Förskollärarens pedagogiska uppdrag
En studie som undersöker pedagogers uppfattning om deras möjlighet att utföra sitt pedagogiska uppdrag
I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan. Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné. Den sista delen är elevens personliga utveckling, där eleven lär känna sig själv och andra genom den sociala interaktionen mellan elever och lärare under skapandet av slöjdprodukterna. Hur kunskapen i slöjd kan användas i skolans alla ämnen behandlas i diskussionen, där verklighetsanknytningen i slöjd tas upp. Genom denna direktkoppling mellan teori och praktik ser eleven hur den teoretiska kunskapen kan användas. Även för- och nackdelar om slöjd som ett hjälpämne lyfts fram. Slutligen sammanfattas arbetet med att kunskapsinnehållet i slöjd måste synliggöras för elever, föräldrar och andra lärare i skolan för att slöjd ska anses som ett ämne som behövs i skolan i framtiden.