Sökresultat:
1137 Uppsatser om Första postoperativa dygnet - Sida 58 av 76
Revision i smÄ Àgarledda aktiebolag : Hur upplever företagsledare och revisorer att nytta skapas genom revisionen i smÄ Àgarledda aktiebolag?
Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.
Smartphone och inlÀrande : En undersökning av uppfattningar och anvÀndande
Idag har ma?nniskor friheten att va?lja var, na?r och pa? vilket sa?tt de vill anva?nda sina smartphones och dess funktioner, oavsett a?ndama?l. Hur ga?r den anva?ndarmo?jligheten ihop med inla?rning? Hur mycket av koncentrationen kan beha?llas under en inla?rningsprocess med en smartphone na?rvarande och anva?ndandes? Pa?verkar na?rvaron och anva?ndningen av smartphones anva?ndarnas fo?rma?ga att skilja och bearbeta information fra?n olika ka?llor? Den ha?r studien syftar till att underso?ka deltagarnas fo?rma?ga och uppfattning att kunna sa?rskilja och bearbeta information ifra?n olika ka?llor genom diagnosiska prov, baserade pa? fo?rela?sningarnas inneha?ll som deltagarna fick ta del av under tva? fo?rela?sningstillfa?llen. Deltagarna delades in i tva? grupper da?r den ena gruppen fick beha?lla sina smartphones under fo?rsta fo?rela?sningen medan den andra gruppen ombads la?gga undan sina smartphones.
Undervisning som g?r skillnad Patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes och dess p?verkan p? egenv?rdsf?rm?ga och sj?lvtillit: En litteratur?versikt
Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och
omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande.
Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och
sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt
som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes
samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit.
Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ
2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit.
Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.
Cirkul?r ekonomi och redovisning. En kvalitativ studie om hur cirkul?r ekonomi utvecklats ?ver tid inom s?llank?pshandeln
Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.
"Mens Àr inte blod, mens Àr mens" : En uppsats om unga tjejers upplevelse av och fö?rhÄ?llningssÀ?tt till sin menstruation
I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.
Oönskad perioperativ hypotermi : En kvalitativ studie om anestesisjuksköterskans upplevelse
MÄnga patienter blir hypoterma under den perioperativa vÄrden. Det finns en mÀngd ÄtgÀrder som kan vidtas för att minska oönskad hypotermi. Pre- och intraoperativ uppvÀrmning med vÀrmetÀcke, varmt pÄ operationssalen, cirkelsystem och anvÀndning av varma infusioner kan vara en bra kombination. Oavsett vilken terapi som anvÀnds Àr normotermi alltid högt prioriterat. Det handlar om patientsÀkerhet. Genom att effektivt motverka hypotermi skulle möjligheten öka till snabbare ÄterhÀmtning, fÀrre postoperativa infektioner, mindre kostnader för sjukhuset och minskat lidande för patienter.
Controllerns förÀndrade roll : En systematisk litteraturstudie
Den ha?r studien underso?ker beskrivningar av controllerns roll och dess funktion under tre decennier i Europa. Studien utga?r fra?n en systematisk granskning av vetenskapligt granskade artiklar som publicerats i tolv ledande journaler under perioden 1990-2014. Begrepp och funktioner underso?ks tillsammans med val av forskningens teoretiska ansatser och metoder.Resultatet i studien visar att det finns tydliga faser av forskningens beskrivningar av controllern, en tidig fas da?r rollen frigo?rs fra?n tidigare fo?resta?llningar av en ekonom som hanterar redovisning och kassaflo?den, en mellanfas da?r rollen pa?verkas av exempelvis nya tekniker som IT-sto?d och affa?rssystem leder till att omdefinitioner av rollen anses vara viktiga samt en modern fas da?r tidigare rolluppdelningar ifra?gasa?tts och fokus ligger pa? rollens makt i organisationen och mo?jligheter att skapa sin egen yrkesidentitet.
NÀr livet tar en ovÀntad vÀndning. : NÀrstÄendes upplevelse av sin förÀndrade livssituation nÀr stroke drabbar deras nÀra
De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.
Den störande grannen : En kritisk analys av reglerna om störningar i olika boendeformer
Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.
