Sökresultat:
1354 Uppsatser om Första linjen-chef - Sida 30 av 91
TillgĂ„ngen av administrativt stöd i genusmĂ€rkta verksamheter : En studie som jĂ€mför hemvĂ„rden och teknisk verksamhet i Ărebro kommun
Syftet med studien var att undersöka hur tillgĂ„ngen av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmĂ€rkta verksamheter. De genusmĂ€rkta verksamheter som har undersökts Ă€r den kvinnodominerande hemvĂ„rden och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer Ă€r första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag frĂ„n Ărebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgĂ„ngen av administrativt stöd upplevs i genusmĂ€rkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra sĂ€rskilda insatser för att förebygga att kvinnor slĂ„s ut frĂ„n arbetslivet pĂ„ grund av arbetsmiljörelaterade problem.
motstÄnd, motivation och medarbetarskap i en förÀndringsprocess
Dagens organisationer möter ett samhÀlle som prÀglas av en accelererande förÀndringstakt. För att vara konkurrenskraftig i en alltmer förÀnderlig vÀrld behöver företag bemÀstra konsten att genomföra framgÄngsrika förÀndringsprocesser.Studien Àgde rum pÄ ett globalt företag med Ätta kontor etablerade i Sverige. Företaget sÀljer tjÀnster via telefon och mail. De senare Ären har prÀglats av hÄrd konkurrens, fÀrre kunder och mindre resurser som tvingat företaget göra ytterligare besparingar. FörÀndringen 1 oktober innebÀr en effektivisering av medarbetarnas arbete.
Arbetsmotivation i Àldreomsorgen: en explorativ studie av uppfattningar hos medarbetare och chef vid ett Àldreboende
An explorative study on the work motivation of employees at a retirement home. The three main factors are internal motivation, external motivation and control. A comparison between how important they estimate the different factors to be and how they experience them today reveals which factor is their key motivator and which areas that need improvement. Results indicat that internal and external motivation are slightly more important than control. And the amount of perceived control reflects the amount of creative and initiative behaviour of the individual.
En komparation i ledarskap mellan ett tjÀnsteintensivt och ett kunskapsintensivt företag, H&M versus Alfa Laval
Det gÄr att kartlÀgga smÄ skillnader som finns i ledarskapsutövandet mellan en chef i ett tjÀnsteintensivt- och kunskapsintensivt företag, men samtidigt tenderar ledarskapet att gÄ mot en och samma utveckling, det vill sÀga, ett coachande ledarskap. Skillnaderna i första linjens chefskap i de tvÄ olika organisationerna, anser vi bero mer pÄ företagsstrukturerna Àn att de Àr verksamma i skilda branscher. It is possible to survey small differences in how to practice leadership between a service intensive and a knowledge intensive company. The leadership tends on the other hand to go towards the same development, towards a coaching leadership. We do believe that the differences in the first line managers, in the two separate companies, depend more on the business structures than that they are active in different branches of trade..
Kvinnliga chefers upplevelser och strategier i mansdominerade miljöer
Chefsrollen Àr en roll som fortfarande till stor del innehas av mÀn och överensstÀmmer med manliga attribut. Kvinnliga och manliga attribut stÄr ofta i motsatsförhÄllande till varandra. För kvinnliga chefer uppstÄr en rollinkongruens nÀr de övertrÀder sin könsroll genom att bli chefer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer i mansdominerade miljöer upplevde sin situation, hanterade svÄrigheter och hur de sÄg pÄ manliga och kvinnliga egenskaper och pÄ sig sjÀlva som kvinna och chef. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju kvinnliga chefer och dÀrefter gjordes en induktiv tematisk analys.
Delat ansvar : Om synen pÄ ledning och ledarskap i Svenska kyrkan
Denna uppsats behandlar synen pÄ ledarskap pÄ olika nivÄer i Svenska kyrkan, i detta fall stift och församling, i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i kyrkoherdens, kyrkorÄdets och stiftets syn pÄ vilka egenskaper och förmÄgor som krÀvs för att kyrkoherden ska vara vÀl rustad för sin tjÀnst. Stiftet Àr den regionala nivÄn, det omrÄde som styrs av en biskop, geografiskt ofta med samma omfattning som ett eller tvÄ lÀn. AnstÀllda pÄ stiftsnivÄn kallas stiftsadjunkter om de Àr prÀstvigda. Församlingen Àr den lokala nivÄn, Svenska kyrkans primÀra enhet och geografiskt ofta med samma omfattning som en kommun. Församlingen styrs av ett kyrkorÄd bestÄende av valda församlingsmedlemmar och leds av en kyrkoherde som Àr församlingens chef, alltid prÀstvigd.
Produktion av bioplast i VÀrmland? : Fermentering av olika avfallströmmar
Ett av va?rldens sto?rsta miljo?problem a?r plastnedskra?pning. Pa? ma?nga platser kan spa?r av ma?nsklig na?rvaro ses i form av skra?p av plast. A?r 2011 tillverkades det 280 miljoner ton plast, det motsvarar ungefa?r 28 000 Eiffeltorn.
