I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

Denna fenomenografiska studie Àr tredelad och speglar sju lÀrares uppfattningar om lek, lÀrande och plats i förskola och förskoleklass. Metoden Àr kvalitativ, och syftet Àr att visa hur lÀrare uppfattar kopplingar mellan lek - lÀrande - plats i praktikkontexten. Informationen samlades in via intervjuer och verksamhetsbesök. Resultaten av undersökningen visar att det finns plats för lek och lÀrande i vÀxelverkan mellan inomhus- och utomhusmiljön i förskola och förskoleklass. De flesta lÀrare pekar pÄ en naturlig och sjÀlvklar koppling mellan lek och lÀrande i sina sprÄkliga beskrivningar, medan kopplingen till platser inte Àr lika tydlig vid en jÀmförelse.

PÄ förskolan vistas barn mycket utomhus, vilket gör att utegÄrden blir en betydelsefull faktor för barns lÀrande och utveckling. Det Àr dÀrför viktigt att miljön pÄ förskolegÄrden Àr stimulerande för barnen. Studien handlar om vilka tankar kring barns lÀrande och utveckling som ligger bakom förskolegÄrdens utformning och anvÀndning. Samt hur en förskolas utegÄrd anvÀnds av barn och pedagoger. I tidigare forskning tas Àmnen upp som utomhuspedagogik ur ett historiskt perspektiv, utemiljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt förskolans utemiljö och dess pÄverkan pÄ barn.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Undersökningen syftar till att belysa förskollÀrares pedagogiska syn pÄ barns kommunikativa förmÄgor i en flersprÄkig förskola, samt hur denna skiljer sig mellan en mÄngkulturell förskola i Sverige och en internationell förskola i Thailand. Undersökningen baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger varav en amerikansk pedagog i en internationell förskola i Thailand och fyra pedagoger som arbetar i Sverige i en mÄngkulturell, flersprÄkig förskola. Resultatet pÄvisar att det finns skiljda uppfattningar mellan pedagogerna i Sverige och Thailand om hur barn kommunicerar. Det framgÄr Àven att de har olika arbetssÀtt som gör att de tillgodoser barnens behov i förskolan pÄ olika sÀtt och ser barnet ur olika pedagogiska perspektiv.Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att samtliga pedagoger har uppmÀrksammat kroppssprÄket som en viktig faktor för bÄde barn och pedagoger i en mÄngkulturell förskola. Pedagogerna vi intervjuat i Sverige har svarat att dokumentation Àr ett bra hjÀlpmedel för att motivera och stÀrka barnets sprÄkutveckling.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskaper i hur högstadielÀrare i musik anvÀnder digitala verktyg i sin undervisning, samt vad de upplever att dessa verktyg har för pedagogiska för- och nackdelar. Ett delsyfte har varit att undersöka vad lÀrare har för Àmnesuppfattning, och hur det eventuellt pÄverkar hur de vÀljer undervisningsinnehÄll. Jag har intervjuat fyra musiklÀrare som undervisar pÄ högstadiet, och detta genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen har varit hermeneutisk, vilket innebÀr att jag har tolkat och analyserat informanternas svar. Som teoretisk hjÀlp har jag bland annat anvÀnt mig av medieekologisk och sociokulturell teori.

Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

Bokstavsdiagnosen ADHD/ADD Àr omdiskuterad i Sverige. Neuropsykiatrerna och sociologerna kommer inte överens. Men, vad tycker pedagoger nÀr de arbetar med barnen? Vad tycker barnen? I detta arbete behandlar jag tvÄ pedagogers, tvÄ förÀldrars och tvÄ barns syn pÄ diagnosen ADHD/ADD. Syftet med arbetet Àr att synliggöra problemet med att ha ADHD/ADD för att kunna undersöka och diskutera ÄtgÀrderna samt fÄ en större beredskap att arbeta med olikheter.

Syftet med min studie har varit att fÄ insyn i hur förskollÀrare verksamma i ett högresursomrÄde reflekterar kring förÀldrars inflytande i förskoleverksamheten. Jag har velat fÄ syn pÄ hur det blir i de sammanhang dÀr förskollÀrarna Àr de som i förhÄllande till utbildning och lön har lÀgre status Àn förÀldrarna. Vems ord vÀger dÄ tyngst och vem har makten över den pedagogiska verksamheten? Empirin utgÄr frÄn intervjuer med Ätta stycken förskollÀrare verksamma pÄ en förskola i ett högresursomrÄde. För att fÄ syn pÄ ett djupare resonemang hos informanterna har metoden kvalitativa intervjuer anvÀnts.

