Sökresultat:
900 Uppsatser om Första filosofi - Sida 15 av 60
Reciprok egoism, skeptisk empirism och modern fysikalism : Titelförslag pÄ nÄgra principer och diskurs kring dessas korrelation
Denna essÀ Àr en ontologisk och epistemologisk undersökning av bland annat etiska och medvetandefilosofiska implikationer av en konsekvent fysikalistisk hÄllning. I detta kontrasteras mot en transcendentalistisk hÄllning, som den av T. M. Scanlon, den skeptiska empirismen av David Hume, reciprokt baserade moraliska system (e.g. J. L.
Kulturkrockar inom va?rden ? fo?rsta?else skulle minska sma?llen : En litteraturstudie om va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund
Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.
La?xhja?lp och likva?rdighet i det svenska skolsystemet : en studie av den massmediala debatten
Den ha?r studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. Den fo?rsta januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp, ett beslut som innebar en uto?kad mo?jlighet fo?r husha?ll att fa? en skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt fo?rts mellan fo?respra?kare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad la?xhja?lp.
Revisorns anmÀlningsskyldighet
Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.
Simone de Beauvoirs feminism - De digitala spelen idag
Detta kandidatarbete utgÄr ifrÄn tvÄ stycken frÄgestÀllningar kopplade till
feminism: ?Hur kan Simone de Beauvoirs feminism gestaltas i digitala spel?? och
?Vad finns det för typiska könsroller i dagens digitala spel??. För att svara
pÄ dess frÄgestÀllningar studerade vi de Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?,
utförde spelanalyser samt delade ut skriftliga intervjuer till spelare.
Resultaten blev en prototyp till ett digitalt spel vars handling Àr en direkt
inspiration ifrÄn utvalda kapitel frÄn Simone De Beauvoirs bok ?Det Andra
Könet?.
Friheten frÄn fattigdom - En rÀttighet eller nÄgot annat?
This paper investigates whether there is a right not to suffer from poverty. The investigation is being conducted from the theoretical standpoint/view that only civil and political rights constitute justiciable rights and rights proper from a moral stance, whereas economic and social rights constitute mere political agendas or less.In the search of an answer to this question the content of economic and social rights, and thereafter civil and political rights will be outlined, followed by an inquiry of what should really be considered as rights. Finally, the arguments against economic and social rights as real rights is presented and scrutinized.This paper will conclude that the stated difference between the above-mentioned sets of rights is illusory and that the right not to suffer from poverty ought to have the same status as civil and political rights..
Mer vÄrd Ät patienten : Hur administration, samordning och styrning pÄverkar patienttiden
SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.
Ăr ditt barn kontrollerat?
UtgÄngspunkten och syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om och hur individuella utvecklingsplaner anvÀnds i förskolan. Vi anvÀnde oss av följande frÄgestÀllningar: Hur uppfattar pedagogerna de individuella utvecklingsplanerna? Hur anvÀnds individuella utvecklingsplaner pÄ de förskolor dÀr informanterna arbetar? Vilka styrkor respektive brister ger informanterna uttryck för gÀllande arbetet med individuella utvecklingsplaner? Som referensram anvÀnds historik, begreppet individuell utvecklingsplan förklaras, Gesells sjÀlvregleringsschema, Malaguzzis filosofi och ett exempel pÄ hur en individuell utvecklingsplan kan se ut. Kvalitativ metod med e-postintervjuer anvÀndes till undersökningen dÀr 56 verksamma pedagoger i förskolor blev tillfrÄgade. I resultatet urskiljs ett mönster dÀr pedagogerna Àr positivt och/eller negativt instÀllda till de individuella utvecklingsplanerna beroende pÄ hur materialet Àr utformat, deras eget inflytande och hur den Àr kopplad till förskolans lÀroplan Lpfö 98..
Gilla, dela och kommentera : Hur svenska fastighetsmÀklarföretag anvÀnder sociala medier
SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.
Den (gammal)modiga kommunen : En semiotisk analys av tre kommuners hemsidor
Diskussionen om att kommuner ser pa? sina medborgare mer som kunder a?n som inva?nare har blivit allt mer vanlig. Den ha?r uppsatsen behandlar hur en kommun anva?nder sig av spra?ket, genom texter pa? hemsidan och det a?r en komperativ studie pa? Jo?nko?ping, Kalmar och Va?xjo? kommun. Det kan uppsta? en viss problematik om en kommun anva?nder sig av ett mer kommersiellt spra?kval, det ha?r problemet diskuteras i slutdiskussionen.
Kan man uppmÀrksamma mer Àn en sak samtidigt?
I denna uppsats tÀnker jag undersöka mekanismen för den mÀnskliga uppmÀrksamheten. För detta ÀndamÄl har jag lyft ut definitionen av uppmÀrksamheten ifrÄn definitionen av medvetandet. Jag Àr intresserad av att redovisa min Äsikt om den rena uppmÀrksamheten. Den delen av uppmÀrksamheten som bara Àr en tankeslös struktur, konkret, en mekanisk mekanism som möjliggör den högre kognitiva processen. UtifrÄn denna definition ser jag en viktigdel av uppmÀrksamheten som en rörledning som bringar och möjliggörinformationsflödet till och frÄn de högre delarna av vÄrt kognitiva system.
Barns inflytande ? ord eller handling : En studie om fem Reggio Emiliainspirerade pedagogers ageranden i samlingen
Demokrati Àr nÄgot som genomsyrar lÀroplan för förskolan (Lpfö 98) och barns inflytande Àr en betydelsefull del i detta. Reggio Emilias pedagogiska filosofi, som vilar pÄ ett tydligt demokratiskt förhÄllningssÀtt dÀr barns inflytande Àr en vÀsentlig del, har inspirerat den svenska förskolans lÀroplan (Lpfö 98) som Àr aktuell idag. I utbildningsinspektioner gjorda Är 2005-2006 i olika kommuner i Sverige framkommer att det finns brister i arbetet med barns inflytande. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Reggio Emiliainspirerade pedagoger i förskolan arbetar med barnens inflytande i samlingen och om detta ger barnen utrymme till inflytande. UtifrÄn syftet har dessa frÄgor stÀllts: Vilken innebörd har begreppet ?barns inflytande? för de deltagande pedagogerna som arbetar Reggio Emiliainspirerat? Hur inverkar Reggio Emiliainspirationen pÄ pedagogernas sÀtt att uttrycka sig om barns inflytande? Hur omsÀtter pedagogerna begreppet ?inflytande? praktiskt i samlingen? Hur tar pedagogerna tillvara pÄ alla barns uttryck och intressen i samlingen? Genom semi-strukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer har fem Reggio Emiliainspirerade pedagoger pÄ tvÄ förskoleavdelningar studerats.
Samverkan med förÀldrar : för att motverka mobbning i skolan
Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.
Jaha, vad annorlunda! : Om lÀrares instÀllning och attityder till modersmÄl och flersprÄkiga elevgrupper
Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.
Barns lek och autonomi i förskolan : En filosofisk granskning av barnets och lekens etiska stÀllning i den svenska förskolan
This essay is a philosophical investigation of the relation between children and their play. My aim is to see if children are autonomous when it comes to their play. Is there a moral boundary between those who take part in the play and those who do not? This topic is especially important when it comes to the moral status of a child in the Swedish pre-school. How should educationists act when it comes to children?s play? Through an analysis of the notions of play and autonomy I show that play can be understood as something of a moral value to the child and if children should be seen as autonomous when it comes to their play.