Framtida chefers attityder till arbete och chefskap : en fallstudie pÄ ett bank- och finansbolag
Sjuttiotalisterna stÄr nÀrmast att ta över chefpositionerna nÀr 40-talisterna gÄr i pension och ingÄr i den generation som ofta benÀmns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter Ätta kvalitativa intervjuer, genomförda pÄ ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med mÄnga möjligheter till utmaningar.
Bedömning i Àmnet sÄng
Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring bedömning i sÄngÀmnet detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Jag upplever att jag i min utbildning fÄtt lite trÀning i att bedöma sÄng och framförallt att bedöma för betygsÀttning. Detta har lett fram till att jag vill undersöka hur andra sÄnglÀrare gÄr tillvÀga. Hur jobbar de med bedömning? Hur ser de pÄ bedömning i sÄngÀmnet? Finns det nÄgot som Àr problematiskt kring bedömning i sÄng? I den hÀr studien har fyra sÄnglÀrare intervjuats kring hur de jobbar med bedömning i sÄngÀmnet.
Ett sta?ndigt pausat krig? : En studie om attityder i Nordirland av den fo?rsta generationen efter ?the Troubles?
Ireland had, by the year of 1998, been an island of war and conflict to some extent for almost 1000 years. The northeast part of the island, called Northern Ireland, had been under British domination for over 25 years when ?the Troubles? ended by the year of 1998. This essay aims towards explaining how the first generation after ?the Troubles? has been shaped in terms of political and religious beliefs and attitudes in the society of Belfast.
Kemisk fa?llning av sorteringsvatten
Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.
Janus tvÄ ansikten : En studie om kökslÀrarens dubbla roller
This is a field study based on participant observations and interviews, describing the cooking teacher's complex everyday life. The school's restaurant is a unique arena, freely hovering between two worlds: The school world and the restaurant reality. Here, the students are confronted with real situations and problems, similar to the ones occurring in a restaurant, still having the school's safety net beneath them. It is for real, but still not, a bit like a flight simulator.It is on that arena the cooking teacher works, combining the two roles of the teacher and the chef. Two roles built on their own traditions and values.
Att förbereda för det ovÀntade : En studie av Högskolan i Halmstads kriskommunikation
Syfte: Uppsatsens syfte Àr av beskrivande samt analyserande karaktÀr och Àmnar undersöka Högskolan i Halmstads nuvarande krisorganisation och kriskommunikation. MÄlet Àr att sedan identifiera om, och i sÄ fall hur, den befintliga kriskommunikationen kan effektiviseras.Metod: Insamling av dokument, semistrukturerade intervjuer och e-post enkÀter.Resultat: Studien visar att krisorganisationen kan vara strukturerad pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken omfattning en kris bedöms ha. Det finns formellt inga fullstÀndiga strategier för kriskommunikation, Àven om det informellt gÄr att se tydliga mönster i hur sÄdan kommunikation sköts. Denna prÀglas av organisationens hierarkiska struktur och gÄr i praktiken till och frÄn nÀrmsta chef. Organisationen Àr prÀglad av en traditionell syn pÄ kriskommunikation, effektiviseringsförslag föreslÄr att organisationen i större utstrÀckning anammar en senmodern syn pÄ kriskommunikation..
Vad villkorar kunskapsöverföringsprocessen vid kompetensutvecklingsinsatser? -en kvalitativ studie av tvÄ offentliga verksamheter
I följande studie studeras kunskapsöverföring med fokus pÄ hur tvÄ offentliga verksamheter valt att tillvarata den tysta kunskapen genom kompetensutvecklingsinsatser i form av chefsprogram. Vidare undersöker studien hur programdeltagarna motiveras att delta i programmet samt den process som kunskapsöverföringen innebÀr. Syftet med studien var att tolka och förstÄ hur den tysta kunskapen kan tillvaratas och överföras inom tvÄ offentliga verksamheter genom att studera verksamheternas kompetensutvecklingsinsatser för chefer pÄ direkt nivÄ. En chef pÄ direkt nivÄ har inte nÄgon understÀlld chef utan enbart understÀllda medarbetare. Detta utförs genom att finna likheter och skillnader mellan hur verksamheterna utformat sina chefsprogram.
Dold Pensionsskuld : Ett kommunalt luftslott
Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstÄtt före 1998 som en skuld, utan ska istÀllet redovisa den som en post inom linjen pÄ balansrÀkningen.Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre Àn vad det skulle varit om pensionsskulden var medrÀknad. Precis sÄ agerar ocksÄ de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och anvÀnder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undantrÀngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. VarifrÄn ska kommunen fÄ pengar?Kan man sÀga att dagens kommunala redovisningsregler upprÀtthÄller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hÀnsyn till? Med ett kommunalt sjÀlvstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att sjÀlva styra sin verksamhet.