Sökresultat:
1340 Uppsatser om Första linjens chef - Sida 51 av 90
ICKE-FARMAKOLOGISKA OMV?RDNADS?TG?RDER VID BETEENDEM?SSIGA SYMPTOM HOS PERSONER MED DEMENSSJUKDOM
Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De
drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD).
Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n.
L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar
ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta
hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder.
Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de
beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom.
Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och
PsycINFO.
Vinstdelningssystem i en advokatbyra? : - systemets pa?verkan pa? o?vriga ekonomistyrningssystem
De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.
Barnperspektivet: : Hur begreppet tolkas och vad det innebÀr i det praktiska sociala arbetet med barn
Syftet med arbetet var att undersöka samt förstÄ vilka svÄrigheter och möjligheter socialsekreterare inom socialtjÀnstens barn- och familjeenhet upplever med att alltid ha barnperspektivet i fokus vid utredning. För att uppnÄ syftet valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra socialsekreterare. Empirin analyserades med hjÀlp av nyinstitutionell organisationsteori, som kompletterades med begreppen organisationskultur och maktrelation, samt ett professionsperspektiv. Vad som menas med barnperspektivet och barnets bÀsta Àr inte lÀtt att konkret definiera. Att alla barn ska betraktas som egna individer med individuella behov Àr dÀremot nÄgot alla fyra intervjupersonerna som deltog i vÄr studie var eniga om och hade som grundlÀggande tanke i sitt arbete.
Uppfattningar och nöjdhet kring en HR-funktions uppgifter
Med teorin om verklighetsforskning som ramverk utfördes en undersökning pÄ uppdrag av HR-funktionen pÄ Parker Hannifin AB i Sverige. DÄ det i tidigare forskning visat sig finnas oklarheter kring rollfördelningen mellan chefer och HR-personal samt att chefers förvÀntningar pÄ HR-funktionen influerar dess roll, genomfördes denna undersökning kring uppfattningar och nöjdhet gÀllande en HR-funktions uppgifter. Studien syftade till att belysa eventuella skillnader i kundnöjdhet bland chefer utifrÄn vilken enhet de tillhör, vilken chefsposition de har, hur lÀnge de arbetat som chef inom organisationen samt hur ofta de Àr i kontakt med HR. Det undersöktes Àven ifall Äsikter kring förbÀttringsomrÄden har förÀndrats sedan senast utförd undersökning. Studien genomfördes via en dokumentanalys och ett egentillverkat frÄgeformulÀr som skickades ut till samtliga chefer inom Parker i Sverige.
Lokala insatsstyrkor : Ja eller nej
Ska Sveriges polismyndigheter fortsĂ€ttningsvis ges befogenhet att ha egna lokala insatsstyrkor? Lars Engström, lĂ€nspolismĂ€stare i Ărebro lĂ€n, har fĂ„tt i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda detta. Ă
sikterna och lösningsförslagen pÄ denna frÄgestÀllning Àr mÄnga och skiftande. Engström vill ge Rikspolisstyrelsen en starkare samordnande roll och lÀgga ner de lokala insatsstyrkorna. Han vill lÄta de nationella resurserna, bestÄende av den Nationella insatsstyrkan och de tre storstÀdernas piketenheter, verka nationellt över hela landet.
Social kompetens i ett förÀnderligt samhÀlle
I dagens samhÀlle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebÀr en förmÄga att umgÄs och kommunicera med andra mÀnniskor i sin omgivning. Begreppet har fÄtt ökad spridning pÄ grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhÀlle dÀr individen har fÄtt allt större inflytande, och dÀrmed ocksÄ större krav över sig att kunna uppföra sig pÄ ett passande sÀtt i rÀtt situation. Det förvÀntas av individen att hon ska kunna samspela med andra mÀnniskor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens Àr nÄgot som mognat fram under tidens lopp och ingÄr i den sÄ kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, dÀr social kompetens Àr den fjÀrde och sista fasen i denna process.
Tierpsmodellen 2.0: Skapandet av empowerment i olika livsdimensioner
Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.
Stresshantering med hjÀlp av reflekterande samtal utifrÄn ett kognitivt och lösningsinriktat förhÄllningssÀtt. En pilotstudie tillsammans med en chefsgrupp.
En viss grad av stress Àr nödvÀndig och ÀndamÄlsenlig för bÄde hÀlsa och produktion. Problemen infinner sig nÀr stresstillstÄndet blir lÄngvarigt eller ofta Äterkommande. Det finns en övre grÀns dÀr verkningsgraden för ökad anstrÀngning avtar och dÀr ökat input istÀllet ger allt mindre output. Mellanchefer Àr en personalgrupp som i litteraturen beskrivits vara sÀrskilt utsatt för arbetsrelaterad negativ stresspÄverkan. Karasek och Theorell beskriver med hjÀlp av sin krav/kontroll/stöd modell den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för bÄde hÀlsa och produktion.
