Forskning kring kvinnligt chefskap visar på både svårigheter och möjligheter kopplat till arbetsrollen. Samtidigt som aktiva yrken som chefskapet tidigare har visat sig ha en positiv inverkan på individens hälsa visar senare studier att kvinnliga chefer ligger i riskzonen för utbrändhet. Förklaringen till denna utveckling kan tänkas ligga i svårigheterna med att hantera de allt högre krav som ställs på tillgänglighet. I förlängningen kan detta leda till andra negativa aspekter såsom rollöverbelastning då individen upplever multipla, motstridiga förväntningar från olika håll. Detta i sin tur kan ge upphov till svårigheter för kvinnliga chefer att balansera sitt arbete med sin fritid.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förståelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförändring. Frågeställningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att få svar på vår forskningsfråga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med åtta chefer på områdes- och sektorsnivå inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv då den utgår från den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhållningssätt genomsyrat forskningen där både empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för läsaren, teorier explicit kopplade till lärande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och målinriktat.

Ett av va?rldens sto?rsta miljo?problem a?r plastnedskra?pning. Pa? ma?nga platser kan spa?r av ma?nsklig na?rvaro ses i form av skra?p av plast. A?r 2011 tillverkades det 280 miljoner ton plast, det motsvarar ungefa?r 28 000 Eiffeltorn.

I en föränderlig omvärld är det nödvändigt att företag och organisationer som vill delta i samhällets utveckling, ser över sin kompetens, både den individuella och organisatoriska. Företag måste börja se individuell kompetens som sin viktigaste tillgång och förutsättning för utveckling. Det ställs högre krav på självständighet, flexibilitet, lärande och samarbete.Syfte: Vårt syfte är att inom ramen för en organisation analysera individuella utvecklingsmöjligheter i den ordinarie verksamheten.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ ansats för att uppnå vårt syfte. Vår empiriska undersökning har gjorts på ett företag som vi i uppsatsen benämner "företaget".Resultat och slutsatser: Under studiens gång fann vi olika faktorer som kan vara kompetensutvecklande för individen i sin ordinarie verksamhet. Vi fann att intervjupersonerna hade ett stort handlingsutrymme.

Ireland had, by the year of 1998, been an island of war and conflict to some extent for almost 1000 years. The northeast part of the island, called Northern Ireland, had been under British domination for over 25 years when ?the Troubles? ended by the year of 1998. This essay aims towards explaining how the first generation after ?the Troubles? has been shaped in terms of political and religious beliefs and attitudes in the society of Belfast.

Ledarskap är ett omdebatterat område där normer och värderingar förenas med föreställningar över hur en framgångsrik chef ska vara. Föreställningar framkallar olika strategiska tillvägagångssätt för karriärister som vill nå chefspositioner. Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för de faktorer som hjälper fram manliga och kvinnliga karriärister att nå hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor består 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor är chefspositionerna relativt könsmässigt jämnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer på den svenska IT-arbetsmarknaden ser på fenomenet högutbildade utlandsföddas svårigheter att få kvalificerade jobb i Sverige. Problematiken som ligger till grund för studiens ämne är att efterfrågan på IT-kompetens är stor men trots det går många högutbildade utlandsfödda utan kvalificerat arbete. Min ambition är att förmedla chefernas syn på varför det är viktigt att ha goda kunskaper i svenska, i en bransch där det kan tyckas att teknisk kompetens bör ha företräde. Studien ämnar även ge en djupare förståelse för vad det innebär att vara socialt kompetent, och huruvida det överensstämmer med tidigare forskning att social kompetens är kopplad till Sverigespecifikt humankapital. Slutligen söker jag få en förståelse för chefernas uppfattningar om huruvida diskriminering kan vara en bakomliggande faktor till utlandsföddas svårigheter att få kvalificerade IT-jobb i Sverige.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Vårdcentraler har under de senaste 15 åren anställt kuratorer psykologer och psykoterapeuter som kan erbjuda samtalsbehandling. Vid utvärdering av samtalen visar resultaten friskare patienter som bidrar till lägre vårdkostnader. Biologiska, psykologiska och sociala funktionerna blir centrala i mötet med patienten och hur dessa funktioner påverkar beskrivningen av problemet men också effekten utifrån funktionsnivå i relation till närstående. Vårdcentralen är första linjens vårdgivare från mödra- till äldrevård. Då förändring sker hos patienten påverkas helheten/nätverket.

