Fo?r att mo?jliggo?ra ha?llbara och energieffektiva byggnader sta?lls det ho?ga krav pa? energibehovet i kontorsbyggnader. Inledningsvis presenteras de faktorer som pa?verkar energibehovet i byggnader fo?r att sedan o?verga? till utfo?randet av studien. Syftet med studien var att studera vilken pa?verkan som bela?ggningsgrad och antal belagda kontorsplatser har pa? energibehovet i en kontorsbyggnad i Stockholm.

I detta arbete sÄ har jag undersökt vilka skillnader som uppstÄr av att enbart producera lÄtar sjÀlv, kontra scenariot med flera instrumentalister inblandade. Detta gjorde jag genom att skriva och producera tre lÄtar sjÀlv, för att sedan presentera grundidéerna till lÄtarna (enbart akustisk gitarr och sÄng) för fyra stycken andra instrumentalister. Dessa instrumentalister spelade jag sedan in var för sig, utan att ge nÄgra andra instruktioner Àn att spela vad de ansÄg passa grundidén bÀst. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ vilka skillnader som skulle uppstÄ och försöka komma fram till vad som blev bÀst. De tvÄ frÄgestÀllningarna jag har besvarat Àr, vad jag kan lÀra mig av instrumentalisternas approach till mina lÄtar, samt vilka för- och nackdelar som finns med att producera sjÀlv, kontra att producera i sÀllskap? Det jag kom fram till var att jag som lÄtskrivare och producent fÄr ut vÀldigt mycket av att involvera andra instrumentalister i mina produktioner.

VÄrdsökande frÄn andra kulturer har ofta ett stort behov av omsorg beroende pÄ traumatiska skador och hÀndelser som mÄnga bÀr med sig frÄn sitt hemland förutom det trauma det innebÀr att bryta upp och fly till ett annat land. Idag och i den framtida yrkesrollen Àr det distriktssköterskan som möter de flesta vÄrdsökande frÄn andra kulturer. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta vÄrdsökande frÄn andra kulturer. I studien deltog fem distriktssköterskor frÄn norra Sverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med en tematisk innehÄllsanalys.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

I Sveriges musikbransch ra?der det idag en skev fo?rdelning mellan kvinnor och ma?n pa? inflytelserika positioner. Den skeva ko?nsfo?rdelningen, da?r det pa? de beslutsfattande positionerna syns en tydlig manlig dominans har blivit starkt uppma?rksammad de senaste a?ren, vilket va?ckt intresset fo?r fo?religgande studie. Studiens fokus ligger pa? de kvinnliga akto?rer som har lyckats inta inflytelserika positioner.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Syftet med detta arbete har varit att identifiera framförallt tillgÄngar i barns kÀnnedom, förstÄelse och inlevelseförmÄga i andra barns livsvillkor men undersökningen har Àven visat pÄ vissa brister. En viktig frÄgestÀllning har varit huruvida barns egna kulturella erfarenheter och identitet pÄverkar deras syn pÄ andra barn. DÀrför har undersökningen utförts i tvÄ olika kulturella miljöer en mÄngkulturell och en med brist pÄ mÄngkultur. I de bÄda miljöerna har jag genomfört semistrukturerade intervjuer utifrÄn bilder av barn och resultatet har visat pÄ en del likheter och skillnader mellan de bÄda grupperna..

Tesen att en fÀltherre hade smÄ möjligheter att styra ett slag nÀr det vÀl hade börjat har framförts av författaren Peter Englund. Denna tes delar forskare i tvÄ lÀger dÀr det andra lÀgret menar att fÀltherren hade mycket stor betydelse för utgÄngen av ett slag. Syftet med denna uppsats Àr tvÄdelat. Den första delen i syftet Àr att undersöka om det fanns faktorer andra Àn fÀltherrens styrning som kunde avgöra ett dÄtida slag och den andra delen i syftet Àr att se om det gÄr att applicera moderna doktriner i analysen av dÄtida fall. Resultatet av undersökningen visar att fÀltherren hade smÄ möjligheter att styra slaget men det fanns med ett energiskt och karismatiskt föregÄngsmannaskap möjlighet att pÄverka slaget. Det framgÄr tydligt faktorer i slagen som fÀltherren inte kunde styra över. Svaret Àr att en kombination av fÀltherrens pÄverkan och andra faktorer avgör ett slag, ingendera stÄr ensam.Syftet uppfylls med att det finns andra faktorer identifierade och en modern doktrin gÄr att anvÀnda vid analysen..

Studiens syfte Àr att undersöka bilden av invandrare i Sydsvenskans lokala nyheter. Detta görs utifrÄn ett postkolonialt perspektiv med anvÀndning av diskursanalys. Uppsatsens har ocksÄ ett konstruktivt inslag bestÄende av en granskning av tidningens mÄngfaldsarbete genom intervjuer med ansvariga. Invandrare blir de Andra vilket tar sig uttryck i Sydsvenskan genom att de skildras som annorlunda frÄn den svenska normen. De beskrivs som icke-jÀmstÀllda, passiva och uppgivna och figurerar ofta som offer och i artiklar som handlar om problem.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka hur bilder av Vi och De Andra konstrueras i kunskapsmaterial om hedersrelaterat vÄld riktat till yrkesverksamma inom skola, hÀlso- och sjukvÄrd, socialtjÀnst och rÀttsvÀsende. Vi har en poststrukturalistisk utgÄngspunkt som fokuserar pÄ hur verkligheten konstrueras genom sprÄket samt hur det finns en maktaspekt i att formulera ?kunskap?. Analysen sker utifrÄn ett postkolonialt perspektiv samt diskursanalytiska metoder. De frÄgestÀllningar vi utgÄr ifrÄn lyder:Vilka diskurser kring hedersrelaterat vÄld kan identifieras i materialet?Hur konstrueras Vi och Dom inom dessa diskurser?Studiens resultat visar bland annat att det i materialet i hög utstrÀckning Äterfinns generaliserande konstruktioner av Vi och De Andra.

Bakgrund: Mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder Àr komplicerat pÄ grund av att de sistnÀmnda har ett annat sÀtt Àn andra att uppfatta och förstÄ omvÀrlden. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder vÄrdas oftare pÄ sjukhus och har lÀngre vÄrdtid Àn andra personer pÄ grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsÀttningarna i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa en vÄrdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsÀttningar i mötet för att skapa en vÄrdrelation.

I uppsatsen undersöks kulturellt och annat symbolisk kapital hos lÀkarstudenter vid Karolinska Institutet. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieu. I studien jÀmförs lÀkarstudenternas investeringar i utbildning, mediavanor och andra kulturella aktiviter med fyra andra elitinriktade utbildningsprogram i StockholmsomrÄdet. Studien har en kvantitativ del med data insamlat genom en postal enkÀt till högskolestudenter och en kvalitativ del med personliga intervjuer med lÀkarstudenter pÄ termin fyra pÄ Karolinska Institutet. Studien visar att lÀkarstudenterna har mycket gemensamt med studenter vid de andra utbildningarna men att det sÀrkskiljer sig i vissa avseenden.