"Det Àr inte sÄ mycket prat om utbildning": En kvalitativ studie om ungdomars upplevelser av studieavhopp
Den ha?r a?r en kvalitativ studie som presenterar resultatet fra?n fem semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar mellan a?ldrarna 19-25 som bor i Lulea? kommun och som inte ga?tt fa?rdigt gymnasiet. Syftet med studien a?r att underso?ka ungdomarnas upplevelser av att avsluta sin gymnasieutbildning i fo?rtid, samt ta reda pa? vad som pa?verkat deras beslut att go?ra det. Till grund fo?r analysen ligger Bourdieus begrepp kapital, habitus och kulturell reproducering samt artiklar och tidigare forskning som ses relevanta fo?r studien.Resultatet visar att alla ungdomar, fo?rutom en, genomga?tt en separation mellan fo?ra?ldrarna na?gon ga?ng under barndomen.
Nyförlösta kvinnors upplevelser av perineal smÀrta samt eftervÀrkar: En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: SmÀrtor i underlivet och livmodern Àr vanligt förekommande bland nyförlösta kvinnor. Orsaker till smÀrtan kan vara bristningar och/eller klipp i perineum och vaginas mjuka vÀvnader samt smÀrta relaterat till eftervÀrkar. Perineal skada kan hindra kvinnan frÄn att mobiliseras och kan orsaka henne smÀrta i sittande stÀllning. Studier visar att ca 90 procent av nyförlösta kvinnor upplever perineal smÀrta första dygnet postpartum och 96 procent av kvinnorna upplever smÀrta till följd av kontraktioner i livmodern, s.k. eftervÀrkar.
?Det ?r nog f?rsta arbetsplatsen d?r jag k?nner att h?r kan jag vara v?ldigt v?ldigt l?nge!? En kvalitativ intervjustudie med psykologer som arbetar med patienter utsatta f?r sexuella ?vergrepp
The purpose of this study was to, by using thematic analysis, investigate how psychologists experience and are affected by treating sexually assaulted individuals, if and how they use different coping strategies to maintain their own wellbeing and how they are affected by the organization. Semi-structured interviews were conducted with eight psychologists working in a clinic dedicated for patients with history of sexual assault. The analysis identified one general theme and four themes. The general theme Consciousness and active choices minted the other themes. Participants' awareness of their own and colleagues? health supplied conditions for inner reflection, which along with concern for potential negative effects resulted in active choices for mental health and work environment.
?En a?rbar delegation av tyska atleter? : Problematiken om ett tyskt deltagande pa? de olympiska spelen 1896 och Willibald Gebhardts inverkan i konfliktlo?sningen
De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.
FörÀldrars reaktion och upplevelser efter beskedet att deras barn har ADHD/Downs syndrom.
Bakgrund: Downs syndrom Àr den vanligaste formen av kromosomförÀndring hos mÀnniskan. En person med Downs syndrom har totalt 47 kromosomer istÀllet för mÀnniskans vanliga 46 och bÀr pÄ en extra kromosom 21. ADHD stÄr för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebÀr uppmÀrksamhetsstörning, koncentrationssvÄrigheter och planeringssvÄrigheter, nedsatt arbetsminne samt dÄlig tidsuppfattning.Syfte: Att fÄ större kunskap om hur förÀldrar upplevde och reagerade, nÀr de blev informerade om att deras barn har Downs syndrom eller ADHD. Med större kunskap ökar vÄr och andras förstÄelse och dÀrmed möjlighet till förbÀttrade relationer till bÄde förÀldrar och barn.Metod: Examensskrivarna har intervjuat tre förÀldrapar vars barn har fÄtt diagnosen ADHD och tvÄ förÀldrapar som fÄtt barn med Downs syndrom. Genom intervjuerna och dess svar har vi jÀmfört förÀldrarnas eventuellt olika sÀtt att bearbeta sin sorgResultat och analys: En mamma hade bara negativa tankar kring dotterns diagnos ? Downs syndrom.
A?teranva?ndning av textilt restmaterial
Detta arbete handlar om vad ett va?letablerat fo?retag skulle kunna go?ra med sitt restmaterial. Vi vet att det idag finns en ma?ngd fo?retag som jobbar fo?r att minska sitt restmaterial och ha?r presenteras fo?rslag pa? vad man kan go?ra med det som a?nda? uppkommer. I arbetet presenterar vi fo?rst hur vi ga?tt till va?ga fo?r att samla in va?r information, alltsa? hur va?r forskning gjorts.