr att behandla alla barn lika samt forma dem till samhÀllsfungerande, sjÀlvstÀndiga individer som Àr kritiska mot rÄdande normer. I denna studie fokuseras pÄ jÀmstÀlldhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram anvÀnds Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte Àr att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jÀmstÀlldhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod anvÀnds fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrÄn rÄdande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner Àr de motsatta. SvÄrigheten med att arbeta med jÀmstÀlldhet pÄ förskolor anses ligga i att normer kring genus Àr sÄ starkt förankrade hos samtliga i samhÀllet att de dÀrmed stÀndigt reproduceras.

Uppsatsen handlar om hur en idrottsförening format sin fritidsverksamhet för barn och ungdomar i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med uppsatsen var att fÄ en bild och beskrivning av hur verksamma ledare och förÀldrar uppfattar verksamhetens mÄlsÀttningar och hur de uppfattar verksamhetens pedagogiska verksamhetsidé. Studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer. Resultatet frÄn intervjuerna med verksamma ledare, förÀldrar inom föreningen och observationer, visade att verksamhetens pedagogik och föreningens mÄlsÀttning handlar om att utforma en verksamhet utifrÄn individernas förutsÀttningar. Att skapa struktur och vara konsekvent som ledare genomsyrade det pedagogiska arbetssÀttet.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

The survey aims to highlight and describe how the schools' teaching strategies look like in the work of pupils from the neuropsychiatric disability AD/HD (Attention Deficit / Hyperactivity Disorder). The pedagogical strategies have been investigated in an integrated and segregated teaching method. The study is qualitative in nature where the interviews conducted, first with a student who has been diagnosed AD/HD but also with teachers from each school who is well versed in student teaching and work. The results of the study show that knowledge and commitment about AD/HD is crucial to students' role and function in school. If knowledge and commitment is sufficient for the student teaching tailored to student needs and the risk of misunderstandings occur decreases. Security is a key factor for students who have been diagnosed AD/HD and learning form in itself is no guarantee that students will feel safe. Students have in the two teaching methods stressed that they feel safe at school and with their education and therefore has no teaching method preferred.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.