Bakgrund: DÄ barngrupperna tenderar att bli allt större i samma smÄ lokaler blir utomhusmiljön allt viktigare, mÄnga förskolor tillbringar pÄ grund av platsbrist allt mer tid utomhus (Nilsson, 2002). Det finns en hel del forskning om hur barnen pÄverkas av den miljö de vistas i utomhus. Hur utomhusmiljön Àr utformad har betydelse för de lekar och aktiviteter som barn sysselsÀtter sig med (Björklid, 2005). Vi har hittat marginellt med tidigare forskning pÄ huruvida gÄrdens utformning pÄverkar pedagogernas arbete och har dÀrför valt att fokusera pÄ detta omrÄde.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om förskolegÄrdens utformning pÄverkar pedagogers arbete utomhus.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi har intervjuat sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor.

FörestÄende examensarbete syftar till att undersöka om det finns pedagogiska samband och metoder mellan parkour och Problembaserat LÀrande (PBL) som kan bidra till ett lustfyllt lÀrande. Vi synliggör inledningsvis ett problem dÄ vi anser att dagens idrottsundervisning Àr utformad efter en styrd undervisningsmodell. Vi har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen: Vilka pedagogiska samband finns mellan PBL och parkour som bidrar till lusten att lÀra och kan vara anvÀndbara i skolans idrottsundervisning? Studien utgörs av kvalitativa observationer och intervjuer med parkourutövare samt lÀrare med erfarenhet av PBL. VÄr studie Àr tillförlitlig dÄ vi har tagit hÀnsyn till etiska aspekter samtidigt som informanterna har gett oss likvÀrdiga svar.

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

Syftet med studien Àr att undersöka relationen mellan förskollÀrares instÀllning till matematik och deras anvÀndning av matematiska ord. Vi har genom en kvalitativ studie med observationer och intervjuer sökt svar pÄ vilka matematiska ord förskollÀrare anvÀnder vid pedagogiska situationer sÄsom mÄltider, pÄklÀdning, samlingar och gruppaktiviteter samt hur förskollÀrarnas instÀllning till matematik i förskolan ser ut. De matematiska ord som anvÀnds mest av förskollÀrarna Àr rÀkneord i form av tal, antal och rÀkneramsa, ordningstal och brÄktal. Detta syns tydligast under mÄltidssituationerna men Àven under övriga pedagogiska situationer utgör rÀkning en stor del. Ord som har med mÀtning och lokalisering att göra anvÀnds ocksÄ i stor utstrÀckning av förskollÀrarna.

Uppsatsen syftar till att diskutera hur troligt det Àr att riksdagen fattar beslut i enlighet med 11septemberutredningens förslag om militÀra maktmedels bruk, i samhÀllet, i fredstid.FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka argument förs fram i frÄgan om utökad anvÀndning av militÀra maktmedel,vilken Àr synen pÄ militÀra maktmedels roll i samhÀllet samt en diskussion om hur troligt det Àr attriksdagen kommer att besluta om utökad anvÀndning av militÀra maktmedel i enlighet med11 septemberutredningens förslag?Undersökningen och analysen genomförs med ett verktyg som omfattar parametrarna: vÀrdet av11 septemberutredningen, hotbild, grundsyn pÄ militÀra maktmedel samt hur civil kontroll övermilitÀrmakten skall uppnÄs. Med detta verktyg skapas, utgÄende frÄn litteratur om politisk-militÀrarelationer, tvÄ idealtyper som anses svara mot de nuvarande och de föreslagna förhÄllandena.KÀllmaterialet, remissinstansernas yttranden, debatt och motioner i riksdagen samt debattartiklar i dagspressen,undersöks genom en kvalitativ textanalys och klassificeras med hjÀlp av analysverktyget.Undersökningen visar att bÄde bland remissinstanserna och bland riksdagspartierna finns tvÄhuvudteman. Ett som ser militÀrmakt som ett hot mot medborgarna och vill begrÀnsa dessinflytande och befogenheter samt sÀkerstÀlla noggrann civil/politisk kontroll. Det andra som sermilitÀrmakt som ett maktmedel likstÀllt exempelvis polis och förordar utökade befogenhetersamt integration och ett pragmatiskt bruk av militÀra maktmedel i fredstid..

Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva vilka pedagogiska strategier nÄgra lÀrare i trÀningsskolan anvÀnder i sprÄk- lÀs- och skrivundervisning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Hur anvÀnds alternativa kommunikationssÀtt i undervisningen?? Hur och nÀr framtrÀder interaktion i undervisningen?? Hur motiveras eleverna i skolarbetet kring sprÄk- lÀs- och skrivundervisningen?Teori: Studiens teoretiska ramverk Àr hÀmtat frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Inom det sociokulturella perspektivet ses lÀrande ses som nÄgot som sker interaktivt, i samspel med andra. Metod: Studien Àr utformad som en fallstudie med inspiration frÄn den etnografiska forskningstraditionen.