Chefens resa genom ett alkoholÀrende. : En studie om chefers upplevelser och erfarenheter av att hantera anstÀllda med alkoholproblematik.
I Sverige ses alkohol som socialt accepterat under sÄvÀl vardag som högtid, bÄde jul och konferensresa skÄlas in med öl och brÀnnvin. Dock gÄr det inte att frÄngÄ det faktum att över 300 000 av landets invÄnare lider av ett alkoholberoende, vilket gör det till en av vÄra största folkhÀlsosjukdomar. En sjukdom som ofta inte syns, men förekommer framförallt pÄ vÄra arbetsplatser. PÄ arbetsplatsen ligger yttersta ansvaret hos cheferna; deras förmÄga att upptÀcka och agera nÀr tecknen vÀl syns hos individen. Dessa tecken Àr inte alltid enkla att se vilket framgick i denna studie.
"KÀnslan av nÄgonting" - En studie av hur socialsekreterare upplever sitt handlingsutrymme inom ramlagen SoL.
Abstract: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd upplever det individuella handlingsutrymme som ramlagen SoL ger. Studien baseras pÄ fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar i vÀstra SkÄne. Resultatet visar att informanterna upplever ett stort handlingsutrymme i möjligheten att pÄverka sitt arbetssÀtt, sina arbetsuppgifter samt i möjligheten att prioritera sin tid samt Àven i hur man vÀljer att bemöta klienten. Möjligheten att stÀlla krav pÄ klienten och bestÀmma storleken pÄ dessa krav Àr en maktfaktor som informanterna visar en medvetenhet om inom sitt handlingsutrymme. Handlingsutrymmet vid individuella bedömningar upplevs som tÀmligen stort men vikten av att motivera och förankra beslut betonas.
Vad kan man na?r man kan la?sa noter? : hur erfar gymnasieelever fenomenet notla?sning?
Utga?ngspunkten fo?r den ha?r uppsatsen var att underso?ka vad som a?r kunnandet inom fenomenet notla?sning. Den ha?r uppsatsen ska ses som ett led i att underso?ka detta och syftet med arbetet var att underso?ka hur gymnasieelever erfar fenomenet notla?sning, och da? fra?mst elever med en musikalisk bakgrund inom genrer som i fo?rsta hand inte anva?nder sig av noter vid instudering av musikaliskt material. Uppsatsen har da?rmed ett tydligt elevperspektiv och intresserar sig fo?r elevernas olika uppfattningar.
Nu vÄgar jag vara chef: utvÀrdering av Norrbottens lÀns landstings chefsutbildning ur ett NPM-perspektiv
The public sector has through the years been exposed to a rather radical alteration. The aim with this alteration has been to make the public sector more effective. It?s a dynamic society that Norrbottens lÀns landsting (NLL) operates in today and it is therefore of great importance that the managers get a solid foundation to rely on, since they have a central role in the ambition for efficiency. Another reason to educating the managers is that NLL can secure the future pension losses.
Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdo?men : ? Vilka former av bedo?mning fo?rekommer?
Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.
E-sportens utsikter i svenska TV-mediekoncerner
SammanfattningE-sport a?r en ny och va?xande bransch, da?r allt fler fo?retag och sponsorer ger sig in pa? omra?det. E-sport a?r inte la?ngre en hobby som bedrivs hemifra?n utan ett fenomen som tagit sig in pa? de stora arenorna. I Sverige va?xer populariteten fo?r den nya sportformen samtidigt som landet huserar ma?nga professionella spelare och lag.Pa? senare tid har de svenska TV-mediekoncernerna: SVT, TV4 Gruppen och MTG, visat ett o?kat intresse fo?r branschen och pa?bo?rjat sina egna e-sportsatsningar da?r de sa?nder matcher, rapporterar fra?n evenemang och har en allma?n bevakning.Syftet med denna underso?kning a?r att utreda hur koncernerna satsar pa? e-sport, vilka utmaningar de sta?r info?r och hur de o?nskar etablera sig pa? marknaden.
"Ring P1 pÄ syra" : Om Radio 1, den kommersiella pratradion i Sverige
I april 2011 startade MTG den kommersiella pratradiokanalen Radio 1. I och med lanseringen introducerades ett nytt begrepp i det svenska medielandskapet: kommersiell a?siktsradio. Denna uppsats so?ker att besvara hur Radio 1:s utbud och inneha?ll ser ut, vilka som kommer till tals i Radio 1, vilka influenser man kan finna fra?n den amerikanska fo?rlagan samt vilken position Radio 1 har pa? den svenska radiomarknaden.