Syftet med studien är att undersöka varsels effekter för företags effektivitet och produktivitet under lågkonjunktur. Vår studie bygger på intervjuer med både chefer och anställda från företaget Water Jet Sweden AB. Studiens resultat är att personal påverkas av företags beslut om varsel om uppsägning genom att arbeta mindre effektivt. Detta är så för att varslet sänker arbetsmotivationen och tryggheten vilket gör att personalen underpresterar, detta påverkar hela företaget negativt..

Det är av stor vikt att företag är medvetna om vad som skapar värde i deras verksamhet. En viktig faktor är att organisationsstrukturen och dess inneboende informations- och kommunikationskanaler fungerar tillfredsställande. Individers personliga egenskaper kan inverka på vilket förhållningssätt de har till, och hur de hanterar samt kommunicerar information. För att kartlägga individers karaktäristika kan med fördel Myers-Briggs Type Indikator användas, då detta är ett vedertaget, tillförlitligt ändamålsenligt instrument. Genom en fallstudie av tjänsteföretaget Cherry Casino Norr AB:s har en MBTI-kartläggning av åtta distriktchefers personliga karaktäristika genomförts, varefter intervjuer kring deras kommunikationsförhållningssätt utförts och sammanställts.

Bakgrunden till undersökningen är den nationella handlingsplanen för handikappolitiken vars mål är att förbättra bemötande av människor med funktionshinder och SISUS Nationella program, Om bemötande av människor med funktionshinder. Statens institut för särskilt utbildningsstöd, SISUS, fick år 2000, regeringens uppdrag att verka för ökad kompetens om bemötande av personer med funktionshinder. Uppdraget grundar sig på en särskild utredning som tillsatts för att analysera frågan om bemötande människor med funktionshinder. Utredningen kommer fram till att det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Upplevelserna av att känna sig ifrågasatt, kontrollerad och kränkt är utbrett bland de människor med erfarenheter av funktionshinder som fått komma till tals i utredningen.

Dödsfall, arbetsplatsolyckor, hot och våld. Alla är de exempel på kriser som inträffar på svenska företag varje år. Dessa händelser ställer krav på att företagen har en organisation och struktur för att klara av att hantera kriserna och för att minska verkningarna av dem. Krishantering är ett samlingsbegrepp för hur man systematiskt arbetar för att minska krisens omfattning, både före, under och efter att den har inträffat. Syftet med att använda krishantering är att företagen skall kunna förebygga att allvarliga händelser inträffar och att hantera dem på ett effektivt sätt.  Ungefär sju av tio svenska företag har idag etablerad krisberedskap som gör att de klarar av att hantera kriser och olyckor, men lagstiftningen ställer krav att alla företag skall planera och organisera krisstöd och krishantering oavsett verksamhetsområde och bransch.Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer i privata företag beskriver krishantering inom sina verksamheter och hur man ser på prioritering av krishanteringen.

HR-området har på senare år genomgått en förändring som inneburit en ökad strategisk och värdeskapande roll, vilket ökar betydelsen av HR:s plats i ledningsarbete. Samtidigt som detta skett har vikten av fler kvinnor i ledningsarbete och styrelser blivit ett allt mer omdiskuterat ämne i dagens samhälle och i media. Då HR är en kvinnodominerad profession innebär deras plats i ledningar för det mesta att en kvinnlig chef träder in i en oftast mansdominerad ledningsgrupp. Detta tar HR och kvinnorna ett steg närmare makten. Men hur stort inflytande har dessa kvinnor i ledningen egentligen?Syftet med denna studie har varit att undersöka ledningsplatsens betydelse för upplevt inflytande i organisationen.

Huvudsyftet med vår uppsats var att ta reda på hur kvinnor och män framställs i media, där vi avgränsade oss till branschtidningar. Våra frågeställningar var;Hur porträtteras manliga respektive kvinnliga chefer i branschtidningar och hur förhåller de sig till normer om kvinnligt och manligt ledarskap?Vilken problematik kan det finnas kring hur media väljer att framställa chefer?Dessa frågeställningar försökte vi besvara genom att utföra en kvantitativ innehållsanalys och en narratologisk analys på 60 respektive 20 artiklar från branschtidningar. De teorier som har legat till grund för tolkning av resultatet kretsar kring genus, stereotyper och normer om ledarskap.Huvudresultatet blev att det fanns en viss jämställdhet mellan män och kvinnor men det fanns fortfarande betydande skillnader som bekräftade normer kring kvinnligt och manligt ledarskap. Exempelvis log kvinnor mer, de blev oftare fotade i fågelperspektiv med intetsägande bakgrunder.